En nod för kunskap och viktiga möten

Kunskapsnoden arrangeras årligen i samband med arrangemanget ”Västerbotten på Grand Hôtel”. Syftet är att nå ut med aktuell forskning, synliggöra Umeå universitet generellt och vara en mötesplats för att skapa kontakter och bygga relationer mellan universitetet och inbjudna gäster. 

I år deltog cirka 80 personer och bland gästerna fanns representanter från utbildningsdepartementet, EU-kommissionen, ambassadörer från Japan och Schweiz, Universitets- och högskolerådet, forskningsinstitutet RISE, andra universitet och forskningsfinansiärer som exempelvis Vetenskapsrådet, Forte, Wallenbergstiftelserna, Familjen Kamprads stiftelse, Riksbankens jubileumsfond samt en rad andra gäster. 

Temat för årets Kunskapsnoden var ”Utmaningar och möjligheter med gensaxen (CRISPR-Cas9)”.

Läs mer om gensaxen: "Från Umeålabbet ut i världen – så används gensaxen i dag"

Fyra Umeåforskare från olika discipliner deltog för att kortfattat och pedagogiskt berätta hur gensaxen är en del av deras forskning.  

Stefan Jansson, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik och verksam vid Umeå Plant Science Centre, UPSC, berättade om gensaxen utifrån växtforskningen.

Barbara Sixt, docent vid Institutionen för molekylärbiologi samt gruppledare vid MIMS, hade fokus på gensaxen utifrån bakterier.

Björn Pilebro, biträdande lektor med kombinerad klinisk tjänstgöring vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, berättade om gensaxen inom läkemedel.

Madeleine Hayenhjelm, lektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, lyfte gensaxen ur ett etiskt perspektiv.   

Ett efterföljande panelsamtal engagerade publiken med många frågor – allt från personliga frågor kring behandlingsmetoder för Skelleftesjukan, till hur man arbetar med forskningskommunikation, hur AI kan användas inom genredigering, hur utbildning involveras, vilka etiska riktlinjer som behövs, hur man främjar tvärvetenskaplig forskning, och slutligen: hur Umeå universitet ska lyckas med fler vetenskapliga genombrott av samma dignitet som gensaxen. 

Där var de fyra forskarna överens: frihet inom forskning, tid och finansiering. Eller som Björn Pilebro uttryckte det, kopplat till forskningen om just den betydelsefulla gensaxen: 

– Forskningen pågick i ganska många år utan att nån tänkte att det här skulle leda till något, det är många timmars forskning utan mål eller mening.

Utrymme för möten

Under Kunskapsnoden skapas gott om utrymme för mingel, för att ge förutsättning till mötet mellan människor. En av dem som tagit tillfället i akt att lära känna Umeå universitet lite bättre var Maria Nilsson, statssekreterare hos utbildningsminister Johan Pehrsons (L).  

Maria Nilsson, statssekreterare hos utbildningsminister Johan Pehrson (L) var på plats. Hon höll även i ett kort tacktal efter middagen. 

BildJohanna Fredriksson

– Jag får ju väldigt många inbjudningar. Jag har inte varit på Umeå universitet och då var det här ett sätt att få del av Umeå universitet utan att åka till Umeå, det hoppas jag kunna göra senare, säger hon.

Vad tar du med dig härifrån?

– Ofta när jag träffar lärosäten eller lärosätesrepresentanter handlar det mycket, med all rätta, om finansieringsfrågor, om systemfrågor och vad ska politiken göra och inte göra och så vidare. I kväll fick verkligen forskningen stå i centrum och det uppskattade jag oerhört mycket. 

Wallenbergstiftelserna hade flera representanter på plats. En av dem var Elsa Wallenberg Esser, som är lärling och kom i sällskap med Ingrid Sundström, som är verkställande ledamot i flera stiftelser.  

Elsa Wallenberg Esser representerar Wallenbergstiftelserna. Hon blev inspirerad av de korta föredragen från forskarna. 

BildJohanna Fredriksson

– Jag hänger på allt jag kan det här året och försöker lära mig så mycket som möjligt om det som stiftelserna stödjer, och det finns en stark koppling mellan KAW (Knut och Alice Wallenbergs stiftelse reds. anm.) och Umeå universitet, säger Elsa Wallenberg Esser.

Hon tyckte att föreläsningarna var inspirerande och intressanta, inte minst de politiska aspekterna och utmaningarna som finns.  

– Jag tycker det är otroligt intressant hur de jobbar med gensaxen och plantor, och han Stefan Jansson lyfte så väl fram vad det finns för fördelar med att göra plantorna mer väderresistenta och så. Det är väldigt tråkigt om inte det kommer till användning när vi behöver det. Jag verkligen hoppas att det kommer till en lösning, säger hon.  

För mig är det viktigt att jag får kontakt med folk som kan göra inspel i hur forskningspolitik på EU-nivå kan formuleras, och det har jag fått.

Just politik var en av anledningarna till att Erik von Pistohlkors, biträdande chef för EU-kommissionens representation i Sverige, valde att komma till Kunskapsnoden. 

– Forskning och utbildning är viktiga politiska områden för Sverige och för EU, framför allt när det gäller EU:s konkurrenskraft. Det är en viktig fråga för oss. För mig är det viktigt att jag får kontakt med folk som kan göra inspel i hur forskningspolitik på EU-nivå kan formuleras, och det har jag fått, säger han.  

Vad tar du med dig från dagens arrangemang?

– Hur man applicerar forskning är en central sak, det är inte bara forskning för forskningens skull, säger han och fortsätter:

– Men det är också en aspekt, och där gäller det att politiken kan bidra och underlätta, både på svensk och internationell nivå, på EU-nivå.

En som är återkommande besökare av Kunskapsnoden är Ulrika Björkstén, generalsekreterare för Vetenskap och allmänhet.

– Det var självklart för mig att komma och lyssna. Jag tycker att det är ett format där det är lätt att ta till sig och få en överblick av intressant forskning vid Umeå universitet. Jag tycker att det är klokt att göra det i ett väldigt kort format. Varje gång jag har kommit hit har jag fått en aha-upplevelse, eller en idé eller personliga kontakter, säger hon.

Varje gång jag har kommit hit har jag fått en aha-upplevelse, eller en idé eller personliga kontakter.

Hon tyckte att det var särskilt intressant att se att det fanns en sån tydlig tvärvetenskaplig koppling på årets tema.  

– Hur olika discipliner närmar sig samma fråga och att Umeå universitet bedriver forskning inom både medicin, naturvetenskap och humaniora med bäring på det här.  

Hon tyckte också att mötet mellan publiken och panelen var givande.  

– I och med det var ett så väl sammanhållet tema var publiken mer inbjuden att ställa frågor i år och det blev mer interaktivt och mer av ett samtal och det uppskattade jag verkligen.

En som rest till Kunskapsnoden i Stockholm trots att hemorten är bra mycket närmare Umeå var Magnus Haglund, kommundirektör i Örnsköldsvik.

– Örnsköldsvik har under lång tid haft ett väldigt bra samarbete och samarbetsavtal med Umeå universitet, så har jag möjlighet brukar jag åka ned till Kunskapsnoden. Dels för att träffa folk, men precis som i dag så tycker jag att man lär sig ganska mycket om sådant som man innan inte hade någon aning om.  

Martin Haglund, kommundirektör från Örnsköldsvik, tycker att Kunskapsnoden är ett givande arrangemang. 

BildJohanna Fredriksson

Liksom fler i församlingen har han människor i sin närhet som har anlag för Skelleftesjukan. Forskning som ligger nära en intresserar klart mest.  

– Men även detta kring grundforskningen och vad det innebär för blommor, vegetabilierna och skogsindustrin. Det väcker många tankar. Jag tyckte att de dragningar som forskarna hade om gensaxen var väldigt konkreta.

Bland gästerna fanns även Tora Holmberg, som av universitetsstyrelsen är föreslagen som ny rektor vid Umeå universitet efter att Hans Adolfsson slutat.

Vad tar du med dig från dagens arrangemang?

– Många spännande presentationen av fantastisk viktig och bred forskning och jag tar med mig en bild av Umeå universitet som otroligt levande och i framkant när det gäller forskningen, säger hon. 

Tora Holmberg är föreslagen som rektor vid Umeå universitet efter Hans Adolfsson. Detta var hennes första besök på Kunskapsnoden. – Men verkligen inte det sista, sa hon. 

BildJohanna Fredriksson

Vetenskapsrådet är återkommande på Kunskapsnodens gästlista, men det var första gången som rådsdirektören Maria Thuveson var på plats.  

– Jag tycker att det är jätteroligt med mixen och att få se en bredd av ett universitet. Att få olika perspektiv, ett tema men ändå många olika vinklar. Jag tycker att Umeå universitet ofta visar framfötterna, ofta är duktiga, säger hon.

I år var temat särskilt tilltalande för henne, och även inramningen av arrangemanget. 

– Jag har blivit bjuden många år och har inte haft möjlighet, men nu var det ju om gensaxen och jag är molekylärbiolog i botten så då kände jag att det skulle vara jätteroligt. Sen var det någon som nämnde att det är ju fantastiskt god mat, vilket jag inte hade någon aning om, så då blev det en anledning också, säger hon och ler. 

Maria Thuveson, rådsdirektör vid Vetenskapsrådet tilltalades särskilt av temat i år. 

BildJohanna Fredriksson

I 35 år har den omtalade Västerbottensbuffén serverats under evenemangen inom "Västerbotten på Grand Hôtel". Buffén är framtagen av Ella Nilsson, känd som tv-kock, lärare och matskribent, men även hedersdoktor vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet sedan 2016.

Det är ju allmänt känt att delandet av en måltid har en social och relationsskapande aspekt, vilket är syftet och resultatet även under Kunskapsnoden.