Bild: Johnér Bildbyrå AB, Peter Lydén
Bild: Johnér Bildbyrå AB, Peter Lydén
REPORTAGE Forskare från Umeå universitet har närstuderat Nobelbankettens första 100 år.
Ulrica Söderlind är lektor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet. Hon studerar matkultur och måltidshistoria och är författare till boken The Nobel banquets: a century of culinary history (1901–2001).
Ulrica Söderlind, lektor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet.
BildRubi Jaramillo– En del av det resultat som framkom när jag studerade Nobelmenyerna från åren 1901–2001 (vilka utgör middagen/bankettens första hundra år) är att de tydligt har ändrat karaktär efter båda världskrigen.
Menyerna under de tidiga måltiderna i Nobelsammanhang, på Grand Hotel i Stockholm, var mycket omfattande och franskinspirerade. Wilhelmina Skogh hette kvinnan bakom dessa menyer, hon var också den som drog in elektriskt ljus i Grands lokaler.
När pristagarna var på väg till Sverige 1907 gick Sveriges monark Oscar II ur tiden, vilket efterföljdes av landssorg. En nedtonad prisutdelning ägde rum och någon officiell middag eller bankett hölls inte. Litteraturpristagare det året var Rudyard Kipling (som bland annat skrev Djungelboken). Det visade sig att en icke namngiven direktör var mycket förtjust i Kiplings arbeten och betalade därför en privat middag, med Kipling som hedersgäst, för 14 personer på Grand Hotel.
1907 gick Sveriges monark Oscar II bort och landssorg följde. Någon officiell Nobelmiddag eller bankett hölls inte. Litteraturpristagare det året var Rudyard Kipling. Det visade sig så att en icke namngiven direktör var mycket förtjust i Kiplings arbeten och betalade därför en privat middag för 14 personer på Grand Hotel. Ett exemplar av menyn från den middagen finns bevarad, signerad av Kipling.
BildSvenska Kungliga VetenskapsakademinDessa år präglas världsläget av första världskriget, vilket innebar i Nobelsammanhang att inga pris delades ut och kostnaden för vad måltiden skulle ha kostat under dessa år oavkortat skänktes till Röda Korset.
Detta år skulle pristagarna för både år 1919 och 1920 premieras, vilket innebar att man arrangerade en tillställning för 1919 års pristagare under sommaren på Hasselbacken i Stockholm och ytterligare en tillställning i december för 1920 års pristagare. Detta är enda gången under Nobelprisens första hundra år som en utdelning och måltid har ägt rum under sommaren. Därefter har den alltid varit den 10 december, vilket är datumet då Alfred Nobel avled. Måltiderna detta år bestod av fyra anrättningar - en consommé med säsongens färska grönsaker inledde måltiden, följt av inkokt kall lax med griljerade tomater och haricots vert. Efter det en rådjurssadel med kronärtskocksbotten och blomkål, sparrisknippen samt hollandaisesås som tillbehör. Som avslutning serverades en aprikosparfait med petit-fourer.
Som förrätt vid Nobelbanketten 1920 serverades en consommé med säsongens färska grönsaker. Rätten (och övriga rätter som visas nedan) återskapades i samband med publiceringen av Ulrica Söderlinds bok "The Nobel banquets: a century of culinary history (1901-2001)".
BildTorbjörn BoströmDetta år ställdes Nobelfesten in och Nobeldagen firades i stillhet med en enkel kransnedläggning vid Alfreds Nobels grav. Samtliga pris reserverades under andra världskriget, och i likhet med agerandet under första världskriget gick kostnaderna för måltiden oavkortat till Röda Korset.
Gästerna vid Nobelbanketten 1945 fick champinjonsoppa à la crème till förrätt.
BildTorbjörn BoströmDetta år är första gången Nobeltillställningen sker efter andra världskrigets slut. Måltiden startades med en krämig champinjonsoppa, därefter följde en varmrätt bestående av rensadel med smörkokta haricots vert, gräddsås och lingon, och måltiden avslutades sedan med en glassbomb(!). Varianten med trerätters måltider har sedan 1945 varit det normala (med undantag för år 1991).
Som varmrätt vid Nobelmiddagen 1945 serverades rensadel à la Suédoise med smörkokta haricots verts.
BildTorbjörn BoströmÅr 1956, då läget var mer än osäkert rörande Ungern, hölls en nedtonad tillställning i Börshuset.
– Nobelstiftelsen har genom dess historia haft en god omvärldsbevakning och varit känsliga för världsläget. Att delta som gäst vid en Nobelbankett anses inte vara en mänsklig rättighet. Detta har stiftelsen uttalat sig om vid flera tillfällen, med anledning av att Sverigedemokraternas ledare inte har blivit inbjuden. Detta ses av somliga som en politisk markering, säger Ulrica Söderlind.
Fysikpristagaren Maria Goeppert-Mayer och Gustaf VI Adolf på Nobelbanketten 1963.
BildSmithsonian InstitutionDetta år firades Nobelprisets 90-årsjubileum och till jubileet togs en ny design fram rörande bordens dukning. Karin Björquist vid Gustavsberg tillverkade en servis i tolv delar i benporslin, bladguld och klara glasyrer och Gunnar Cyrén vid Orrefors designade fem glas, karaff och bestick där fiskkniven sticker ut i guld och ett grönt öga. Textildesignen Ingrid Dessau ritade det strama drällmönstret till linneduken som vävdes upp i tät oblekt kvalitet. Duken till honnörsbordet var 210 cm bred och 39 meter lång i sin helhet (men den delades upp i tre delar för att bli mer hanterbar). Servetterna var 75x75 cm och pryddes med Alfred Nobels porträtt. Nytt var även fyra glasobelisker som placerades vid honnörsbordet. Middagen inleddes med en soppa (nässelsoppa med vaktelägg) där soppskålen stod på en grön undertallrik. Färgen symboliserade våren, kontinenten Amerika och vetenskapen fysik. Afrika, sommar, rött och kemi var nästa kombination, och där var maträtten laxtartar på gravad lax med röd paprikacrème. Därefter kom Asien, höst, gult och medicin som representerades av ett stekt ankbröst med havtornssås och rotfruktskompott. Sist ut var Europa, vinter, blått och litteratur som representerades via efterrätten - Nobel Gala glassparfait.
Ulrica Söderlind arbetade i kallskänken vid Nobelbanketten 1991 och tilldelades diplom för engagerat och uppskattat arbete.
BildUlrica Söderlind– 1991 lagades maten i köket ovanför Gyllene Salen, som ligger i anslutning till Blå hallen. Den skickades sedan ner i två hissar och under måltiden fungerade Gyllene Salen som ett serveringsrum. Klockan 22.00 när dansen började skulle salen vara tom och först efter att festen var över kunde personalen skicka upp porslin och annan disk till disken. Totalt användes 6 500 glas och 5 200 tallrikar. Maten lagades av 30 kockar, servisen bestod av 280 personer, man hade 20 diskare, 12 hovmästare samt 6 dryckesansvariga, berättar Ulrica Söderlind
– Årets tillställning är den första efter att pandemin har lättat, så det är inte omöjligt att menyn kommer att återspegla detta. Menyn kommer troligast vara en måltid med tre rätter, med lokala råvaror och ett stort inslag av vegetabilier. Jag tror också att samtliga rätter serveras på tallrik och inte fat. En rakt igenom växtbaserad Nobelmåltid skulle vara fantastisk och det skulle ligga väl i tiden i och med den aktuella klimatdiskussionen som råder i dag, avslutar Ulrica Söderlind.
För sin bok The Nobel banquets: a century of culinary history (1901-2001) har Ulrica Söderlind tilldelats Kungliga Vetenskapsakademiens medaljong. I dagsläget har boken utgivits på svenska, engelska och mandarin. 2022 vann hon också två kategorier i kokbokstävlingen Gourmand Awards 2022 för sin bok Cajsa Wargs kokkonst (samförfattad med Emil Gredmo och Peter Stenman).
