REPORTAGE Att bjuda in allmänheten till att samla in eller på annat sätt bidra till forskning är en metod som ökat och utvecklats på senare år. Medborgarforskning som är en del av öppen vetenskap är en spännande forskningsmetod men som kräver en hel del av forskaren och ibland möts med misstro.
Judith Sarneel, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, är en av de som driver ett medborgarforskningsprojekt vid Umeå universitet. För tio år sedan startade hon ”tepåseförsöket” där tepåsar grävs ner i marken för att se hur snabbt mikroorganismer bryter ner växtmaterial och i förlängningen för att forskare ska kunna göra bättre modeller av kol i marken. Till sin hjälp tog hon skolklasser och deras lärare som fick till uppgift att gräva ner tepåsar i marken och sedan rapportera in viktminskningen till forskningsprojektet. Projektet fick en god start och har sedan utvecklats till en världsomfattande standard för växtmaterials nedbrytning och termen ”tepåseindex” har blivit ett begrepp.
Judith Sarneel poängterar vikten av att vara väl förberedd innan man som forskare väljer att engagera allmänheten.
Judith Sarneel
BildLinus Talltjärn– Folk är osäkra och kommer att fråga mycket. Så det är bra att förbereda tydliga instruktioner eller om det är möjligt att samla till en workshop där du lär ut metoden. Hon fortsätter:
– Det är också viktigt att tänka ut vilka delar i processen som medborgarna ska vara involverade i. Hur mycket inflytande ska forskaren ha?
Gällande hanteringen av personuppgifter tog Judith Sarneel hjälp av Universitetsbiblioteket samt juristerna vid Umeå universitet. De kunde reda ut hur personuppgifterna skulle hanteras och gav Judith möjlighet att bolla frågor som vad persondata är och vem som äger data.
– Till exempel så är e-postadresser bra att ha för oss forskare i det här fallet då vi vill kontrollera data. Men det kan bli en allt för personlig koppling om tepåsen grävts ner i den egna trädgården och det går att koppla adressen till personens bostadsadress, så det fungerar inte.
En viktig aspekt av medborgarforskning är att ge respons till de som medverkar och bidrar. Judith Sarneels erfarenhet är att noga tänka igenom innan projektet startar hur resultaten ska kommuniceras med de som deltar.
– En del blir bara glada av att få ta del av resultaten och känner att de lärt sig något. Andra vill veta om resultatet är bra eller dåligt, men ibland kan forskningen inte säga det direkt. Men framför allt är medborgarforskning väldigt kul! Det känns bra att få dela sin kunskap med de som har frågor och möta dem där, säger Judith Sarneel.
Olivia Ekman är bibliotekarie vid Umeå universitetsbibliotek och arbetar med forskningsdata och övergången till öppen vetenskap. Hon berättar att biblioteket kan förmedla kontakter och hon tipsar också om föreningen och portalen medborgarforskning.se. där projekt finns samlade och är möjliga att delta i.
– Vad är det du som forskare vill göra och hur? Det finns många olika sätt och det är viktigt att förbereda sig väl och ha en plan för arbetet. Hur når du ut till deltagarna? Hur kan du involvera dem i projektet? Ska de vara medförfattare? Vänd dig till biblioteket så tar vi ett första samtal, säger Olivia Ekman.