Bild: Mostphotos
REPORTAGE 25 000 deltagare från nästan 200 länder medverkar just nu på klimatkonferensen COP25 i Madrid. Men vad lägger man för vikt vid det här mötet och vad kan vi förvänta oss att den utmynnar i? – Mötena är mycket viktiga, säger Maria Nilsson, som forskar om klimatförändringar och hälsa vid Umeå universitet.
FN:s klimattoppmöte pågår mellan 2–13 december. I år är det 25:e året som det hålls och på plats finns regeringschefer, ministrar och andra politiker samt delegationer med tjänstepersoner från nationella parlament. De deltar i förhandlingarna. Utöver dem finns representanter från ideell sektor, universitet och näringsliv med som observatörer och så klart media som rapporterar. Forskarmöten och andra sidoevents arrangeras också.
Maria Nilsson är forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa och hon har närvarat vid flera COP-konferenser tidigare.
BildSimon Jönsson
Det är med andra ord en rätt stor apparat som pågår i Madrid just nu. Men för människor utanför förhandlingsrummen och de som följer arbetet på distans kan det vara svårt att få ett grepp om vad som egentligen åstadkoms.
– Med mer än 195 länder som ska komma överens så förstår säkert alla att det finns svårigheter. Men saker händer faktiskt. Det är inte alltid att man når ända fram till de mål som satts för förhandlingen, men steg tas vid varje möte, säger Maria Nilsson som inte är på plats i år, men flera gånger tidigare har haft en uppgift eller varit inbjuden vid COP-möten.
Det är så viktigt att processen hålls igång genom årliga möten
Hon anser att dessa möten är mycket viktiga.
– Klimatförändringen är en global fråga och det här är det globala forum vi har för att göra överenskommelser och det är så viktigt att processen hålls igång genom årliga möten, säger hon.
Förväntningarna av årets COP-konferens är att man ska lyckas fortsätta höja och stärka ambitionerna i arbetet med ländernas klimatplaner för framtiden samt lösa trådar som återstår från Parisavtalet, som antogs på COP21.
– Ambitionerna måste höjas, för med nivåerna på de planer som ligger i dag så kommer inte Parisavtalets mål att nås. Större steg behöver tas, säger Maria Nilsson.
Världens länder behöver skärpa sina ambitioner
Mer konkret ligger fokus på att komma överens om ramverket för internationellt samarbete under Parisavtalet. En del i det är att man ska komma överens om regler för hur länderna ska bokföra sina klimatpåverkande utsläpp.
– Världens länder behöver skärpa sina ambitioner och skapa tydliga och transparenta system så att det faktiskt blir tydligt vad länder gör och inte gör och att man samordnar arbetet så att effektiviseringar och bättre uppföljningar möjliggörs, säger Maria Nilsson.
Hur länder ska samarbeta för att samordna olika system för utsläppshandel samt havs- och jämställdhetsfrågor är också frågor som står i fokus under COP25.
Vilken fråga hoppas du ska läggas upp på bordet?
– Hur klimaträttvisa ska skapas. Om vi inte löser knutarna som handlar om att vissa delar av världen och vissa befolkningsgrupper drabbas hårdare av klimatförändringen utan att de hör till de som skapat problemen så är det svårt att få fart i klimatöverenskommelser, säger Maria Nilsson.
Kan man hoppas på att COP25 utmynnar i några konkreta åtgärder?
– Det kan man och lyckas man till exempel komma överens om systemen för utsläppshandel så skulle det vara en konkret potentiellt viktig åtgärd. Utsläppshandelssystemen har haft brister hittills som behöver åtgärdas.
Vilken roll kan Umeå universitet ha i arbetet för att nå målen i Parisavtalet?
– Genom att vi vid Umeå universitet har flera forskare vid alla fakulteter som arbetar med klimatfrågan som bidrar till kunskapen om hur man ska minska klimatpåverkande utsläpp och med att förbereda och anpassa samhället till effekter av klimatfrågan så bidrar vi. Vi var tidiga vid Umeå universitet med att förstå hur klimatförändringen påverkar människors hälsa. Det har gett oss en stark position i Sverige, men också internationellt, säger Maria Nilsson, som är en av tre forskare vi Umeå universitet som, enda svenska institution, deltar i projektet Lancet Countdown om klimatförändringar och hälsa, med årliga publikationer i The Lancet inför COP-mötena.
Under de senaste två månaderna så Maria Nilsson även deltagit i två internationella möten – World Health Summit i Berlin och World Science Forum i Budapest – och bidragit med sin kunskap om klimatförändringen och hälsa. På mötena har beslutsfattare på internationell nivå, representanter från WHO, FN-organisationer och forskare deltagit.