Artikeln handlar om lokala handlingsvägar för att minska effekterna av och anpassa samhället till klimatförändringar. Den redovisar en del av resultaten från projektet ”Ta ner himlen till jorden”, där vi undersökte om och hur skogen kan bidra till att länka samman frågor om klimatförändringar och klimatarbete med lokala sammanhang och förutsättningar. Projektet genomfördes som en serie av workshoppar med människor som på olika sätt (yrkesmässigt och/eller privat) har en relation till skogen som plats och resurs. Den workshop som den här artikeln fokuserar på var inriktad på att formulera vilka mål som våra deltagare tänkte var viktiga för att nå deras visioner om framtiden för lokalsamhället, och vilka politiska verktyg som skulle kunna användas för att förverkliga de målen.
Vad innebär resultaten?
När vi analyserade resultaten från workshopen tog vi avstamp i en typ av policyanalys som fokuserar på att försöka få syn på vilka antaganden som ligger till grund för olika politiska lösningsförslag. Det gör det möjligt att också få syn på vad som tas för givet i en viss situation, och vad alternativen skulle kunna vara. Vår analys visar att det finns potential för större handlingskraft på lokal nivå, men att det ofta är svårt att tänka och agera ”utanför boxen” – att formulera hur ett förändrat system faktiskt skulle se ut och hur man kan ta sig dit. Det blir lätt så att man skjuter ifrån sig ansvaret, antingen till experter eller till framtida generationer, och att man underskattar betydelsen av politiska åsikter och ideologiska val.
BildElsa Reimerson
Hur kommer skogen in?
Ett grundantagande för hela projektet var att skogen skulle vara användbar som fokus för att fånga och förtydliga kopplingarna mellan klimatförändringar som ett globalt dilemma och klimatarbete på lokal nivå. Vi bjöd in deltagare som alla hade en koppling till skogen, vi utformade workshopfrågor med skogen i centrum och vi försökte på olika sätt rikta in samtalen under workshopen på skogens roll i de mål och handlingsvägar diskuterades. Ändå handlar många av deltagarnas förslag om andra saker. Vi resonerar i artikelns slutsatser om att det kan tolkas som att skogen fungerade väl för att samla representanter för många olika intressen – men att just denna mångfald, och att skogen betyder och representerar väldigt olika saker för olika aktörer, kanske gör det svårt att använda den som grund för konkreta policyförslag på lokal nivå. Även här såg vi effekter av svårigheterna att tänka ”utanför boxen”. Synen på skogen genom produktions- och marknadsglasögon är starkt dominerande idag, och det märks i vårt material.
Varför är det här ett viktigt område att forska om?
Den lokala nivån och lokala aktörer lyfts ofta fram som centrala för arbetet med att motverka och anpassa samhället till klimatförändringarna. Samtidigt pratas det ofta om klimatförändringar som ett globalt problem, vars orsaker och effekter ligger långt bort i både tid och rum – och likaså ansvaret för, och förmågan att, göra något åt det. De här förståelserna kan begränsa handlingsförmågan på lokal nivå. Den här artikeln bidrar med kunskap om hur klimatutmaningar kan göras relevanta och möjliga att agera på, på lokal nivå.
Vilka kommer ha nytta av resultaten?
Vi hoppas att resultaten kan vara till nytta för både individer, organisationer, politiker och tjänstepersoner på lokal nivå. Dels innehåller materialet en rad konkreta förslag på möjliga mål och policyer som våra deltagare tyckte borde prioriteras och tänkte sig var möjliga att genomföra. Dels finns det ett hoppfullt budskap i att vi fann en uppfattning om underutnyttjad kapacitet på lokal nivå: att den lokala nivån skulle kunna, och borde, göra mer – och att det gäller både kommuner som politiska och administrativa enheter, organisationerna och företagen som verkar där, och människorna som bor där. Det verkar alltså finnas både utrymme, vilja och möjlighet att utveckla lokala handlingsvägar för att möta klimatutmaningarna.