Livslångt engagemang i samiska kulturstudier

– Då var vi fyra personer på institutionen: det var jag, en professor, en sekreterare och en lektor som då var tjänstledig. På den tiden var utbildningsutbudet fokuserat på samiska språk så jag fick uppdraget att bygga upp ett utbildningsutbud inom kulturstudier.

När Krister blickar tillbaka minns han att ungefär 5–10 studenter läste kulturstudier på distans och de flesta var kvinnor. 

– Då fanns en inställning i samiska samhällen att samiska män skulle ta över renskötseln, slöjda, jaga, fiska eller jobba i gruvan. Jag blev själv ifrågasätt när jag valde den akademiska banan. Idag är det fortfarande många fler kvinnor än män som läser hos oss men det har skett en attitydförändring som gör enorm skillnad.

Genom jojken kan vi synliggöra samers historia men också markera att vi finns, vi existerar.

Jojk synliggör historien

År 2007 disputerade Krister Stoor i samiska med inriktning på samisk kultur. Ämnet tillhörde då Institutionen för arkeologi och samiska. I avhandlingen studerade han jojkens narrativa egenskaper.

Jojkgruppen Stuoris & Balddonas (Stoor & skrämmande).

BildUlrika Bergfors

– På 1970-talet blev jojken ett sätt att visa sin identitet men jojken rymmer så mycket mer. Genom den kan vi synliggöra samers historia men också markera att vi finns, vi existerar.

Hos allmänheten har intresset för jojk ökat de senaste åren och Krister nämner bland andra Jon Henrik Fjällgren och Maxida Märak som viktiga förebilder. Han berättar även att det finns ambitioner att skapa ett möte mellan jojk och modern musik men att det också kommer med utmaningar.

– Tonskalan inom jojk följer inte den tonskala som används inom västerländsk musik. Om man anpassar jojken för mycket släpper man på traditionerna.

Hushållsarbete som kulturell motståndskraft

Krister är universitetslektor vid Institutionen för språkstudier samt anknuten till Várdduo och Arktiskt centrum vid Umeå universitet.

Tillsammans med forskare i Norge, Danmark och Grönland, ingår han i forskningsprojektet Indigenous homemaking as survivance – ett komparativt projekt som undersöker hur samiskt och inuitiskt hushållsarbete är en form av kulturell motståndskraft efter effekterna av kolonisering och efterkrigstidens välfärdspolitik. Han nämner till exempel bostadspolitiken i de skandinaviska länderna.

– Det moderna samhällsbyggandet i de nordiska länderna kom att påverka den lokala befolkningen enormt. I Grönland byggde man upp stora betongkomplex som splittrade det traditionella familjemönstret. I Norge behövde man bygga upp helt nya bostäder efter andra världskriget, eftersom nazisterna brände ner allt innan de lämnade landet. Och i Sverige styrde gamla lagar som begränsade samer att bo i hus. När det väl skedde fanns restriktioner på hur husen skulle se ut. Frågeställningen är: hur har familjen skapat sig ett hem i det nya, och vad finns kvar av det gamla?

Det är viktigt att kommissionen verkligen kommer fram till resultat som lyfter upp alla samer. Särskilt idag när vi ifrågasätts från många håll.

Tolfte ledamoten i Sanningskommissionen

I november 2023 blev Krister Stoor den tolfte ledamoten i Sanningskommissionen. Kommissionen ska kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket.

– Jag tackade ja för att jag vill ta fram kunskap och sprida till allmänheten – det jag gör även i vanliga fall. Det är viktigt att kommissionen verkligen kommer fram till resultat som lyfter upp alla samer. Särskilt idag när vi ifrågasätts från många håll.