"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Porträtt på Keith Larson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.
Publicerad: 2024-11-14

Leder Arktiskt Centrum in i en ny era av samarbete och inflytande

PORTRÄTT För evolutionsekologen Keith Larson har frågan "Varför är arter där de är?" länge varit drivkraften bakom hans forskning. Med fokus på hur klimatförändringar påverkar arters spridning har Keiths karriär tagit honom världen över – från att spåra flyttfåglar till att studera sjöfåglar i några av de mest avlägsna delarna av världen.

Text: Simon Oja
Bild: Mattias Pettersson
Porträtt på Keith Larson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.
Klimatekolog försöker förstå klimatförändringarnas inverkan på Arktis

Keith Larson berättar om sin egen forskning, och sin vision för arktisk forskning.

Idag, som föreståndare för Arktiskt Centrum vid Umeå Universitet, fortsätter Keith att ställa dessa kritiska frågor med ett ännu bredare perspektiv: att förstå hur klimatförändringar påverkar Arktis och dess människor och hur forskare från olika discipliner kan samarbeta för att tackla dessa utmaningar.

Keith tillträdde rollen som föreståndare 2022, då han flyttade från den lilla fjällbyn Abisko, där han hade arbetat vid Climate Impacts Research Centre (CIRC), till Umeå Universitets livliga campus. Under hans ledarskap samarbetar Arktiskt Centrum i flera nätverk, koordinerar flera initiativ med forskare och leder en forskarskola för doktorander, vilket kopplar samman de med Arktiskt fokus över universitetets fakulteter – från naturvetenskap till samhällsvetenskap och humaniora.

Flytten av European Polar Board till Umeå

Under 2024 har Keith, i sin roll som föreståndare för Arktiskt Centrum, varit drivande i en betydande utveckling för Arktiskt Centrum: omlokaliseringen av European Polar Board (EPB) och European Polar Coordination Office (EPCO) till Umeå, Sverige. Denna flytt för med sig en viktig nod för europeisk polar forskningssamordning till landet, vilket stärker Umeå universitets roll som en nyckelaktör inom Arktisk forskning och ökar Sveriges inflytande på europeiska polarinitiativ.

– Att få EPB och EPCO till Umeå är en otrolig möjlighet för både Sverige och Arktiskt Centrum, förklarar Keith. Det ger oss möjlighet att fördjupa våra samarbeten, bygga nya partnerskap över Europa och arbeta mer effektivt med de brådskande utmaningar som Arktis står inför. Jag ser fram emot att se vad vi kan åstadkomma som ett gemensamt samhälle.

En vision för samarbete inom Arktisk forskning

Keiths fokus på samarbete och tvärvetenskaplig forskning har format hans vision för Arktiskt Centrum som en "Sambandshub" – en plats där idéer och expertis flödar mellan discipliner för att tackla Arktiska frågor från flera perspektiv.
 
– CIRC i Abisko var en fantastisk plats att vara på, reflekterar han, men det var i stor utsträckning fokuserat på en disciplin – naturvetenskap. Här i Umeå har vi fördelen att kunna samla forskare från humaniora, samhällsvetenskap, medicinska vetenskaper och bortom. Allt är inom gångavstånd på campus, vilket innebär att idéer kan resa lätt mellan institutioner och fakulteter. Ibland uppstår de bästa lösningarna när vi samskapar idéer från dessa olika fält.

Samhällsutåtriktat arbete och Arktisk forsknings påverkan på samhället

Keith är fast övertygad om att Arktisk forskning inte bör begränsas till den akademiska sfären utan bör ha en meningsfull påverkan på samhället i stort. Han ser samhällsutåtriktat arbete som en viktig del av Arktiskt Centrums uppdrag.

– Det räcker inte att vår forskning är 'intressant'. Vi måste säkerställa att den har relevans för intressenter, beslutsfattare och samhällen i Arktis och bortom, säger han. Arktiskt Centrum bör ta en ledande roll i att kommunicera vad våra forskare gör och hjälpa dem att koppla samman med de människor som bor i regionen och de politiker som fattar beslut som påverkar Arktis framtid.

Det finns en verklig hunger efter kunskap om Arktis och klimatförändringar. Människor vill veta vad som händer och vad de kan göra åt det

Under sina nästan tio år vid Umeå universitet har Keith bevittnat allmänhetens växande intresse för Arktisk forskning på nära håll. Han har hållit över hundra föreläsningar för gymnasieelever, myndigheter, ideella organisationer och journalister, där han delat med sig av sitt arbete och vikten av att förstå klimatförändringarnas effekter i Arktis.

– Det finns en verklig hunger efter kunskap om Arktis och klimatförändringar. Människor vill veta vad som händer och vad de kan göra åt det, noterar Keith.

När Keith blickar framåt förblir han engagerad i att expandera Arktiskt Centrums roll som ett nav för tvärvetenskaplig forskning och samarbete.

– Vårt mål är att skapa mer påverkan med vår forskning genom att föra människor samman – över discipliner, över gränser – för att arbeta med vår tids stora utmaningar, säger han. Samarbete är nyckeln, och jag ser att Arktiskt Centrum spelar en avgörande roll i att underlätta dessa kontakter och stödja projekt som har verklig betydelse.

Med över ett decennium av erfarenhet inom Arktisk forskning markerar Keiths ledarskap ett nytt kapitel för Arktiskt Centrum – ett som betonar samarbete, innovation och ett engagemang för att säkerställa att Arktisk forskning inte bara gynnar det akademiska samfundet utan även samhället som helhet.