Kurs i svenska för utländska forskare med fokus på att våga prata

– Det här är toppen! Det bästa med den här kursen är att vi började prata svenska på en gång, fast vi inte kunde, säger Natalya Pya Arnqvist, universitetslektor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik.

Det bästa med den här kursen är att vi började prata svenska på en gång

Redan under småpratet medan deltagarna kommer in i klassrummet, har undervisningen börjat. Nicholas Kamenos, professor i marin biologi, har nyligen varit på ett middagsevent med kronprinsessan Victoria. Var han rätt klädd för sammanhanget? Jo, konstaterar gänget och läraren Madeleine Igede från Mittuniversitetet tar genast tillfället att komma in på att klädkoder ibland kan vara förvirrande i Sverige.

– Står det ”klädsel kavaj” på inbjudningskortet menar man ”kostym” och det blir helt fel att komma i kavaj och jeans eller chinos.

”Vad ska jag göra nu?” står det på Natalya Pya Almqvists frågekort och hon och Leonid Freidovich skrattar gott åt kollegan Oliver Billkers snabba replik – ta nästa kort!

BildAnna-Lena Lindskog

Hon fortsätter med att livligt och med många gester berätta om sin helg, där en förväxling av kundvagnar i livsmedelsbutiken ledde till att familjen inte alls fick den middag som var tänkt. Under tiden skriver hon olika begrepp på tavlan, som ”bäst-före-datum”, och beskriver att sonen var slarvig med att packa in varorna i kylen. ”Slarvig”, vad betyder det?

”Får jag lov till en dans”

Sedan är det dags för frågekort. Deltagarna får sätta sig i grupper och dra kort med frågor de ska ställa och prata om tillsammans. Samtalen är snabbt i gång och hela klassrummet surrar av svenska. Vardagliga frågor som ”kan du tända lampan” varvas med andra, lite knasigare i sammanhanget som ”varför måste du äta”, ”får jag lov till en dans” och ”ska vi gå hem till mig eller hem till dig”.

– Vad ska jag göra nu, läser Natalya Pya Arnqvist från ett kort.

– Bra fråga, ta en annan, replikerar Oliver Billker snabbt och drar nästa kort ur högen.

Stämningen är glad och avspänd på svenskakursen för forskare, där alla är mer eller mindre på samma nivå och vågar bjuda på sig själva. Från vänster Yaowen Wu, Maria Luna Nobile och Nicholas Kamenos.Deltagarna i svenskakursen är forskare vid teknisk-naturvetenskapliga fakultetens institutioner som behöver lära sig och framförallt våga prata svenska.

BildAnna-Lena Lindskog

Lektionen går vidare med en hörövning med hälsningsfraser. Deltagarna får lyssna och säga efter och sedan går Madeleine igenom betydelser och skillnader. När passar det att hälsa på någon med ett ”tjena” eller ”hur är läget” och vad menas när man svarar ”det rullar på”? Deltagarna får sedan jobba i par och skriva egna dialoger som läses upp och applåderas innan de får lyssna på fler användbara vardagsfraser.

Intensivt är enda vägen

Både Natalya Pya Arnqvist, Paolo Bientinesi och Markus Schmid har läst Svenska för akademiker tidigare, men är rörande överens om att den kurs de nu går, som fakulteten satsat på och utvecklat tillsammans med Mittuniversitetet, är mycket mer givande.

– Jag gick Svenska för akademiker nivå 1, 2 och 3 och sedan 3:an igen, men det var bara en gång i veckan, inte så mycket krav på oss och det mesta var glömt till nästa lektion, säger Paolo Bientinesi, professor i datavetenskap. Att köra två gånger i veckan och sedan som nu intensivkurs gör stor skillnad. Det är intensivt, svårt och tar mycket tid i anspråk, men om man på allvar vill lära sig svenska är det rätt väg att gå.

”När ska vi sluta i dag?” Kort med både vardagliga och mer oväntade frågor får sätta i gång samtalet mellan Paolo Bientinesi, Katarina Wulff och Merve Yesilbas .

BildAnna-Lena Lindskog

Pratar ni svenska på era institutioner? Eller pratar folk automatiskt engelska med er?

– På min arbetsplats vet de att jag studerar svenska och jag ber dem mejla till mig på svenska, men när vi har möten där det är viktigt att förstå allt måste vi ta det på engelska. Men, vid fikat pratar vi svenska, säger Paolo Bientinesi.

Det är faktiskt en utmaning att prata svenska på jobbet, för ingen pratar svenska med en

– Det är faktiskt en utmaning att prata svenska på jobbet, för ingen pratar svenska med en, säger Markus Schmid. I min forskargrupp har jag dessutom inga svenska kollegor. Jag har läst svenska och har ett stort ordförråd, men det är passivt. Jag är perfektionist, så jag känner mig riktigt dum när jag talar dålig svenska. Men, här är vi alla på samma nivå och det är en väldigt trevlig grupp, så man känner sig inte lika hämmad att prata som man kan göra i andra sammanhang.

Måste få chansen att prata svenska

När vi pratas vid lite senare, betonar Madeleine Igede att hon har ett viktigt budskap till alla universitetsanställda med svenska som modersmål att faktiskt prata svenska med sina utländska kollegor.

Är det skillnad i betydelse mellan orden ”prova” och ”försöka”? Läraren Madeleine Igede reder ut begreppen.

BildAnna-Lena Lindskog

– Det är det som är grejen, de måste få chansen. Jag säger ofta detta till svenska kollegor på mitt eget universitet, att de inte genast ska slå över till engelska. Då svarar de att det blir lättare så, men det blir inte lättare för den som aldrig får pröva sin svenska. Man kan börja med fikastunderna, sedan lunchen och sakta men säkert gå över till att ta möten på svenska.

Hon berömmer sina elever, de är skärpta, engagerade och ambitiösa. Under vårterminen har de träffats två gånger per vecka på Zoom och lärt sig grunder. Under de tre intensivveckor de har på campus tillsammans går inlärningen i rasande fart. Att hela gänget är duktiga på engelska underlättar, det går alltid att ge förklara nyanser i språket på engelska. Till hösten fortsätter kursen med mer formell svenska, för att deltagarna ska kunna mejla och delta i möten där allt avhandlas på svenska.

"Alla vokaler kan låta väldigt olika"

Vad är största utmaningen när man lär sig svenska?

– Jag är från Tyskland och det har sagts att svenska då ska vara relativt enkelt för mig, men jag håller inte alls med, säger Markus Schmid.

– Uttalet, säger Natalya Pya Arnqvist. Alla vokaler som kan låta väldigt olika, korta och långa och nu har jag upptäckt att det gäller konsonanter också!

– För mig är det att förstå när svenskar pratar, för ni uttalar ofta orden helt olika än de skrivs och kortar av, säger Paolo Bientinesi. Jag lyssnar ofta på svenska radions program med lätt svenska och det är enkelt, för de säger varje ord noggrant. Vanlig radio är jättesvårt!

Tror du att du kommer att prata svenska mer efter den här kursen?

– Ja, det tror jag, den hjälper mycket, säger Yaowen Wu. Jag har till och med börjat prata lite svenska med mitt barn, men han säger ofta ”pappa, du pratar väldigt konstigt”.

– Ja, efter att ha blivit exponerad för svenska i sex timmar går jag härifrån varje dag och vill fortsätta, säger Natalya Pya Arnqvist.

Maria Luna Nobile och Natalya Pya Arnqvist letar bland hälsningsfraserna för att skriva ihop en dialog där två personer möts.

BildAnna-Lena Lindskog

Vi vill skapa goda förutsättningar för våra internationellt rekryterade forskare och föreståndare

Och just detta, att vilja och våga, är tanken bakom satsningen på att utbilda fakultetens utländska forskare i svenska.

– Vi vill skapa goda förutsättningar för våra internationellt rekryterade forskare och föreståndare att fullt ut kunna delta i och påverka fakultetens arbete. För det krävs kunskaper i svenska språket, säger Frankie Ekerholm, fakultetssamordnare.

– Det tar tid och ansträngning att lära sig ett nytt språk, säger hon. Det krävs också mycket stöd, särskilt till en början. Här är det fina samarbetet vi har med Mittuniversitetet otroligt värdefullt. Madeleine är en fantastiskt skicklig och engagerad pedagog. Vi ville att deltagarna skulle få möjlighet att fokusera ordentligt på att komma i gång. Intensivveckorna är en viktig del i det. Mot slutet av kursen kommer upplägget övergå mer mot universitetsspecifikt språk och åt att stödja fortsatt självinlärning. För att komma dit behövs gedigna grunder. Att lära sig ett språk sker inte per automatik, det krävs träning, träning och ännu mer träning.

Deltagarna i svenskakursen är forskare vid teknisk-naturvetenskapliga fakultetens institutioner som behöver lära sig och framförallt våga prata svenska. Madeleine Igede berättar om sin helg för Nicholas Kamenos och Danielle Wilde.

BildAnna-Lena Lindskog