Klimatet kräver att vi tänker nytt

Att det är vi människor och vårt beteende som orsakar ett varmare klimat är de flesta experter överens om. Vi kör bilar, konsumerar varor och förbrukar energi. Men vilka attityder, värderingar och normer måste vi ändra på för att åstadkomma ett mer klimatvänligt beteende? Om just den aktuella frågan forskar Annika Nordlund, docent i psykologi vid Umeå universitet.

Annika Nordlund om att göra miljömedvetna val

För att kunna ändra sitt beteende måste vi få kunskap och verktyg. Och motivation till att göra det. Det menar Annika Nordlund, docent i psykologi vid Umeå universitet.

Hur kan ett dåligt samvete vara bra?
– Vi är väldigt miljömedvetna i Sverige och vi känner att vi inte lever riktigt som vi lär. Det dåliga samvetet kan göra oss väldigt motiverade att förändra oss. Då kanske man kan stå ut med uppoffringar för att leva mer klimatsmart.

Jag tror att vi måste omvärdera vad som är livskvalitet. Att leva i ett långsammare tempo gör mindre skada på miljön.

Annika Nordlund menar att det handlar om att ge kunskap och verktyg att kunna ändra sitt beteende till fler klimatsmarta val. Och motivera människor att göra det.
– Skrämseltaktiken är inte alltid den mest effektiva, då den i värsta fall kan leda till apati. Det kan leda till att man känner ”att det här är så svårt så det är ingen mening”.

Samhället måste dock acceptera att det kommer att kosta pengar. Det är dyrt att ställa om.
– Och det måste löna sig i status och ekonomi att göra de rätta valen, säger Annika Nordlund.

Hon har några tips för att bryta våra klimatovänliga vanor. Att börja tänka på förpackningar och lokalproducerat då man handlar. Kanske går det att cykla till jobbet, eller åka till Gran Canaria istället för till Thailand?!
– Men det krävs att vi tänker nytt. Priset på tågresor i Europa måste sänkas, och kanske kan själva tågresan till Italien vara målet, inte bara slutdestinationen?!

– Och kanske kan du använda bilen bara en till två gånger i veckan istället för varje dag?! Då kanske det känns genomförbart.

Annika Nordlund menar också att vi kanske måste snegla mer på tiderna som var. På hur vi levde förr, då vi handlade i den lokala kvartersbutiken och inte på stormarknaden utanför stan, som kräver bil.
– Jag tror att vi måste omvärdera vad som är livskvalitet. Livet går i för snabb takt, med utmattningssjukskrivna människor. Att leva i ett långsammare tempo gör mindre skada på miljön.

En del i att ändra ett beteende handlar om att testa förutfattade meningar, som att det är trångt i bussen, att du kan bli överfallen på hållplatsen eller att busschauffören är otrevlig.
– Människor har ofta åsikter om lokaltrafik, fast de knappt provat. Man kunde dela ut gratis busskort under en period så att folk får testa.

– I Umeå är cykeln en hård konkurrent till bil, just för att det går snabbt och är flexibelt att cykla. Ser vi till konsumtion så är det kanske mer en vanesak, och man inte kanske har råd att köpa lokalproducerat kött.

Annika Nordlund menar att stadsplanering är mycket viktig.
– Vi har byggt städer som bygger på biltrafik och fortsätter att uppföra köpcenter utanför stan med gratis parkering och låga priser. Vi måste börja tänka annorlunda. Det måste vara sällanköpshandel som placeras utanför stan.

Vem bär det slutliga ansvaret?
– Jag tror att alla har ett stort ansvar. Det är ett gemensamt skapat problem, och vi måste lösa det tillsammans. Det går inte att säga att det där måste andra lösa.

Text: Sofia Ed