REPORTAGE
Bakteriesamhällena är känsliga för miljöstörningar, och kommer att vara förändrade i framtidens Östersjö. Frågan är vad det kan få för konsekvenser för ekosystemet. EcoChangeforskare har sammanställt kunskapsläget kring miljöstörningars påverkan på bakterierna.
Text: Kristina Viklund
Bakterier finns överallt i haven, och har en mycket viktig roll i ekosystemet. De kan bland annat bryta ner organiskt material, och göra så att koldioxid och mineralämnen åter blir tillgängliga för andra organismer i näringsväven. På så sätt är de huvudaktörer när det gäller flödet av energi och materia i ekosystemet.
Förändras eller stå emot?
Klimatförändringarna kommer att leda till en ökande temperatur och en minskande salthalt i Östersjöns vatten. Kommer detta att påverka bakteriesamhällenas sammansättning, och kommer bakteriesamhällena att kunna anpassa sig till dessa förändringar? Och framförallt, kommer eventuella förändringar i sammansättningen även påverka bakteriernas funktion i ekosystemet? EcoChangeforskare har sammanställt forskningsläget vad gäller hur känsliga bakteriesamhällen i Östersjön är för miljöstörningar.
Bakteriesamhällena kan reagera på tre sätt när de utsätts för miljöförändringar. De kan vara känsliga, och förändra sammansättningen av samhället när de utsätts för störningar, de kan vara motståndskraftiga mot störningarna och de kan förändras men ha en förmåga att återgå till sitt tidigare tillstånd. Hur bakteriesamhällena reagerar är avgörande för hur ekosystemet kommer att påverkas av miljöstörningarna.
Salthalten styr storskaligt
Många studier visar på bakteriernas stora förmåga att på olika sätt reagera på förändringar i miljön, såsom temperatur, salthalt och näring. Med tanke på bakteriernas viktiga funktion kan förändringar i bakteriesamhällena påverka även andra delar av näringsväven.
Storskaligt styr salthalten hur bakteriesamhällena är sammansatta. I Östersjön finns en gradient i salthalten från norr till söder, vilket har en stor effekt på vilka bakterier som finns i de olika havsbassängerna.
Inom varje havsbassäng verkar dock andra faktorer styra sammansättningen. Det kan exempelvis vara fråga om graden av syrebrist. Bakterierna är också kopplade till växtplankton, och bakteriesamhällenas sammansättning är lokalt kopplade till växtplanktonsamhällets dynamik.
Behövs studier över tid
Bakteriesamhällena i Östersjön verkar generellt vara känsliga för störningar, vilket innebär att samhällena förändras vid miljöpåverkan av olika slag. Hittills har dock väldigt få studier gjorts över längre tidsperioder än några veckor, vilket gör att man faktiskt inte vet om samhällena kan återgå till sitt ursprungliga läge. Det finns en årstidsvariation i bakteriesamhällenas sammansättning, med tydliga vår- sommar- och höstsamhällen. En stor del av denna variation förklaras av skillnader i temperatur.
Oklara konsekvenser
Frågan är också om de stora förändringarna i bakteriesamhällenas sammansättning som väntas kommer att få några konsekvenser vad gäller själva funktionen i ekosystemet. Spelar det någon roll vilka bakterierna är för havsekosystemet? Detta är en fråga som hittills inte blivit särskilt utredd. Det skulle behövas studier kring hur förändringarna i bakteriesamhällena påverkar exempelvis kolets kretslopp, som en viktig del i beslut kring åtgärder för havsmiljön i ett förändrat klimat.
Artikeln är tidigare publicerad i EcoChange årsrapport 2018, och baseras på:
