Kan man träna sig för att bli bättre på att fatta beslut?

Människans vardagliga beslut rör stort som smått. I de flesta beslut som tas finns det många rätt, som när det gäller tycke och smak. Men ibland finns det bara ett rätt, som i kliniska sammanhang, vissa politiska beslut som ska tas eller när lärare ska sätta betyg på en student.

Det finns en hel del forskning som visar att det väldigt ofta begås tankefel i de fall när det endast finns ett rätt, tankefel som kan innebära stora konsekvenser.

– En förklaring till varför sådana här tankefel uppstår är att människor använder mentala genvägar, ofta kallat heuristiker, det kan till exempel vara att förlita sig på hur lik den här beslutssituationen är en tidigare situation, eller använda stereotyp information som är lättillgänglig och kanske i många fall fungerar att fatta beslut på, men inte alltid, säger Gustaf Wadenholt, postdoktor vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet och projektansvarig i forskningsprojektet Råda Villrådiga. 

Kort om projektet

Gustaf Wadenholt och Sara Stillesjö vid Institutionen för psykologi berättar kortfattat om projektet Råda Villrådiga. 

Han hänvisar till ett exempel på en typ av tankefel som använts inom forskningen i 40 år, där det logiska tänkandet kan hjälpa till att finna det rätta svaret, samtidigt som stereotyp information kan finta en lite grann:

Linda är 31 år, ensamstående, frispråkig och intelligent. Hon har en examen i filosofi. Som student var hon engagerad i frågor kring diskriminering och sociala orättvisor och demonstrerade ofta för mänskliga rättigheter. 
Du ombeds nu att välja om det är mest sannolikt att Linda är: 
A: Banktjänsteman 
B: Banktjänsteman och aktiv i en feministisk rörelse

Många tenderar att svara B, då Lindas karaktär rent stereotypt stämmer överens med en aktiv feminists. Men sannolikheten att Linda är både aktiv feminist och banktjänsteman är mindre än sannolikheten att hon bara är banktjänsteman. Det rätta svaret är alltså A. 

Är återkoppling nyckeln?

Gustaf Wadenholt, postdoktor vid Institutionen för psykologi och projektansvarig i forskningsprojektet Råda Villrådiga. 

BildMattias Pettersson

Genom projektet Råda Villrådiga ska forskarna undersöka ifall det går att hitta en träningsmetod för att bli bättre på att ta beslut i de fall när det finns tydliga rätt och fel. 

– Det finns en del försök att åtgärda de här beslutsfelen, men de är ofta fokuserade på att omformulera problemet eller att lära människor regler som ska användas i specifika situationer. Vi är intresserade av att titta på ett mer generellt upplägg: Kan man med hjälp av återkoppling och upprepad träning se om människor kan lära sig att själva hitta bättre strategier för att lösa problem och fatta rätt beslut, säger Gustaf Wadenholt. 

Den här typen av återkoppling är sällan något man får i sin uppväxt eller i vardagen.

Forskargruppen konstaterar att i många andra sammanhang är feedback väldigt viktigt i en process för att för att lära sig något, därför skulle återkoppling kunna vara nyckeln till att bli bättre på att fatta beslut.  

– Den här typen av återkoppling är sällan något man får i sin uppväxt eller i vardagen utan vi förväntas kunna fatta den här typen av beslut på egen hand, men det kanske går att träna upp tänker vi, säger Sara Stillesjö, universitetslektor vid Institutionen för psykologi och deltagare i forskargruppen.  

Forskar med hjälp av mobilspel

För att göra detta har forskargruppen byggt ett interaktivt mobilspel. Spelets utspelar sig i en kontext av nordisk mytologi där man genom en berättelse får följa en liten sur och tvär gubbe som kallas Allvis. Han har nyckeln till hur man ska ta sig ur en viss situation, men för att få hans hjälp måste man lösa lite logiska problem först. Spelet är gjort i flera episoder och med hjälp av återkoppling är tanken att man ska lära sig att göra fler rätt ju längre in i spelet man kommer. 

Sara Stillesjö, lektor vid Institutionen för psykologi, deltagare i studien Råda Villrådig. 

BildMattias Pettersson

I studien, som startade i juni 2023, ingår hittills cirka 60 unga vuxna mellan 18 och 25 år.

– Första datainsamlingen är klar och vi har börjat analysera. Preliminärt ser det väldigt bra ut. Deltagarna blir bättre, men det krävs lite träning, säger Gustaf Wadenholt.

Studien görs med hjälp av beslutsuppgifter där det finns ett tydligt rätt eller fel. Men förhoppningen är att kunna applicera metoden på mer vardagliga beslut framöver.  

– Man måste börja någonstans. Den här typen av uppgifter vi tittar på nu är väldigt kontrollerade, så att man verkligen vet vad man faktiskt studerar. Men om träningsupplägget visar sig fungera och ger tydliga effekter så skulle man kunna tänka att man kan använda samma typ av träningsupplägg på andra typer av beslutsuppgifter, säger Sara Stillesjö.  

Är du intresserad av att veta mer om forskningsprojektet? Kolla in projektbeskrivningen.

Sara Stillesjö Universitetslektor

E-post

090-786 89 18

Gustaf Wadenholt Postdoktor

E-post

090-786 58 44