PORTRÄTT Armando Perez-Cueto kombinerar passion för mat med vetenskaplig nyfikenhet. Han studerar våra matval och hur de kan påverkas för att främja hälsosammare och mer hållbara vanor, från vardagsmat till offentliga måltider.
Armando Perez-Cueto är professor i kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om hur människor gör sina matval och hur dessa val kan påverkas för att främja både hälsa och hållbarhet. Genom sitt arbete vill han förstå varför människor ibland väljer ohälsosamma alternativ och hur man kan främja mer hållbara och hälsosamma matvanor, både i vardagen och i offentliga sammanhang.
Som barn var det inte forskningen som lockade Armando Perez-Cueto mest. Tankarna gick snarare åt det religiösa hållet, och länge fanns drömmen om att bli präst. Efter skolan fick han, liksom sina klasskamrater, genomgå psykologiska tester. Resultaten var tydliga, han hade ”en konfiguration typisk för forskare”, som psykologen uttryckte det. Men intresset låg då på annat håll, på människor, på existentiella frågor och kanske på teologi eller psykologi.
Fokus jag har haft genom livet är att mat och hälsa hänger ihop
Men psykologens ord stannade kvar i bakhuvudet. Och även om vägen inte gick via prästseminariet, blev det ändå en bana som kretsade kring människor och deras livsvillkor. När det blev dags att välja utbildning föll valet på livsmedelsteknik och nutrition.
– Troligen för att min mamma är nutritionist. Så jag följde delvis i hennes fotspår, och fokus jag har haft genom livet är att mat och hälsa hänger ihop. Min pappa var läkare, min mamma är nutritionist. Så på sätt och vis, är kopplingen mellan mat och hälsa också ett sätt att hedra mina föräldrar och var jag kommer ifrån, säger han.
Armando Perez-Cueto växte upp i La Paz, Bolivia, och gick i jesuitskola under sina första tolv skolår. Efter sina studier i Bolivia fick han 1998 ett stipendium för att studera nutrition i Belgien. Det blev starten på en internationell forskarkarriär som tog honom genom masterstudier i lantbruksekonomi och landsbygdsutveckling, en doktorsexamen och ett postdoktorat vid universitetet i Gent. Han arbetade därefter som lektor vid Aalborg universitet i Danmark och vid Köpenhamns universitet innan han kom till Umeå universitet.
– Jag stannade 14 år i Belgien där jag genomförde min master-, doktorand- och postdoktorutbildning och därefter arbetade jag 10 år i Danmark som lektor. Det var intressanta miljöer, olika stilar, men bra karriärsteg. Köpenhamns universitet är ett av de ledande i världen inom mitt område, säger han.
Efter sina år i Danmark sökte han en professur i Umeå, och fick den.Han berättar med glädje att familjen har trivts mycket bra i Umeå och att något de gillar med Umeå är att det är bra luftkvalitet. Inte heller kylan stör dem berättar han.
– Vi pratade faktiskt om det i morse, min fru och jag, att Umeå är en plats vi gillar. Vi ser vår dotter blomstra här och vi är väldigt glada. Vi är väldigt lyckliga här, säger han.
Från Bolivia där han kommer ifrån är det kallt då landet ligger på hög höjd, att det kan var kallt i Umeå är därför inget som bekymrar honom.
– Folk frågar ofta, Är det inte för kallt? Saknar du inte hettan? Men nej, jag har aldrig varit en person som gillar värme eftersom jag inte är född i ett varmt område, säger han.
I dag handlar Perez-Cuetos forskning om våra matval. Han vill förstå varför människor ibland är beredda att ändra sina vanor till en mer hållbar och hälsosam kost, och varför de ibland inte är det.
– Jag forskar för att förstå varför människor skulle vilja eller inte vilja ändra sitt beteende mot en mer hållbar och hälsosam kost och livsstil. Det viktiga är vad vi som medborgare kan göra för att minska vårt avtryck på miljön i de matval vi gör varje dag. Så jag vill förstå det bättre, säger han.
För att komma åt frågan använder han olika metoder, ofta konsumentundersökningar i form av enkäter.
Vi vet att folk inte äter sådant de inte gillar. Så vi försöker göra mat som människor tycker om
Men forskningen stannar inte där. Inom det europeiska projekt, som HealthFerm, utvecklar han och hans kollegor också mat som faktiskt smakar gott, är bra för hälsan och främjar vårt klimat.
– Vi vet att folk inte äter sådant de inte gillar. Så vi försöker göra mat som människor tycker om, säger han.
Under årens lopp har Perez-Cueto gjort många upptäckter om hur människor väljer vad de äter. Men en sak har förvånat honom mer än andra.
Framtidens måltid, en kall ärtsoppa med gurkmejagrädde, som är fermenterad och vegans. Rätten var en av sex som serverades under en forskningslunch inom projektet HealthFerm, inom vilket doktoranden Jean-Paul Garin arbetar.
Bild Charlotte Ståhl– Det mest överraskande är nog ändå hur avgörande smaken är. Det låter som sunt förnuft, men det är verkligen så, om något smakar gott, då väljer man det, berättar han.
Han tillägger att även lokala traditioner och råd från familj, särskilt från mammor, spelar en mycket större roll än vad tidigare forskningen uppmärksammat.
– Råd och vanor från ens mamma är ofta den största källan till tillförlitlig information om mat. Det underskattas ofta i forskning, men det har en väldigt stor betydelse, förklarar han.
Armando Perez-Cueto uttrycker att det är spännande att kunna kombinera olika vetenskapliga metoder och verktyg, både kvalitativa och kvantitativa.
– Att jag dessutom är på en institution som arbetar med både nutrition och gastronomi ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv är extremt spännande.
Samtidigt betonar han värdet av att föra dialog med olika aktörer, livsmedelsindustrin, civilsamhället och människor.
– Det handlar om att hjälpa människor att fatta ansvarsfulla konsumtionsbeslut, säger han.
Ett centralt begrepp i hans forskning är nudging, eller att påverka människors val genom att skapa miljöer som gör hälsosamma alternativ enklare att välja, utan att ta bort andra alternativ eller använda ekonomiska drivkrafter.
– Man tar inte bort alternativen, men gör det enklare att välja det bättre. Det kan handla om placering i hyllor, visuella intryck eller sensoriska effekter, färger, dofter och smaker som gör valet mer attraktivt, förklarar han.
Ett av de projekt som betytt allra mest för Perez-Cueto är VeggieEat, det första han deltog i efter flytten till Danmark. Projektets ansökningsprocess var lång och krävande, men belöningen desto större. Han berättar att han och kollegorna arbetade otroligt hårt med ansökan och glädjen var stor när de fick medel. Det var speciellt eftersom de lagt ner så mycket tid och energi, och det gav honom insikten att projekt bara lyckas om man gör arbetet grundligt.
Om vi fortsätter äta som vi gör nu, förstör vi jorden. Vi måste förändra våra konsumtionsmönster snabbare, särskilt i rika länder
Sedan dess har han fortsatt med samma engagemang, och i dag finns tre EU-bidrag på plats i Umeå. Engagemanget har följt honom genom hela karriären, men det finns också hinder. Han beskriver två stora utmaningar i sitt arbete, det första är hur långsamt samhället förändras i förhållande till klimatkrisen.
– Jorden förstörs, om vi fortsätter äta som vi gör nu. Vi måste förändra våra konsumtionsmönster snabbare, särskilt i rika länder, säger han.
Den andra utmaningen förklarar han är konkurrensen om forskningsmedel. Han berättar att det tar enormt mycket tid att skriva ansökningar.
– Det är ’spelets regler’ i dagens akademi, men det gör att vi kunde nå längre om finansieringen var stabilare, säger han.
Perez-Cueto ser offentliga måltider som en nyckel för framtidens kostvanor. Skolmåltider kan introducera barn för nya smaker och texturer, medan sjukhusmåltider kan bidra till bättre hälsa för patienter. Han och hans team har arbetat med att utveckla växtbaserade alternativ som både är goda, estetiskt tilltalande och accepterade av de som ska äta dem.
Forskningen bidrar också till att identifiera hinder för kostförändring, till exempel bland män, personer som bor ensamma eller har ekonomiska svårigheter, vilket gör det möjligt att anpassa lösningar för dessa grupper.
– Offentliga måltider kan spela en avgörande roll. Jag tycker att offentliga måltider borde vara hållbara som standard, säger han.
Privat uppskattar Perez-Cueto variation och upplevelse i maten. Den ska bjuda på färg, textur och olika smaker, aldrig kännas för liten, och absolut inte reduceras till bara en smörgås. Helst innehåller måltiden också ett överraskande inslag.
– Gärna en överraskning, något man inte vet exakt hur det ska smaka, men som visar sig vara riktigt gott, säger han med en entusiastisk blick.
När Armando Perez-Cueto får frågan vilket råd han vill ge till unga forskare eller studenter som funderar på en forskarkarriär, lyfter han fram tre saker. För det första, ha tålamod med dig själv. För det andra, ha realistiska förväntningar på vad arbetet innebär. Slutligen, använd dina handledare klokt.
– Forskning är en process och ingen kan allt från början, säger han.
1. Din personliga feelgood låt som alltid lyfter humöret?
"This Is the Day That the Lord Has Made”.
2. En oväntad dold talang?
Jag kan arbeta med keramik.
3. Senaste insikten?
En kostförändring är oundviklig.
4. Drömyrke om inte forskare?
Keramiker.
5. En måltid som alltid får dig att le?
En hemlagad soppa.