REPORTAGE
Brexit kommer allt närmare. Många britter som arbetar internationellt känner stor osäkerhet inför framtiden.
– Hur lätt blir det exempelvis för oss att få jobb i andra länder framöver?, frågar sig Paul Davis, som själv röstade mot utträdet ur unionen.
Paul Davis är forskare vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet och brittisk medborgare. Sedan tre år tillbaka bor han i Umeå med fru och tre barn.
Hur påverkas du av Brexit? – Det har skapat mycket osäkerhet, menar Paul Davis. Det är väldigt lite som är klart om hur detta kommer att sluta.
Han har för egen del även ett irländskt medborgarskap sen födseln, och därmed fortfarande ett EU-pass. Men hans fru och parets tre barn är enbart brittiska medborgare. – Vi vet inte vad som kommer att hända, hur det blir med min frus anställningsbarhet till exempel.
– Dagen efter folkomröstningen 2016, var de mest googlade sidorna: ”Vad är EU?” och ”Hur skaffar jag ett irländskt pass?”, berättar han.
Det krävs fem års bosättning för att få bli svensk medborgare. Frun och barnen kommer därför att ansöka om irländska medborgarskap, på anknytning till hans medborgarskap.
Har Brexit medfört något positivt? – Ja, vi har ju fått erfarenhet av hur politiker beter sig då de är pressade, men fördelar, nej, jag kan inte se vad det skulle vara.
Frågan har splittrat en del familjer, men många har också bestämt sig för att det inte är värt att bli osams över.
Själv röstade han för att Storbritannien skulle stanna i EU. Fortfarande bedömer han att det vore bäst för landet att stanna kvar, även fast enorma summor och massor av tid har spenderats på utträdet. Han upplever att det förekom mycket vilseledande information inför folkomröstningen.
– Det talades om hur mycket som kunde satsas på brittisk hälso- och sjukvård om vi inte var med i EU. Det är inte i närheten av sanningen. Många var felinformerade och förstod inte vad de röstade på.
– Jag skulle vilja ha en ny folkomröstning nu då folk är mer insatta.
Brittisk och svensk media har rapporterat om att många familjer slutat prata om Brexit.
– Ja, frågan har splittrat en del familjer, säger Paul Davis, men många har också bestämt sig för att det inte är värt att bli osams över.
– Vi var i England häromveckan. Vi har familjemedlemmar som röstade för Brexit för tre år sen, och som inte insåg vad de röstade på. De var helt enkelt för dåligt insatta.
Paul Davis, Universitetslektor vid Institutionen för psykologi.
FotoMattias Pettersson
BBC rapporterade nyligen om de lokalval som ägt rum i Storbritannien. The Concervatives och Labour förlorade många röster till småpartier. Människor är missnöjda med det två stora etablerade partierna.
Han vet inte vad han ska förvänta sig av eventuella avtal, men hoppas att Storbritannien inte ska krascha ut från EU. – Även ett dåligt avtal är bättre än inget avtal, och jag hoppas och tror att det löser sig på något sätt.
En annan brittisk forskare vid universitetet vill vara anonym, då frågan är både infekterad och politisk. – Förutom att splittra familjer har Brexit tvingat fram människors och hela det brittiska samhällets värsta sidor, säger hen, och menar att gränsfrågan mellan Nordirland och Irland som Brexit triggar igång, inte heller ska underskattas.
– Brexit kan få konflikter att blossa upp. Bilbomberna och skjutningen av journalisten Lyra McKee nyligen är tecken på spänningar.
Hen tror inte att de som röstade för Brexit tänkte på hur resultatet skulle påverka folks dagliga liv. – De hade en vag illusion om ett äldre Storbritannien och en äldre värld, som inte återspeglar den globala ekonomin.
Hen menar att brittiska medborgare som arbetar internationellt kommer att påverkas direkt i stor omfattning, samtidigt som de inte ens är tillåtna att rösta i frågan.
– Jag känner mig helt förtvivlad över hur det har blivit. Så mycket tid och pengar har kastats bort på Brexit, och Storbritannien kommer troligtvis inte att vinna något alls på det.