Hur påverkar tekniken våra grundläggande rättigheter?

Markus Naarttijärvi har tillsammans med sina forskarkollegor införlivat nya perspektiv på hur rättssystem från olika nivåer, svensk statsrätt, EU-rätt och grundläggande rättigheter, möts och formar förutsättningarna för maktutövning och maktbalans i samhället.

Det är givande när samtal lyckas få bitar att falla på plats på ett sätt som annars inte hänt

Genom att undervisa och forska från ett nytt perspektiv har Markus Naarttijärvi och hans forskarkollegor utvecklat nya tolkningar av hur vårt europeiska och svenska rättssystem samexisterar och påverkar varandra. Också vad det säger om förutsättningarna för hur makt utövas i det svenska samhället.

– Jag tror att jag och mina forskarkollegor här i Umeå har gjort ett bidrag i att både förstå och undervisa om den konstitutionella rätten på ett nytt sätt, säger Markus Naarttijärvi.

Men det är i mötet med kollegor och studenter som de mest givande och insiktsfulla stunderna ofta inträffar, berättar Markus Naarttijärvi.

– Det är givande när samtal lyckas få bitar att falla på plats på ett sätt som annars inte hänt, eller när nya forskningsidéer uppstår, säger han.

Från Namibia till säkerhetstjänsten

Intresset för Markus Naarttijärvis forskningsfrågor väcktes under en fältstudie i Namibia, där han undersökte demokratisk kontroll av säkerhetssektorn. Den erfarenheten ledde honom vidare till att studera den svenska säkerhetstjänstens nya möjligheter till preventiv elektronisk övervakning, som infördes vid den tiden.

– Skärningspunkten mellan teknik, säkerhet och konstitutionella frågor har fortsatt kännas intressant och är, på gott och ont, ständigt aktuell, säger Markus Naarttijärvi.

Det har lett till att ett av hans stora forskningsfokus just nu är semi-automatiserat beslutsfattande, vilket spelar en avgörande roll för mänskliga rättigheter och juridik.

Som rättsvetare är det alltid roligt att se när ens forskning blir en del av kunskapsunderlaget

Semi-automatiserat beslutsfattande innebär hur ansvar fördelas mellan människa och maskin. Det är särskilt viktigt inom områden som brottsbekämpning och sociala välfärdssystem. Fattas felaktiga eller diskriminerande beslut inom dessa områden kan det leda till stora rättsöverträdelser.

Genom att undersöka de rättsliga förutsättningarna för hur tekniska system och mänskligt beslutsfattande kan samverka vill Markus Naarttijärvi säkerställa att rättssäkerhet och grundläggande rättigheter upprätthålls även i en alltmer automatiserad värld.

– Som rättsvetare är det alltid roligt att se när ens forskning blir en del av kunskapsunderlaget vid rättsliga reformer eller i domstolsavgöranden. Det har hänt några gånger och det är lika trevligt varje gång – även om man inte alltid håller med om de slutsatser de landar i, säger han.

En blandning av mänskliga och automatiserade inslag

Markus Naarttijärvi berättar att i dagens diskussioner om AI och offentlig sektor talas det ofta om helt automatiserade myndighetsbeslut, vilket innebär att datorer fattar beslut utan mänsklig inblandning.

– Det är i kontrast till hur vi ser på traditionella beslut som enbart fattas av människor, säger Markus Naarttijärvi.

Markus Naarttijärvi och hans forskningskollegor har utgått från en insikt om att de flesta beslut i praktiken inte är antingen eller, utan att de ofta redan kombinerar mänskligt och automatiserat arbete och sannolikt kommer behöva göra det även i framtiden.

– Det är hur dessa interaktioner ser ut och hanteras i rätten, hur semi-automatiserat beslutsfattande förhåller sig till rättsregler och principer samt hur det påverkar beslutsfattande, ansvar och grundläggande rättigheter jag intresserar mig för, säger Markus Naarttijärvi.

En nyckel för att hantera komplexa problem

Teknikens utveckling och den ökande optimismen kring AI innebär stora möjligheter men också stora utmaningar. Markus Naarttijärvi lyfter att införandet av dessa teknologier är ett medvetet val som kräver noggranna övervägningar. Det är lätt att teknikutvecklingen får ett nästan ofrånkomligt sken menar han. Forskningen visar att det är viktigt att stanna upp och reflektera över de värden och rättigheter som står på spel och vilka kompromisser som görs längs vägen berättar han.

– Som forskare ser jag det som en del av mitt ansvar att peka på risker och konsekvenser som är mindre uppenbara och kanske mer långsiktiga. Att peka på de värden som står på spel så att vi kan fatta mer genomtänkta beslut, säger Markus Naarttijärvi.

I dialog med myndigheter och organisationer upplever Markus Naarttijärvi en vilja att lära sig mer och ta in nya perspektiv gällande att säkerställa att mötet mellan maskin och människa följer mänskliga rättigheter. Men det krävs också långsiktiga strategier för att kunna anpassa dessa insikter i praktiken.

– Det gäller att det finns ett arbete med att omsätta dessa kunskaper till handling även i mötet med mer kortsiktiga politiska eller ekonomiska mål eller övergripande samhällstrender, säger han.

För att hantera dessa komplexa och svåra problem handlar en central del av Markus Naarttijärvis forskning om att förena olika vetenskapliga discipliner. Teknik och juridik möts på ett sätt som kräver både djup och bredd i forskningen, och det tvärvetenskapliga samarbetet har varit avgörande för att förstå och hantera komplexa samhällsproblem menar han.

Jag ser det som helt oumbärligt att integrera olika vetenskapliga discipliner i min forskning

Genom samarbete med forskare från olika discipliner har han kunnat hitta problemformuleringar som sträcker sig bortom de juridiska ramarna och ta hänsyn till teknikens inverkan på samhället som helhet.

– Eftersom jag inriktat mig på gränslandet mellan ny teknik och rättsliga principer ser jag det som helt oumbärligt att integrera olika vetenskapliga discipliner i min forskning, säger Markus Naarttijärvi.

Umeå universitet – den öppna forskningskulturen

Umeå universitet har varit en viktig plats för Markus Naarttijärvis forskning och den unika akademiska miljön har starkt bidragit till hans framgångar.

– Jag har haft förmånen att kunna vara kvar i Umeå efter att ha genomgått min forskarutbildning här, så Umeå har på många sätt präglat både min syn på forskning och hur jag navigerat min forskarkarriär, säger han.

Markus Naarttijärvi berättar att den icke-hierarkiska, sympatiska och öppna forskningskulturen har uppmuntrat till självständighet och kreativitet.

Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer som DIGSUM, Centrum för digital samhällsforskning, och TAIGA, Centrum för transdisciplinär AI, har möjliggjort samarbeten och initiativ som han är väldigt tacksam för.

– Överlag finns det en attityd jag uppskattar, att jobba tillsammans, göra jobbet och inte vänta på att få saker serverade, säger Markus Naarttijärvi.

När tekniken springer före – en stor utmaning

En stor utmaning för Markus Naarttijärvi har varit den snabba utvecklingen inom både det rättsliga och det tekniska området. Det krävs en balans mellan att hålla sig uppdaterad och att inte förlora sig i jakten på att följa med i alla förändringar, menar han. Det har lett till att Markus Naarttijärvi alltmer riktat in sig mot mer övergripande rättsfilosofiska och teoretiska frågeställningar, där slutsatser kan bli mer långsiktigt hållbara även när tekniken och lagstiftningen förändras.

Det är viktigt att påpeka när lagstiftningen outtalat innebär en slags maktöverlåtelse till tekniska system

Eftersom tekniken ofta springer före lagstiftningen blir det ofta mer grundläggande rättsliga principer som formar gränserna för vad som är juridiskt godtagbart, tills lagstiftaren kommit i kapp, berättar han.

– Jag tycker också det är viktigt att belysa när lagstiftningens utformning outtalat innebär en slags maktöverlåtelse till tekniska system. Att i förlängningen försöka säkerställa att dessa processer sker inom ramarna för vad som är acceptabelt utifrån konstitutionella och rättsstatliga ramar, säger Markus Naarttijärvi.

Uppskatta att driva ditt eget arbete

Avslutningsvis delar Markus Naarttijärvi med sig av några goda råd till de studenter som vill följa i hans fotspår. Markus Naarttijärvi berättar att jobbet som forskare är fantastiskt givande och intressant, ett arbete han varmt rekomenderar. Men för den skull kan jobbet även vara ganska tungt om det inte passar dig, betonar Markus Naarttijärvi. I yrket är det viktigt att uppskatta att driva ditt eget arbete framåt samtidigt som det är viktigt att vara trygg i dig själv och vara mottaglig för andras idéer, synpunkter och kritik, menar han.

– Det är som att ha ett eget företag som går ut på att lära sig nya saker och ta fram ny kunskap, så du ska gärna vilja framåt, tycka det är roligt att starta upp projekt, kommunicera dem, och ha disciplinen att genomföra dem, avslutar Markus Naarttijärvi.