Hur löser vi klimat- och naturkrisen?

Forskningsprofilen och utbildningsuppdraget

Att styra samhället och den offentliga förvaltningen i relation till olika politiska mål som står i konflikt med varandra är ett klassiskt statsvetenskapligt dilemma som ofta blir särskilt tydligt inom miljöpolitik och naturresursförvaltning. Hur kan vi främja biologisk mångfald samtidigt som vi tillåter jordbruk, skogsbruk och gruvdrift? Vilka politiska åtgärder, såsom hållbara transportlösningar, krävs för att minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt anpassa våra samhällen till förändrade klimatförhållanden? Hur förvaltar vi kritiska resurser som vatten och mineraler på ett hållbart och legitimt sätt, och främjar övergången till förnybar energi samtidigt som vi hanterar de ekonomiska och sociala konsekvenserna av övergången? Vid statsvetenskapliga institutionen har vi i över 30 år systematiskt analyserat förutsättningar och utmaningar för miljö- och klimatpolitikens utformning och effekter, med särskilt fokus på olika former av deltagande demokrati och samverkan. Vi undervisar också i miljöpolitik, förvaltning, styrning och samverkan, både på institutionen och på andra kurser och program.

Vindkraftverk

BildPixabay

Miljöpolitikens utformning och effekter

De svåra avvägningarna inom miljöpolitik och naturresursförvaltning skapar ofta konflikter mellan olika rättighetsinnehavare, till exempel urfolk, markägare och intresseorganisationer. I den så kallade gröna omställningen, där brådskan står i fokus, ställs ofta dessa frågor på sin spets. Det understryker behovet av att belysa rättvisefrågor och att kritiskt granska vad som egentligen avses med ett hållbart samhälle. Hur vi utformar miljö-, klimat- och naturresurspolitiken påverkar förutsättningar för att implementera politiken och hantera olika typer av målkonflikter. Inom profilområdet studerar vi bland annat politisk konflikt och rättvisa i norra Sveriges gröna omställning  och styrning av hållbarhetsomställningar. Projektet Blickar från periferin undersöker hur den förnybara energiomställningen genomförs och ifrågasätts i de nordliga delarna av Sverige och Finland samt på Grönland, och i projektet Route to Paris undersöks klimatsmart skogsbruk som ett sätt att nå målen i Parisavtalet.

Semi-domestic reindeer

BildCoCo

Föreställningar och förutsättningar

Olika idéer och föreställningar om till exempel vad hållbar utveckling är, hur naturresurser ska förvaltas eller vilka mål som ska prioriteras kan både öka och minska utrymmet för handling och förhandling. De sätter också ramarna för politiker och tjänstemän på olika politiska nivåer att implementera politiken, till exempel via planering eller utformningen av politiska åtgärder eller styrmedel. Förutsättningarna för miljöpolitik och naturresursförvaltning påverkas dessutom av utvecklingar och processer både inom och utanför Sverige. Pågående forskning inom profilområdet undersöker till exempel hur idéer om hållbarhet, mobilitet och tillväxt formar miljö- och transportpolitik, hur internationell säkerhetspolitik påverkar arktiska förhållanden och hur AI påverkar förutsättningarna för naturresursförvaltning.

Åka tåg.

BildJohnér bildbyrå AB/Johan Alp

Samverkan - ett viktigt styrmedel för att nå politiska mål

Samverkan syftar till att uppnå resultat som inte kan nås genom traditionell demokrati eller toppstyrd förvaltning. De senaste åren har behovet av samverkan som styrmedel ökat och formaliserats inom en rad politikområden. Vi driver och medverkar i en rad projekt som på olika sätt undersöker samverkan inom till exempel vattenförvaltning (Hållbara vattenvägar, Blue Leads Green, Möjligheter och begränsningar med skötsel av skogsmarksdiken för klimatet), fiskeförvaltning (RecoSal), vilt- och boskapsförvaltning (CoCo), naturskydd (Samverkan för skyddad natur i Sápmi) och skogsförvaltning (MultiForSe). Mycket av vår forskning fokuserar på norra Skandinavien, men vi har också pågående forskning i till exempel Ghana och Sydostasien.

Vår forskning visar att dessa processer påverkas av såväl interna som externa faktorer, vilket leder till varierande resultat (Bjärstig et al. 2019, Mancheva 2024, Osei 2024). En viktig fråga för framgång är om det policyproblem som står i fokus verkligen lämpar sig för samverkan och vad samverkan i så fall kan bidra med (Bjärstig et al. 2024). Det är också så att samverkan inte alltid leder till lärande, konsensus eller önskade resultat (Johansson, Beland Lindahl & Zachrisson 2022, Reimerson & Flodén 2024). För att lyckas med samverkan måste därför syftet klargöras och problemets kärna identifieras, vilket ofta kräver att problemet bryts ner i mindre frågeställningar.