Hur fungerar demokratin?

Riksdagshuset i Stockholm

BildCC

Klassiska statsvetenskapliga frågeställningar

Varför tar det allt längre tid att bilda nya regeringar?  Vad är det som gör att vissa partier väljer att bilda regering? Hur samarbetar regeringspartierna och hur löser de konflikter? Varför kännetecknas så många regeringar runt om världen av instabilitet och regeringskriser? Och hur kan det komma sig att det ser så olika ut i olika länder? Detta är, lite förenklat, exempel på frågor som har präglat arbetet kring regeringsbildningar, regeringsstyre och regeringskriser, vilket är och har varit ett av de viktigaste forskningsområdena inom profilen. I över 30 år har arbetet med att kartlägga och analysera regeringar över hela Europa (och senare i hela världen) pågått och bidragit till systematisk kunskap om hur institutionella regelverk och omvärldsfaktorer påverkar regeringsbildning och stabiliteten i parlamentariska demokratier.

Världsunik databas för ökad förståelse

Den världsunika databasen REPDEM (Representative Democracy Data Achive) är uppbyggd vid institutionen och leds av representanter i forskningsprofilen. Databasen ingår också i den nationella samhällsvetenskapliga infrastrukturen DEMSCORE. I takt med att den representativa demokratin på många sätt blir allt mer hotad och då vi har en betydligt mindre stabil politisk situation i många etablerade demokratier, blir denna typ av forskning allt viktigare. Hur vi bygger motståndskraftiga demokratiska system är klassiska statsvetenskapliga frågor och denna forskning utgör kärnan i ett sådant kunskapsbyggande.

EU-valet 2019 har börjat på Sergels torg i centrala Stockholm.

BildMostphotos

Länken mellan Sverige och EU

Hur ska den europeiska integrationen följas av en fördjupad demokrati? Hur kan länken mellan de beslut som fattas inom EU på ett bättre sätt förankras bland folkflertalet? Detta är exempel på frågor som berör forskningsprofilens andra centrala del. Forskningen kring EU tog sin början i mitten av 1990-talet i samband med att Sverige blev EU-medlem. Från att ha varit en utpräglad enhetsstat med tydliga gränser för var beslut fattas, så är Sverige idag en medlemsstat i en föränderlig politisk union. Detta innebär stora utmaningar för det politiska systemet. Den särskilda inriktning som präglat profilens forskning har framför allt handlat om hur EU-integrationen påverkar det nationella politiska systemets funktionssätt, såsom arbetet i riksdag och regering, samt på vilket sätt de politiska partierna borde utgöra länken mellan de två politiska nivåerna. EU får alltmer karaktären av ett enhetligt politiskt system och hur länken mellan medlemsstaten och unionen ser ut blir således alltmer relevant.

Forskningsprojekt

Det som förenar dessa och andra inriktningar inom profilens verksamhet är i huvudsak två; för det första institutionernas eller reglernas betydelse för politikens funktionssätt, och för det andra, de politiska partiernas betydelse. Genom åren har en rad doktorandprojekt genomförts mer eller mindre kopplade till dessa övergripande områden. Detta gäller även andra projekt som har bedrivits och bedrivs inom ramen för profilen. Exempelvis, studiet av demokratin i små stater eller utvecklingen av högerradikala rörelser i olika delar av Europa.

Samhällsdebatten – en pusselbit till demokratisk hållbar utveckling

Evelina Lundgren som moderator på ”Under press: Europapartierna inför EU-valet 2024”

BildEléonore Dupis-Hellström

Även om de frågor som profilen arbetar med på många sätt är tidlösa inom ämnet statsvetenskap, så är de också synnerligen aktuella. Det gör att vid sidan om forskning och undervisning så är profilens medlemmar även aktiva i en bredare samhällsdiskussion om viktiga frågor. Det kan handla om en alltmer komplicerad regeringsbildningsprocess efter ett svenskt val, bristen på debatt kring väsentliga EU-frågor eller hoten mot demokratiska politiska system. Även om vi inte har några slutgiltiga svar på dessa komplicerade frågor, så bidrar den forskning som bedrivs inom profilen till att vår kunskap ökar och förhoppningsvis ger det en liten pusselbit i strävan att forma en demokratiskt hållbar utveckling.