Hon forskar om de särskilt begåvade barnen

Malin Ekesryd Nordström, doktorand vid pedagogiska institutionen, forskar om särskilt begåvade barn.

När Malin arbetade som specialpedagog upptäckte hon att det fanns brister inom skolans utbildningssystem i att möta eleverna i behov av kunskapsmässiga utmaningar. Hon noterade att lärarna behövde mer stöd i hur man ska arbeta med de här eleverna. Malin började fundera på om  barnen behövde stöd redan i förskoleålder? Det var dessa tankar och erfarenheter som gjorde att Malin sökte sig till universitetet och började forska.

– Jag hoppas min forskning kan bidra till en förskola och skola som är till för alla. Där alla barn och elever får adekvata utmaningar, oavsett inlärningssvårigheter eller särskilda begåvningar.

Särskilt begåvade barn är ofta barn som har lätt för att lära sig nya saker och som resonerar på ett sätt som gör att de utmärker sig från de andra barnen i samma ålder.

– Det finns ingen enad definition av vad det innebär att vara särskild begåvad. Utifrån länders olika kulturer och traditioner definierar man särskilt begåvad på skilda sätt. Beroende på vilken forskning som hänvisas till varierar antalet särskilt begåvade barn mellan 2 - 20%.  Tidigare användes främst IQ-tester för att ta reda på vem som är särskilt begåvad. Idag anses det viktigt att se till fler aspekter än IQ och att den särskilda begåvningen kan ta sig i olika uttryck.  

Vanligt att särskilt begåvade underpresterar

Forskning visar att det kan vara viktigt att identifiera de särskilt begåvade barnen tidigt. Malin menar att det gäller att vara en uppmärksam pedagog och fundera på egna föreställningar och förväntningar vi har på barnen vi möter.

– Det finns en risk för att de blir understimulerade i skolan om de inte får en anpassad undervisning och då kanske vi ska uppmärksamma de här barnen tidigare? Det händer att den särskilda begåvningen blir misstagen för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, men det kan även handla om en särskild begåvning i kombination med en diagnos av något slag.

Både skollagen och läroplanen anger att barn som lätt når kunskapskraven måste få stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Skolan har ett tydligt uppdrag att arbeta med de särskilt begåvade barnen.

–Särskild begåvning riskerar att förknippas med elitism. Men det handlar inte om det. Det handlar om att ge alla barn en utbildning som möter deras behov, säger Malin.

Om Malins forskningsprojekt

Eftersom tidigt uppmärksammande kan vara viktigt är Malin studie inriktad på särskilt begåvning och förskolan som utbildningsområde. Hon undersöker hur förskollärare och rektorer ser på undervisning och lärande för särskilt begåvade barn och vilka förutsättningar som finns för att möta barnen i förskolan. Även föräldrar till särskilt begåvade barn kommer att vara en del en del av studien.

Hittills har Malin genomfört en landsomfattande enkät till förskolepersonal och intervjuat förskollärare och rektorer.

–Ett första resultat visar att en majoritet av förskolepersonalen anser att särskilt begåvade barn bör uppmärksammas, men få tar ställning till hur det bör ske. Det finns en hög tilltro till att den egna verksamheten räcker till för att stimulera barnen kunskapsmässigt. Hinder som beskrivs är tidstillgång, för stora barngrupper och att man saknar lämpligt undervisningsmaterial. Ett dilemma som framkommer hos rektorerna är balansen mellan att fokusera både på grupp- och individnivå.

Om tre år ska avhandlingen vara klar.