Högskoleprovet – Umeå universitets uppdrag sedan starten

Den som besöker Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV) möts av extra tjocka entrédörrar och får snällt vänta på att bli insläppt till sitt föranmälda besök. 

– Umeå universitet har hög säkerhet generellt, men det är ett par steg till här vad gäller dörrar, nätverk och liknande. Vi lever som i en egen liten värld, berättar Christina Wikström, som är docent i beteendevetenskapliga mätningar och projektledare för högskoleprovet vid Umeå universitet. 

Många vet kanske inte om att Umeå universitet har haft uppdraget att utforma högskoleprovet ända sedan starten. Ett nytt slags kunskapsprov började utredas 1965, och Umeå tilldelades officiellt uppdraget 1971 från dåvarande Högskoleverket, via regeringen. Tanken då, som nu, är att ge en annan väg in i högre utbildning än gymnasiebetygen. 

Christina Wikström, projektledare för högskoleprovet.

BildHans Karlsson

– Sverige är unikt som använder provet som ett eget spår. I andra länder lägger man ihop resultat från prov som detta med gymnasiebetygen. Det finns ett socialpolitiskt mål med provet i Sverige som är speciellt; att vi tror på andra chanser och alternativa vägar, säger Christina, och fortsätter:  
Det är ett bra sätt att fånga upp den som kanske inte har haft en traditionell studiebakgrund, som inte har fått höga betyg men tagit till sig och fångat upp kunskap på andra sätt. 

Den som brukar betecknas som provets fader var Sten Henrysson, som började arbeta vid Umeå universitet och Lärarhögskolan 1968 och blev det då nyetablerade universitetets förste professor i praktisk pedagogik. Han ledde det vetenskapliga arbetet som så småningom resulterade i högskoleprovet.  

Första provet 1977

1977 genomfördes provet för första gången i Sverige, som ett försök i mindre skala. I dag är det ett kunskapsprov som i stort sett alla svenskar känner till, och som har utförts av över 1,8 miljoner unika personer som tillsammans skrivit ihop över 3,6 miljoner resultat. Provet spelar en viktig roll för akademiska studier och är mångas väg in till drömutbildningen. 

– Vi vet att allt fler får maxbetyg från gymnasiet, och att gymnasiebetygen inte är jämförbara från ett år till ett annat på grund av problematiken med betygsinflation. Det kan också vara att du upplever att du inte har fått rättvisa betyg för att du var sjuk, omotiverad eller inte kom bra överens med läraren. Du kanske kommer på att du vill studera senare i livet, eller fick barn tidigt och har skjutit fram studierna. Det är något fint över högskoleprovet i Sverige; att det möjliggör att börja studera på universitetet när du vill i livet, säger Christina Wikström.

Två prov tas fram per år, och sedan pandemin har ett provresultat en giltighetstid på åtta år.

BildMattias Pettersson

15 personer arbetar med provet i Umeå 

På TUV arbetar 15 personer, i olika omfattning, med högskoleprovet. I Umeå utvecklas provets alla delar utom engelsk läsförståelse, som Göteborgs universitet har hand om. 

I övrigt utformas, och rättas, provet i Umeå. Även de skrivna proven transporteras till Umeå och scannas in av Enheten för IT-stöd och systemutveckling (ITS) under stort säkerhetspådrag. När provet väl är utformat har Universitets- och högskolerådet (UHR) det övergripande ansvaret för logistik och provets praktiska genomförande. 

En oväntat stor del av arbetsbördan på TUV är hanteringen av provresultaten, eftersom dessa är offentlig handling. Medarbetarna får lägga ansenlig tid på att lämna ut information till allmänheten. Det kan vara allt från provdeltagare som vill veta sitt nuvarande eller tidigare resultat till frågor från journalister.

– De kan ringa och vilja veta vad en viss minister eller känd person skrev på provet, men också privatpersoner som vill veta andras resultat. Det har även vuxit fram många coachningsföretag som hjälper folk att få bra resultat på provet, och de kan kontakta oss för att få fram statistik, resultat och andra uppgifter. Offentlighetsprincipen är i grunden  något bra men kan vara utmanande i sådana sammanhang, konstaterar Christina. 

Hon betonar att det är lite unikt för Sverige att alla provuppgifterna släpps offentligt efter varje prov. 

– Det är ovanligt. Men då går det ju att träna på dem, och det blir ett sätt att göra det lite mer transparent. Det är ett omfattande prov, där det gäller att använda tiden effektivt, och då är det viktigt att kunna förbereda sig på ett bra sätt. Då kan det vara en fördel att ta del av tidigare prov och få en uppfattning om hur de ser ut.  

Ny provform sedan 2011 

2011 gjordes provet om och fick bland annat fler snabba matteuppgifter och orddelen minskades. Ordförståelsen utgjorde förut ungefär en tredjedel av provet. Just ordförståelse är en färdighet som förbättras med åldern och unga personer, som kanske söker sig till universitetet efter gymnasiet, har en nackdel. 

Per-Erik Lyrén.

BildHans Karlsson

– Det fanns kritik mot att ordprovet vägde väldigt tungt. Vilket, helt logiskt, ansågs vara en kanske lite väl stor del. En del ingenjörsutbildningar framförde kritik om att de matematiska delproven hade för liten vikt kontra de verbala delproven överlag. Att ordprovet utgjorde en så stor del var också en intern kritik, som också framfördes av högskoleprovets internationella råd, berättar Per-Erik Lyrén, tidigare projektledare och numera utredare på TUV.

En uppgift – två år att ta fram

På TUV finns också tre forskare som studerar högskoleprovet, liksom doktorander inkopplade från den egna institutionen, men också andra institutioner som använder data från provet för att utveckla till exempel statistiska metoder. I provet ingår en så kallad utprövningsdel, som inte är en officiell del av provresultatet men som används för att insamla statistik. 

– De data som provet genererar är ett ganska unikt mått för forskare att kunna använda sig av. Vi har ju inget motsvarande kunskapsmått i Sverige som funnits under så lång tid och där resultatet ligger på samma skala, säger Christina. 

Högskoleprovet genomförs två gånger per år och sedan pandemin är giltighetstiden för ett prov åtta år. Så två prov per år utformas, som över tid ska vara helt jämbördiga. På institutionen säger man att det tar i snitt två år att ta fram en uppgift till provet, från idé till tryck. Uppgifterna utvecklas förstås parallellt och det ligger alltid uppgifter i ett slags kösystem. 

– Det som tar mest tid är inte utformningen eller utvecklingen av en idé, utan alla granskningsstegen. Varje uppgift ska dessutom prövas ut empiriskt för att få data och se om den fungerar som tänkt, berättar Christina. 

– Vi har granskningsmöten där man verkligen stöter och blöter uppgifterna. Vissa uppgifter kan vi sitta bra länge och diskutera formuleringar och ordval, säger Per-Erik Lyrén. 

Hur är det att jobba med högskoleprovet?

– Det är ett hedersuppdrag. Det är ett prov som ska tas på stort allvar eftersom det har så stor betydelse för så många människor. När jag började som projektledare blev jag också förvånad över hur spännande det är!, säger Christina. 

Per-Erik har jobbat på institutionen sedan 2002 i olika roller, bland annat som provutvecklare, i ledningsposition och som forskare. 

– Alla roller har sin charm, och nu gör jag ganska mycket olika saker. Allt har varit kul och intressant på sina sätt, men just att sitta och nörda ner sig i olika uppgifter, att konstruera eller granska dem, det är otroligt roligt, säger han. 

Vad är den vanligaste reaktionen ni får när ni säger att ni jobbar med högskoleprovet? 

– Det är en stor fördel att alla vet vad det är. Det enda de frågar är vad gör du resten av tiden, säger Christina med ett skratt. 

– Samma för mig, det är lite tacksamt på det sättet att alla har relation till det, instämmer Per-Erik.

Ett prov som är så viktigt som högskoleprovet kräver mycket analys, förarbete, forskning och mycket runt omkring själva konstruktionen som vi faktiskt fått bra gehör för.

Nervöst vid provdags

Även om provuppgifterna är utformade sedan länge när provet väl genomförs, så är det ändå lite pirrigt inne på institutionen när provdagen väl närmar sig. 

– Det är en liten anspänning. Inte för egen del, men det blir som att släppa iväg sitt barn på något sätt. Man vill nästan inte tänka på allt som måste bli rätt. Tryckningen, alla tidsplaner, transporterna, att rätt person tar emot proven och att de hanteras med den sekretess som krävs, säger Christina. 

– Det är så otroligt mycket som kan gå fel, men tack och lov går det oftast bra, säger Per-Erik. 

Båda lyfter fram det goda samarbetet med UHR och Göteborgs universitet som en viktig faktor i att provet håller så hög kvalitet och har det goda anseendet det har. 

– Ett prov som är så viktigt som högskoleprovet kräver mycket analys, förarbete, forskning och mycket runt omkring själva konstruktionen som vi faktiskt fått bra gehör för. Det gör att vi alla känner oss väldigt nöjda och stolta över det resultat vi kan presentera, säger Christina Wikström.