REPORTAGE I en värld där fred och krig, säkerhet och konflikter ständigt är närvarande krävs det en balansgång i hur vi talar om dessa ämnen, särskilt med den yngre generationen. Niklas Eklund, professor i statsvetenskap, talar om vikten av att förstå krigets många former utan att normalisera eller acceptera dem. Genom att reflektera över historiska konflikter och nuvarande hot argumenterar han för en nyanserad och inkluderande diskussion om säkerhet och Sveriges roll i en osäker värld.
När jag kliver in i rummet, möts jag av en man vars varma välkomnande är fyllt av stor medmänsklighet och fängslande kunskap. Det känns avslappnat, och det märks att han tycker att ämnet vi snart ska tala om är av största vikt. Vi slår oss ner i de två gråa fåtöljerna i rummets högra hörn. Niklas Eklund, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, får mig att förstå hur vi, i denna svåra tid, kan föra samtal om krig och fred utan att skrämma, men också utan att förminska allvaret.
Niklas Eklunds forskning fokuserar på hur öppna och demokratiska institutioner anpassar sig till förändringar, medan slutna och auktoritära institutioner inte gör det. Genom att studera dessa skillnader undersöker han hur makt utövas och kan utmanas, samt hur prioriteringar görs i olika offentliga system och samhällen. Niklas Eklunds forskning visar på de grundläggande värderingar som styr reformer i olika typer av institutioner.
Att hitta meningsfulla sätt att prata om krig och fred är avgörande, särskilt när det gäller att tala med den yngre generationen
I en värld där fred och krig, säkerhet och konflikter ständigt är närvarande krävs det en balansgång i hur vi talar om dessa ämnen. Att hitta meningsfulla sätt att prata om krig och fred är avgörande, särskilt när det gäller att tala med den yngre generationen.
Traditionellt har diskursen kring konflikter varit starkt binär – antingen fred eller krig. Men dagens verklighet är komplex och involverar ofta en blandning av båda. Utmaningen ligger i att förstå att det inte är antingen krig eller fred, utan snarare en nyanserad kombination av båda.
– Att normalisera diskussionen om krig, utan att för den skull förorda eller acceptera det, är viktigt. Det handlar om att se verkligheten för vad den är och att förbereda sig för det värsta samtidigt som man strävar efter det bästa, säger Niklas Eklund.
När vi pratar om krig måste vi också fråga oss vad vi menar med det. Krig kan ta många former och det är centralt att förstå dem på rätt sätt
Han förklarar att genom att reflektera över historiska konflikter inser vi att världen inte har förändrats radikalt, trots dagens unika utmaningar. För dem som växte upp under kalla krigets era eller hotet om terrorism är det inte en helt ny upplevelse att leva med dessa osäkerheter. Men hur pratar vi då om dessa frågor på ett sätt som varken är skrämmande eller naivt?
– När vi pratar om krig måste vi också fråga oss vad vi menar med det. Krig kan ta många former och det är centralt att förstå dem på rätt sätt. Vi lever i en gråzon där hoten inte är tydligt avgränsade, vilket kräver en nyanserad förståelse, säger Niklas Eklund.
En del av lösningen ligger i att omdefiniera vårt narrativ och vårt förhållningssätt till krig och säkerhet. I stället för att bara se det som en militär fråga måste vi integrera tanken om totalförsvar i vårt samhälle. Det handlar om att förbereda och bygga upp vår motståndskraft i fredstid för att kunna möta påfrestningar och komplexa hot i framtiden, såväl krig som klimatförändringar och resursbrist, berättar Niklas Eklund.
Niklas Eklund reflekterar över den kortlivade debatten som uppstod kring uttalanden från Överbefälhavaren och regeringen i vintras om möjligheten till krig i Sverige, att det blev tyst kring ämnet bara några veckor senare.
– Min gissning skulle vara att han som chef för den myndighet som vi kallar Försvarsmakten känner sig manad att anpassa sitt budskap till ett hårdare och elakare världsläge. Militärt så måste ju beredskap handla om att våga och kunna ägna sig åt krigföring, så jag ser ingenting konstigt i det, alltså ur ÖB:s eller myndighetens synvinkel.
Men med tanke på de ekonomiska satsningarna på försvaret, Nato-medlemskap och militära samarbetsavtal, så är det väl inte den folkliga kunskapen om en framtida krigsrisk som saknats, menar Niklas Eklund.
Att inkludera den yngre generationen i en öppen och transparent diskussion om landets säkerhet och dess roll i en osäker värld är av yttersta vikt.
BildJeremy Mcknight– På något sätt tror jag att förståelsen av Rysslands aggressiva krigföring finns, både i Ukraina och på propagandaplanet, att hackerattacker lamslår olika system. Att såväl avlägsna främmande makter som terrorister ogillar Sverige har sjunkit in, tycker jag.
Dessa reflektioner ger en inblick i den komplexa dynamiken kring hotbilden och den offentliga debatten i Sverige, där det finns en tydlig oro men också en brist på konsekvent och transparent kommunikation från myndigheternas sida. Det understryker behovet av en mer öppen och inkluderande diskussion om landets säkerhet och dess roll i en osäker värld.
Niklas Eklund fördjupar diskussionen genom att belysa vikten av att förtydliga bilden av krig och modern krigföring för att skapa en djupare förståelse för dess verklighet. Han säger att den traditionella bilden av krig, där en fiende invaderar ett territorium och bekämpas av soldater vid en front, inte längre är den enda verkligheten. I stället illustrerar han hur kriget i samhällen som Ukraina, Gaza och Syrien involverar en kontinuerlig bekämpning av civilbefolkningen och infrastrukturen över hela territoriet, vilket leder till ett omfattande lidande för oskyldiga människor.
Niklas Eklund framhäver det oskyldiga lidandet i krigsdrabbade områden gällande modern krigföring och dess effekter på civilbefolkningen.
BildJordan Whitt– Det är stater med regeringar som kan ställas till svars rättsligt i efterhand. Funderar vi på vad bilderna av kriget i Ukraina, där bekämpningen av civil befolkning och infrastruktur med militära medel över hela ytan pågår dygnet runt, så är det inte konstigt om man blir orolig. Det bör man sannolikt tillåta sig att bli. Lägger man sedan till bilder från Gaza eller Syrien och vad som händer med de civila där, så borde kriget framstå som ännu mer skrämmande för ännu fler människor.
Han reflekterar över det faktum att många människor fortfarande har gamla och romantiserade föreställningar om krig, vilket kan försvåra förståelsen för den verkliga situationen och det enorma lidande som civilbefolkningen utsätts för.
– Vems lidande känner vi oss träffade av och vems lidande väljer vi att förringa eller bortse från? Och låt oss för all del vända på frågan, Vem skulle bry sig om en lidande civilbefolkning i Sverige?
Frågan skapar en medvetenhet om det privilegium som vissa länder har när det gäller internationell uppmärksamhet och stöd i tider av konflikt. Krig är ett fenomen som är så omfattande, vidrigt och oförutsägbart att det utmanar gränserna för den mänskliga föreställningsförmågan, fortsätter Niklas Eklund.
Genom sina ord utmanar han dig som läsare att fundera över varför vissa lidanden väcker mer uppmärksamhet och sympati än andra, och hur detta påverkar omvärldens agerande, öppna dina sinnen för den verkliga verkligheten av krig och lidande och att agera för att minska dess effekter och förhindra dess upprepning i framtiden.
Niklas Eklund lyfter Sveriges traditionella neutralitetspolitik och dess historiska utveckling, från napoleonkrigens Europa till dagens komplexa geopolitiska landskap. Han förklarar att den svenska neutraliteten aldrig handlade om en absolut isolering från konflikter utan snarare om en egen tolkning och en självpåtagen roll i världspolitiken.
Någon alliansfrihet accepterades inte av omvärlden och någon neutralitet var det aldrig frågan om
För att förstå vad som menades med alliansfrihet måste man söka sig tillbaka till napoleonkrigens Europa, dynastiska strider mellan kejsare, kungahus och furstendömen. Sverige var en stormakt som tappade sitt momentum, fick stryk och krympte ihop. Alliansfriheten var ett sätt att, som en mindre och fattigare nation, slippa välja sida i ett militariserat Europa berättar Niklas Eklund.
Niklas Eklund ifrågasätter behovet av neutralitet i dagens geopolitiska klimat och betonar vikten av att ompröva traditionella ståndpunkter.
BildChristian LueUnder andra världskriget tvingades Sverige göra eftergifter och samarbeta med de krigförande staterna för att köpa sin fred. Niklas Eklund beskriver den politiska och diplomatiska balansakten som präglade Sveriges relationer under denna period.
– En alliansfrihet accepterades inte av omvärlden och någon neutralitet var det aldrig frågan om.
I dagens samhälle blir det tydligt att Sverige har närmat sig Nato-länderna både militärt och civilt, särskilt i Norden och norra Europa. Alliansfriheten har varit kraftfullt villkorad sedan det kalla krigets dagar, säger Niklas Eklund och ifrågasätter behovet av neutralitet i dagens globala sammanhang.
– Någon faktisk neutralitet har dock inte prövats fullt ut på mer än hundra år. Det har gjorts försök att förena alliansfria stater, men utan resultat. I förhållande till vad eller vem, frågar jag mig, skulle vi vilja vara neutrala idag? Och, om vi nu vore det, vem skulle gilla isoleringen och uppfatta oss som en förebild? Och varför?
Det är ungefär som att säga att vi vill delta fullt ut i den goda utvecklingen i världen, men om det skorpar till sig och blir konflikt, ja, då står vi utanför
Niklas lyfter fram den svårighet som Sverige skulle möta om det skulle välja att förbli neutralt i dagens geopolitiska klimat. Han uppmanar till en djupgående diskussion om Sveriges roll i världen och betonar behovet av att ompröva traditionella ståndpunkter i en föränderlig värld.
– Jag tycker också att det finns skäl att påminna sig om vad det egentligen betyder att vara alliansfri och att sträva mot neutralitet. Det är en bekväm, litet tillbakadragen position att välja. Det är ungefär som att säga att vi vill delta fullt ut i den goda utvecklingen i världen, men om det skorpar till sig och blir konflikt, ja, då står vi utanför.
Niklas Eklund menar att det där är också ett ganska opålitligt förhållningssätt i säkerhetsfrågor, särskilt gentemot viktiga partnerländer. Ta till exempel det omfattande arbetet i Sverige från början av 2000-talet, där garantier gavs till grannländer inklusive länderna i Baltikum att inte stå passiva vid en eventuell attack. Han påpekar att ett alliansfritt och neutralt Sverige i praktiken endast skulle kunna erbjuda ett "lita på oss om det händer något"-löfte, vilket underminerar effektiviteten av sådana garantier. Särskilt efter att Sverige blivit medlemsland i Nato anser Niklas Eklund att det finns starka skäl att reflektera över varför andra länder runtomkring oss har gått med i alliansen.
– Jag tror att vi i Sverige ibland glömmer bort att ställa samma existentiella frågor som andra gör. Alltså, om det kommer till krig vilken sida vill du vara på? Tror du att det går att stå vid sidan om och titta på? Vem eller vad garanterar respekten för det vägvalet?
Att aktivt engagera sig och organisera sig tillsammans med andra som delar samma oro är ett effektivt sätt att påverka och förbereda sig inför framtida utmaningar. Genom att bygga gemenskap och förståelse kan vi arbeta mot en tryggare och mer stabil framtid, trots de utmaningar vi står inför. Att involvera den yngre generationen i denna process är avgörande. Genom att aktivt engagera dem och ge dem verktygen att förstå och agera i en komplex värld kan vi stärka vårt samhälles förmåga att möta utmaningarna som ligger framför oss.
Att involvera den yngre generationen i denna process är avgörande
– Dagens värld kräver en nyanserad och proaktiv strategi för att hantera frågor om krig och fred. Genom att normalisera diskussionen, integrera totalförsvarstänkande och involvera ungdomar kan vi skapa ett mer robust och hållbart samhälle för framtiden. Det handlar om att ta ett helhetsgrepp och ta ansvar för att forma vår gemensamma framtid.
Det är genom samarbete och förståelse som vi kan forma en tryggare värld för kommande generationer.
BildJoshua ClayI takt med den globala utvecklingen har Sverige blivit alltmer beroende av fungerande frihandel och öppna ekonomiska flöden för att bibehålla sin ekonomiska stabilitet förklarar Niklas Eklund. Under pandemin Covid-19 hände två viktiga saker som satte ljuset på Sveriges sårbarhet och omvärldens inverkan.
– Pandemin påminde oss på ett konkret sätt om vårt beroende av omvärlden och vår ekonomiska sårbarhet. Plötsligt utgjorde nationella gränser hinder för fri rörlighet, även inom de nordiska grannländerna. Detta resulterade i en olycklig ökning av nationalistiska tongångar och okvädningsord på nätet, vilket visade hur snabbt och kraftfullt föraktet mellan i övrigt fredliga människor kan blossa upp.
Efter pandemin har perspektiven och samhällsdebatterna förskjutits, inte minst i Norden och Europa i stort. När Ryssland inledde sitt anfallskrig i Ukraina fokuserades uppmärksamheten plötsligt på en yttre gemensam fiende. Det blev tydligt för alla europeiska länder att det är meningslöst att försöka slåss på egen hand mot en stormakt berättar Niklas Eklund och menar att Ukrainas behov av militärt och civilt stöd illustrerade detta väldigt konkret.
För Sverige och Finland framstår det därför inte som konstigt att söka sig till en allians som kan garantera militärt och civilt stöd för den samhällsmodell man valt. Niklas Eklund förklarar att det är en naturlig reaktion på de geopolitiska realiteterna.
– Det som är mest märkligt med de senaste fem årens utveckling är hur snabbt det har gått. Förändringarna har varit enorma och snabba, vilket har tvingat länder som Sverige att anpassa sig och ompröva sina strategier i en hastighet som inte tidigare varit vanlig, avslutar Niklas Eklund och lutar sig tillbaka i den gråa fåtöljen medan han på ett eftertänksamt sätt tar av sig glasögonen.
Jag stiger upp ur den gråa fåtöljen och öppnar dörren, en dörr till en värld som inte längre känns lika skrämmande.