Bild: Mattias Pettersson
REPORTAGE Oron för morgondagens samhälle i klimatförändringarnas kölvatten är något som Barbara Schumann, Jon Moen och Rickard Lindberg delar. De arbetar på olika sätt vid sina olika institutioner för att forma framtiden genom hållbar utveckling.
Arbetar som: Forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Hjärtefråga: Epidemiologi och global hälsa.
Lästips: Studie i sambandet mellan temperaturökningen och dödlighet (under produktion).
Arbetar som: Professor i ekologi.
Hjärtefråga: Hur vi ska få ett mer hållbart samhälle som förbrukar mindre resurser.
Lästips: Applying for resilience thinking to production ecosystems (2014).
Arbetar som: Hållbarhetssamordnare och studievägledare vid Handelshögskolan.
Hjärtefråga: Utveckling som är långsiktigt hållbar såväl ekonomisk, socialt som miljömässigt.
Lästips: New Transportation Technology: Norm Activation Processes and the Intention to Switch to an Electric/Hybrid Vehicle (2016).
Barbara Schumann, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
BildMattias PetterssonInom folkhälsovetenskap är det viktigt att belysa hur klimatförändringar kan leda till ökande hälsoproblem i världen. Barbara Schulman har varit drivande i att utveckla kursen "Hälsa, miljö och hållbarhet" som under vårterminen 2017 gavs för första gången.
— Masterkursen i folkhälsovetenskap behövs mer än någonsin just nu då världen står in- för en förändring, oavsett vi vill det eller inte. Tanken bakom kursen är att lära ut vilka hälsofaror som förknippas med miljöproblem och hur vi kan skapa samhällen som är mer motståndskraftiga mot klimatförändringarna. Samhället måste anpassa sig då vi i framtiden exempelvis kan få se ökad förekomst av denguefeber och malaria, dessutom i nya områden jämfört med tidigare, på grund av stigande temperaturer och för- ändrade nederbördsmönster.
Tidigare hade vi en forskarkurs "Climate change and health research methods", men vi utvecklade den nya kursen för att se det bredare perspektivet och få en mer generell syn på hållbar utveckling, något som går djupare än bara klimatförändring. Vi har hittills lärt oss mycket från den första terminen då vi ser ett tydligt behov av att projektarbetet under kursen kan påbörjas tidigare.
— Den hållbara utvecklingen är viktig för vår framtid och på vår institution så har åt- gärder vidtagits. Vi uppmuntrar exempelvis kollegorna att ta tåg, eller att hålla skypemöten istället för långa resor med flyg. På enheten köper vi ekologiskt te och kaffe till fikarummet och på enhetsdagarna blir det i första hand köttfri och lokalproducerad mat.
Jon Moen, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
BildMattias PetterssonSedan 2008 ska alla civilingenjörsstudenter vid Umeå universitet läsa kurser inom hållbar utveckling. Jon Moen, professor i Ekologi, arbetar med att förändra denna del av utbildningen och ge mer tyngd åt hållbarhetsperspektivet.
— När studenterna kommer ut färdigutbildade från universitetet så har de 30–40 år inom arbetslivet att vänta, och under den tiden kommer samhället att förändras på ett genomgripande sätt. Vi behöver redan vid ut- bildningen förmedla insikten att vi står inför en omställning till ett mer hållbart samhälle och även en förståelse för vad den omställningen kommer att medföra. Jag tycker att det här är en av de största frågorna vi kan arbeta med och är något som kommande generationer kommer att påverkas av.
I nuläget så är kursen om hållbar utveckling för många civilingenjörsstudenter något som man läser vid sidan om och som inte får tillräckligt med tid i programmet. Det finns dock en plan för att förändra detta.
— Den hållbara utvecklingen är något som alla studenter måste ta på allvar och jag hoppas att utbildningen ger rum för eftertanke. Ett nytt förslag vi arbetar med är att utforma kurser för hela programmets längd. Så att studenterna i början kan få en ingång med en teoretisk grundkurs så tidigt som möjligt och avsluta med en problembaserad projektkurs för att få ett flöde och ett slut.
Rickard Lindberg, Handelshögskolan.
BildMattias PetterssonPå Handelshögskolan vid Umeå universitet är hållbarhet något som genomsyrar det mesta, från mission och vision till enskilda utbildningsplaner. Varje år genomförs en temadag om hållbar utveckling. En av de ansvariga är Richard Lindberg.
— Vi vill skapa ett tillräckligt intressant evenemang med temadagen som får studenterna själva att aktivt vilja delta i diskussionen. Målsättningen är att bjuda in gästföreläsare från näringsliv och organisationer som arbetar med dessa frågor på nationell eller internationell nivå. Temat för dagen, som har genomförts i fyra år, har varierat. Den underliggande röda tråden har dock alltid varit brytpunkten mellan den ekonomiska sektorn och dess hållbarhetsutmaningar med exempelvis både klädbranschen och livsmedelsbranschen i fokus. Hållbarhet är en viktig fråga som studenterna måste få med sig inkluderad i utbildningen vilket skapar eftertanke och handling ute i arbetslivet. Temadagen kan ses som ett skyltfönster för dessa frågor.
— En stor utmaning vi ser med hållbar utveckling är att det tar tid att få ett brett genomslag i en så stor organisation. På institutionsnivå jobbar vi med hållbar utveckling genom ett fokus på de tre huvudområdena utbildning, forskning och samverkan med tillägget direkt miljöpåverkan.
Text: Markus Välimaa
Foto: Mattias Pettersson
Denna artikel publicerades i tidningen Aktum nr 2 2017.