REPORTAGE
Samiska samhällen har egna, oskrivna regler för hur mark och naturresurser ska brukas för att hålla länge. Malin Brännström vill att den gamla kunskapen ska användas för fler känsliga arktiska områden. Hon berättar mer vid den arktiska vetenskapsturnén den 27 augusti.
Jag ska prata om behovet av att studera dom oskrivna interna beslutssystemen och reglerna som finns inom de samiska lokalsamhällena om hur landskapet och naturresurserna får nyttjas.
Varför är forskningen viktig?
Ofta är de interna regelverken inte helt förenliga med den nationella lagstiftningen. Den här typen av forskning kan ge en bild av vilka överväganden samer gör i sin markanvändning. Det rör sig om känsliga arktiska miljöer där långsiktiga beslut är viktiga.
Vad går att säga om resultaten?
Detta är ett projekt som jag just nu planerar och förankrar bland samer som lever på svensk sida av nationsgränsen. Utan acceptans från berörda samer går det inte att genomföra den här typen av forskning. Därför är det för tidigt att säga något om resultaten. Men utifrån att jag själv är en del av ett samiskt lokalsamhälle så vet jag att det finns interna regler som utomstående inte känner till.
Hur kan din forskning bidra till en hållbar utveckling i Arktis?
De interna samiska reglerna har utvecklats över lång tid. Man har stor erfarenhet av hur de känsliga arktiska miljöerna bör brukas. Därför kan kunskap om dessa regler bidra till förståelse för hur känsliga arktiska landskap och naturresurser kan användas långsiktigt och hållbart.
Vad har du på gång närmast?
Det jag gör nu är att på olika sätt förankra projektet genom diskussioner med enskilda samer, representanter för samiska lokalsamhällen och samiska organisationer. Detta är en viktig del av urfolksmetodologin, att ge urfolken möjlighet att påverka de forskningsprojekt som berör dem.
