Gäddor med anpassningsförmåga

Vad händer när Östersjön blir mer utsötad, och salthaltsgradienten förskjuts söderut? Kommer arter som lever i ett område att försvinna eller flytta till andra områden? …eller kan de leva kvar under nya förhållanden? Dessa frågor är viktiga för förvaltningen av Östersjön i framtiden, och kanske extra viktiga när det gäller fisk. Förutom att fisken är en viktig del av ekosystemet så är den ofta känslig för salthalten. Salthalten är en av de viktigaste faktorerna som styr var olika fiskpopulationer finns.

Miljövariation ger genetisk variation

En stabil miljö leder generellt till en högre specialisering hos organismer, medan en varierande miljö leder till en stor genetisk variation. Just denna variation kan vara nyckeln till att överleva när livsmiljön ändras. Därför är det mycket viktigt att vara medveten om den genetiska variationen som finns inom en population vid förvaltning av arten.

Söker sig hem

Gäddor har en stark drift att söka sig tillbaka till det område där de kläckts när de ska leka. Det gör att populationer som leker i närliggande vatten ändå kan vara genetiskt åtskilda. Det ger också upphov till anpassningar hos fisken till den lokala miljön. Det kan exempelvis vara skillnader i tillväxthastighet, kroppsstorlek och antal ryggkotor. Det har inte tidigare varit känt om de kan skilja sig även vad gäller salthaltstolerans, eller om de har en inneboende förmåga att klara olika salthalter.

Gäddan har visat sig ha stor anpassningsförmåga, vilket kan bli dess räddning i framtiden. Gäddans egenskaper och reproduktion undersöks i området runt Kalmar i södra Östersjön.

BildKristofer Bergström

Väldigt lokal anpassning

I området runt Kalmar i södra Östersjön har en grupp forskare studerat gäddpopulationerna vid kusten. Studien visar tydligt att det inte är fråga om en gäddpopulation utan många lokala populationer. Hälften av gäddorna i området lever sitt liv i kustområdets bräckta vatten, medan ungefär hälften vandrar upp i sötvatten för att leka. De populationer som studerades hade olika strategier för lek. Den ena lekte i stabila sötvattensförhållanden, medan den andra lekte vid kusten, där salthalten fluktuerar.

Genom att undersöka dessa populationers förmåga att hantera olika salthalter kunde forskarna visa på en inneboende förmåga hos gäddorna att anpassa sig efter förhållandena. Anpassningen verkar ske på en mycket lokal nivå, så att gäddor som leker i ett vattendrag skiljer sig genetiskt från gäddorna som leker i vattendraget bredvid eller vid kusten. När ynglen från sötvattnet är runt en månad gamla vandrar de tillbaka till kusten. Anpassningen sker alltså trots att fisken resten av tiden lever tillsammans i samma område.

Klarar förändringen

Gäddorna i Kalmarsund verkar ha tillräcklig bredd i den genetiska variationen vad gäller salthaltstolerans för att kunna klara framtida förändringar i salthalt.  Detta förutsatt att denna variation får kvarstå i framtiden och ligga till grund för beslut om förvaltning av kustområdet och dess bestånd av kustlevande gädda.

Artikeln är tidigare publicerad i EcoChange årsrapport 2018, och bygger på följande vetenskapliga artikel:

Sunde, Johanna; Carl, Tamario; Tibblin, Petter; et al. 2018. Variation in salinity tolerance between and within anadromous subpopulations of pike (Esox lucius). Scientific Reports, Nature Publishing Group 2018, Vol. 8.