REPORTAGE Den 8 september samlades ett 60-tal intresserade på Baggböle herrgård för en lärorik eftermiddag om skogsbrukets historia och dess utveckling.
Under en söndagseftermiddag hölls ett kombinerat seminarium och fältutflykt för människor som är intresserade av skog, skogsbruk och dess historia. Eftermiddagen hölls på Baggböle herrgård och hade fyra talare som alla talade om skog, skogsbruk och det så kallade baggböleriet.
Baggböle herrgård är en vacker plats och ett populärt besöksmål beläget längs med Umeälven strax väster om Umeå. Baggböle har utgjort en av de viktigaste platserna i träindustrins historia i Västerbotten, och är platsen som har gett upphov till begreppet ”Baggböleri”, som syftar på olaglig avverkning på statens mark och tvivelaktig handel med avverkningsrätter och skogsfastigheter i norra Sverige som skedde under 1800- och 1900-talen. Syftet med eftermiddagen var att bjuda in den intresserade allmänheten till diskussioner med forskare, samt presentera en ny vinkel på en välkänd historisk period.
Eftermiddagen bjöd på sammanlagt fyra föredrag. Två av dem hade ett mer historiskt perspektiv och behandlade det historiska baggböleriet. De två andra återknöt till Baggböle herrgårds historia för att ge en inblick i nutiden och den aktuella utvecklingen i norra Sverige.
De två första föredragen hölls av Svenbjörn Kilander, professor emeritus vid Mittuniversitetet, och Erik Törnlund, filosofie doktor i ekonomisk historia vid Umeå universitet. Kilander presenterade ideologiska anmärkningar kring 1900-talets skogsbruk, och hur exploateringen sågs som en symbol för norra industrisveriges framfart. Törnlund pratade om Västerbottens timmerfronts utveckling längs Ume- och Vindelälven. Genom att sätta skogsbrukets framväxt i ett bredare historiskt perspektiv visade han på de långsiktiga effekterna av baggböleriet, både för samhället och landskapet.
Irma Olofsson
Bild Henrik J. PerssonDe två sista föredragen belyste nutida aspekter av skogsbruket, och hur baggböleriets arv fortfarande gör sig påmint. Irma Olofsson, filosofie doktor i kulturgeografi vid Umeå universitet, pratade om arbetsvillkor i den svenska skogen idag, såsom de tuffa förhållanden som många migrantarbetare möter i både skogsbärsplockningen och i dagens skogsbruk, och visade på likheter mellan dagens exploatering av arbetskraft och det historiska baggböleriet. Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, talade om den gröna omställningen och jämförde hur dagens strävan mot hållbarhet förhåller sig till de industriella metoder som en gång utnyttjade skogen på ett ohållbart sätt. Han påpekade att trots att vi nu har bättre verktyg för att skydda miljön, står vi inför liknande utmaningar som vid baggböleriets tid – där kortsiktiga vinster riskerar att få långsiktiga konsekvenser.
Efter en inledning av Johnny Schimmel, jägmästare, ekolog och föreståndare för Arboretum Norr, fick deltagarna en guidad visning av arboretet. Arboretum Norr är en botanisk trädgård belägen i Baggböle där träd och buskar från Europa, Nordamerika och Östasien odlas. Med älven som bakgrund bjöds det även på fika och tid för att utbyta tankar och reflektioner kring skogens roll genom historien.
Dagen avslutades med en engagerad diskussion där deltagarna fick reflektera över dagens föredrag och ställa frågor till talarna. Vid evenemangets slut var alla fyllda med insikter om både dåtidens och dagens skogsbruk. Evenemanget var också ett exempel på hur forskningsorganisationer kan samarbeta med lokala organisationer för att tillsammans utbyta kunskap och diskussioner med lokal förankring.
Evenemanget arrangerades av forskningsplattformen Future Forests, Kungliga Skytteanska samfundet, Arboretum Norrs vänner, Skogshistoriska Sällskapet och Hembygdsföreningen Umbygda, i syfte att sprida kunskap, väcka intresse och uppmuntra till diskussioner mellan allmänheten och forskare.