Från ämneslärare till professor

Maria Rönnlund, sedan 1 maj 2021 professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, arbetade under många år som ämneslärare i svenska och franska. Under sin tid som lärare i grundskolan funderade hon mycket på hur man kunde öka elevernas inflytande och delaktighet i skolan. Dessa frågor har hon valt att utforska mer i sin roll som forskare.

Genom att delta i och försöka påverka sin utbildning och skolvistelse genom olika råd förväntades eleverna lära sig demokrati, men många gånger blev effekten den motsatta då råden sällan inbjöd till vare sig aktivt deltagande eller faktiska möjligheter till inflytande.

Maria Rönnlund, professor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.

BildJonny Hjelm

– Som lärare kunde jag se att jag nådde bättre resultat i klasser där eleverna deltog aktivt i planeringen av undervisningen, men att det inte alltid var lätt att få dem att vilja vara delaktiga. Klassråds- och elevrådsverksamhet var också något jag upplevde utmanande. Genom att delta i och försöka påverka sin utbildning och skolvistelse genom dessa råd förväntades eleverna lära sig demokrati, men många gånger blev effekten den motsatta då råden sällan inbjöd till vare sig aktivt deltagande eller faktiska möjligheter till inflytande. När jag fick möjlighet att påbörja en forskarutbildning valde jag därför att studera hur skolan lär ut demokrati, dels den demokratifostran som är tänkt att bedrivas genom elevers deltagande i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen, dels demokratifostran genom klassråds- och elevrådsverksamhet.

Växande intresse för forskning om förskola och fritidshem

Under 2021 tillträdde Maria Rönnlund också som forskningsledare för forskningsmiljön Research in Early Childhood Education, Umeå University (RECEUM), som Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap är värdinstitution för. RECEUM samlar forskare och lärare med ett intresse för forskning och utbildning som rör förskola och fritidshem.

– Utbildningsvetenskaplig forskning som rör yngre barn, inte minst forskning om förskolans och fritidshemmets verksamheter, är ett expanderande forskningsfält, både i Sverige och internationellt. Den expansionen är RECEUM en del av. Som ny forskningsledare vill jag att RECEUM också fortsättningsvis ska vara en kreativ forskningsmiljö som är trygg och där det samtidigt är högt i tak. En annan viktig uppgift inom ett sådant här växande fält är att initiera nya samarbeten och  attrahera ny personal, och att bevaka och arbeta för att det finns goda karriärvägar på olika nivåer för de som redan verkar i miljön.

De flesta forskarna som är verksamma i RECEUM har många års yrkeserfarenhet av pedagogiskt arbete med yngre barn och det är en stor styrka för gruppen.

Covid hindrar praktiknära forskning

Inom forskningsmiljön RECEUM eftersträvar man att förena forskning och praktik, och att bygga framgångsrika nätverk och samarbeten mellan forskare, lärare och företrädare för förskole- och fritidshemsverksamhet.

– De flesta forskarna som är verksamma i RECEUM har många års yrkeserfarenhet av pedagogiskt arbete med yngre barn och det är en stor styrka för gruppen. I miljön finns också en tradition av tvärvetenskapligt och internationellt samarbete, samt en tradition av samverkan med Skolverket, skolhuvudmän och lärare. Men för oss som jobbar praktiknära har pandemin verkligen ställt till det. Datainsamlingar på skolor, fritidshem och förskolor har fått skjutas upp och projekt har pausats. Att sen återuppta forskningsprojekt är inte alltid helt enkelt då elevgrupper och lärarlag sällan är oförändrade från ett år till ett annat, vilket till exempel innebär att tillstånd måste omförhandlas. Detta är en erfarenhet vi kommer att ta med oss vid planering av framtida projekt.  

Under den närmaste tiden kommer Maria Rönnlund att rikta in sin forskning och undervisning mot utbildning och fostran av yngre barn.

– Det ska bli intressant och spännande. Jag ser också fram emot att samarbeta med kollegor som jag inte tidigare arbetat med!