Framtidens människor i våra händer

En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Den meningen är ett utdrag ur Brundtlandrapporten som skrevs av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av FN 1987 och genom vilken begreppet hållbar utveckling fick internationell spridning och är tongivande än i dag.

Ska vi sikta på färre människor som har så bra liv som möjligt, eller är det okej ifall det föds ett större antal som har lite mindre möjligheter?

Men vad menas med framtida människor i det här sammanhanget? Vilka är de, hur många är de? Hur påverkar dagens människor framtida generationer?

Att det kommer finnas människor i framtiden är inte självklart

Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet, angriper frågorna i ett forskningsprojekt som löper under fyra år.

– Jag vill undersöka om vi bättre kan förstå och komma överens om vad framtida människor – framtida generationer – bör betyda i den här hållbarhetsdefinitionen, säger han.

Kalle Grill anser att hållbarhetsbegreppet som det används i dag är
oprecist, och att i det ingår ett antagande om att det kommer att finnas människor i framtiden, något som inte är självskrivet.

Han menar även att vi i dag faktiskt kan bestämma hur många människor som kommer att finnas i framtiden. Vi vet att politiska beslut, exempelvis subventioner för barnomsorg, påverkar ifall människor skaffar barn eller inte och hur många. Ur hållbarhetsperspektiv finns det flera scenarion som är hållbara.

Genom att ersätta framtida människor med artificiell intelligens skulle vi kanske få folk att nöja sig med lite mindre, ha mindre behov.

– Ska vi sikta på färre människor som har så bra liv som möjligt, eller är det okej ifall det föds ett större antal som har lite mindre möjligheter, reser mer sällan och har lite lägre levnadsstandard?

Nya scenarion med artificiell intelligens

Och med forskning kan vi påverka hur mänskligheten utvecklas.

Kalle Grill, universitetslektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier.

BildMattias Pettersson

– Genom genteknik eller genom att ersätta framtida människor med artificiell intelligens skulle vi kanske få folk att nöja sig med lite mindre, ha mindre behov. Antingen fysiologiskt eller psykologiskt. Om de nöjer sig med mindre kan vi bränna mer resurser nu. Är det hållbart?, frågar sig Kalle Grill och säger att ett sådant tänk är förenligt med definitionen om man läser den bokstavligt, men att de som författat den antagligen inte tänkt så.

Syftet med hans projekt är alltså att precisera vad som bör menas med framtida människor i hållbarhetsdefinitionen, göra den mer väldefinierad och därmed mer användbar som policyverktyg.

– Det gäller helt enkelt att begreppet ”framtida generationer” betyder rätt sak, säger Kalle Grill.

"Framtida generationers behov – Vad angår det oss?"

Kalle Grill diskuterar hållbarhet utifrån det faktum att vi som finns nu påverkar vilka som finns i framtiden. Filmat i Stockholm, januari 2020. (7:30 min)