Framgångsrikt forskningssamarbete fick Petros Pashiardis att återvända till Umeå
REPORTAGE
Under våren 2019 arbetar Petros Pashiardis, professor i utbildningsledarskap vid the Open University of Cyprus, som gästprofessor vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. Det är andra gången han är gästforskare i Umeå.
"För mig har min tid vid Umeå universitet varit effektiv, produktiv och väldigt lyckad. Jag är glad att jag fick möjlighet att komma tillbaka hit en andra gång".
Petros Pashiardis, professor i utbildningsledarskap vid the Open University of Cyprus, och gästprofessor vid Centrum för skolledarutveckling
BildPetros Pashiardis
Petros Pashiardis disputerade 1990 vid the University of Texas at Austin, och efter att ha flyttat tillbaka till Cypern startade han upp två masterutbildningar i utbildningsledarskap vid två cypriotiska universitet. Han kom i kontakt med Umeå universitet efter att ha träffat Olof Johansson, professor i statsvetenskap och tidigare föreståndare för Centrum för skolledarutveckling.
- Jag och Olof stötte först på varandra på konferenser, och har nu känt varandra i över 20 år. 2002 ansökte jag om forskningsmedel från EU och behövde internationella samarbetspartners, och det var självklart för mig att fråga Olof Johansson och Umeå universitet. Vi fick pengarna, och tillsammans med forskare från ett antal andra EU-länder utvecklade vi delar av en kursplan för en ny distansutbildning i utbildningsledarskap. Efter det har vi fortsatt vårt samarbete, och 2013-2014 arbetade jag nästan tio månader i Umeå som gästprofessor.
Pedagogiskt och entreprenöriellt ledarskap i skolan
Under våren 2019 har Petros Pashiardis både undervisat på Rektorsprogrammet och arbetat med egen forskning. - I min forskning utforskar jag just nu ett begrepp som kombinerar pedagogiskt och entreprenöriellt ledarskap i skolan: Edupreneurial Leadership. Forskningen visar på hur externa faktorer kan interagera med den interna organisationen för att skapa en fungerande och balanserad vardag i skolan. Moderna skolledare behöver verktyg för att hantera de krav som finns på skolan utifrån (via lagar och förordningar, via förväntningar från föräldrar etc.), i förhållande till den ofta stressade verklighet som finns på skolorna till vardags. Idag ställer samhället runtomkring allt högre krav på skolor – utan att skolorna för den skull nödvändigtvis får ökade resurser. För att klara dessa krav tror jag att skolor måste samarbeta mer med exempelvis utomstående expertorganisationer och icke-statliga organisationer. För att involvera och intressera utomstående resurser måste skolledare vara innovativa, och jag tror att man kan hitta ett bra arbetssätt för att lyckas med detta genom att som skolledare kombinera ett pedagogiskt och entreprenöriellt ledarskap, det som kallas Edupreneurial Leadership. Utöver den här forskningen ska jag slutföra två vetenskapliga artiklar under tiden jag är i Umeå, och tillsammans med mina kollegor här arbetar jag med en kommande bok.
Idag ställer samhället runtomkring allt högre krav på skolor – utan att skolorna för den skull nödvändigtvis får ökade resurser.
Samarbete och internationalisering
En viktig anledning till varför Petros Pashiardis gärna ville återvända till Centrum för skolledarutveckling är att han har identifierat många fördelar i hur forskarna vid centret arbetar.
- En styrka här är verkligen de månatliga interna seminarierna. En fredag i veckan samlas vi forskare och läser och diskuterar texter tillsammans, det kan både vara publicerade artiklar eller pågående arbete. Vi har inte den traditionen vid mitt hemuniversitet, och jag tycker att det är en stor tillgång att få byta erfarenheter. En annan sak som jag gillar är hur olika bakgrund de anställda här har. En del har tidigare själva jobbat som rektorer, och har stor praktisk kunskap om skolledarskap, medan andra är rena forskare. Dessutom finns en tydlig vilja till ökad internationalisering. Ledningen vid centret uppmanar forskarna att publicera i internationella tidskrifter och bjuder hit internationella forskare, som jag själv. Allt detta sammantaget gör att det finns stora möjligheter att lära från varandra, och det är mycket givande.
En minusgradig värmebölja
- Senaste gången jag var i Umeå under en längre period, 2013-2014, var det en ovanligt mild vinter. När temperaturen steg till -5 C förklarade mina svenska kollegor att vi upplevde en värmebölja. Innan jag kom till Sverige hade jag aldrig upplevt en värmebölja med minusgrader! När jag återvände till Umeå i år som gästprofessor hade jag med mig min fru. Jag hade förklarat att kylan inte alls var så farlig som man kan tro, och att den inte skulle vara ett problem. När vi kom hit i mitten av januari 2019 var det -25 C när vi gick av planet, det var en chock! Men jag tycker att det är fantastiskt att se hur staden ändå fungerar väl, trots snö och kyla. Strax efter att det har börjat snöa dyker det upp stora maskiner utanför ens köksfönster, och snabbt har de röjt gatorna. Inget stänger ner på grund av klimatet, utan allt är välorganiserat för att kunna fungera i ett strängt vinterklimat. Och överallt inomhus, till exempel på universitetet, är det hela tiden en behaglig temperatur, säger Petros Pashiardis.