Forskning som stärker hela vårdkedjan

När vårsolen tittar fram och människor börjar skala av sig lager av kläder upptäcker en del nya eller förändrade födelsemärken på kroppen. Detta märks inte minst hos hälsocentraler då det varje år blir en anhopning av oroliga patienter som vill att läkare ska undersöka om de har cancer. Senada Hajdarevic arbetade som distriktsköterska på en sådan hälsocentral när hon började fundera på om det kunde finnas mer effektiva sätt att hjälpa patienter. 

– Vi hade sällan möjlighet att ge alla en läkartid. På det sättet väcktes intresset för att titta på om vi som sjuksköterskor kan göra något mer för att fler ska få hjälp i tid, säger Senada Hajdarevic. 

Det blev en föregångare till en bättre struktur och organisation av hela processen för diagnosen malignt melanom.

Nyfikenhet och förmåga att ta sig an problemlösning i kombination med att universitetet visade intresse var det som ledde till att hon började doktorera om anledningar till fördröjning av diagnosen malignt melanom.

– Det blev en föregångare till en bättre struktur och organisation av hela processen för diagnosen malignt melanom. Nu måste vi till exempel inte alltid skicka patienter från hälsocentraler till hudmottagning, utan nu tar man bilder på misstänkta födelsemärken och hudförändringar och skickar remisserna till specialistbedömning, säger hon, som exempel på vad forskningen lett till. 

Senada Hajdarevic tillsammans med sina kollegor vid Institutionen för omvårdnad. 

BildMattias Pettersson

Drömde om att forska

Senada Hajdarevic kommer ursprungligen från forna Jugoslavien. Hon utbildade sig till sjuksköterska och hann arbeta i 2,5 år innan Bosnienkriget bröt ut 1992. På grund av kriget lämnade hon hemlandet för Sverige. Senada Hajdarevics sjuksköterskekompetens var eftertraktad, men då hon tagit examen i ett land utanför EU var hon tvungen att tenta av den igen, göra praktik och lära sig sjukvårdssvenska innan hon fick legitimation som sjuksköterska i Sverige. Därefter utbildade hon sig till specialistsjuksköterska. Men trots att det omvårdande arbetet egentligen var hennes dröm så lockade forskningen.

– Att arbeta som distriktssköterska är väldigt omväxlande, ingen dag är lik den andra, det kunde vara allt från att möta små barn på BVC till att jobba med äldre och vård i livets slutskede. Det var väldigt intressant att känna att jag kan hjälpa till och bidra på olika sätt, säger hon, och fortsätter:

– Men sen var det nyfikenheten, kan vi göra något mer? Hitta svar som bidrar till vidare utveckling, att bli ännu bättre, säger hon.  

Vi behöver titta på hur vi kan stödja patienterna hela vägen, från att de söker vård för misstänkta symptom till att de har fått diagnos och är färdigbehandlade.

Efter disputationen 2012 har hon fortsatt sin forskarbana, samtidigt som hon undervisat och arbetat kliniskt. Förutom tidig upptäckt av cancer har rehabilitering och interaktion mellan patienter och vården varit teman i hennes forskning. I sina studier har hon funnit att cancerpatienter som är färdigbehandlade medicinskt upplever att de hamnar i en limbo – behandlingen är färdig men kvar finns många frågor om allt mellan vem som är ansvarig för en nu, till hur en kan leva sitt liv, till oro för återfall.

– Vi insåg att inom vården är vi väldigt duktiga på att ta hand om och behandla patienter på ett medicinskt sätt. Men som det ser ut i vården i dag finns inte resurser och utrymme att erbjuda emotionellt stöd och involvera patienter i hela processen. Vi behöver titta på hur vi kan stödja patienterna hela vägen, från att de söker vård för misstänkta symptom till att de har fått diagnos och är färdigbehandlade, och hur vi kan stödja dem efteråt med hur de kan leva med den här sjukdomen och hantera vardagslivet med cancern. Det skulle kunna främja patienternas välbefinnande och livskvalitet, säger Senada Hajdarevic.  

Inte bara för cancerpatienter

Under Årshögtiden 2024 installeras hon till professor vid institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.

– Att bli professor känns lite overkligt, roligt och inspirerande. Det känns priviligierat för det ger mig möjligheter att vidareutveckla både forskning och undervisning, men också samarbete inom forskningsmiljöer både nationellt och internationellt. Särskilt att jobba vidare inom omvårdnadsforskning, som är en viktig del, för det behövs inom medicinsk forskning mycket större utsträckning än det finns i dag.

Senada Hajdarevic forskning har bland annat bidragit till ett effektivare sätt att avgöra om förändrade födelsemärken kan vara tecken på maglint melanom.

BildMattias Pettersson

Hon hoppas att hennes forskningen ska leda till att vården blir bättre på att bemöta patienters funderingar, blir bättre på att agera i tid men också att patienterna blir bättre på att söka vård i tid. 

– Tidig upptäckt av cancer leder till mycket bättre prognos och bättre utfall för patienten. På lång sikt ser man att det också blir bättre för hela samhället, för då har vi friskare patienter som behandlas i tid och som kanske kan återgå tidigare till vardagslivet och arbete när det är relevant och kanske klarar sig i större utsträckning på egen hand med stöd av vården.

Alla människor har förmåga att göra någonting, det gäller bara att hitta vägar för hur vi kan hjälpas åt. 

Hon har också en förhoppning om att hennes forskning inte bara blir användbar för cancerpatienter utan även kan användas till andra diagnoser och vårdkontexter och därmed göra nytta på bred front inom vården.

Vad forskar du på inom fem år?

– Jag tittar mer på hur vi kan bli bättre på att ta tillvara på potentiella resurser som finns ute i samhället för att tidigare diagnostisera cancer.

Hon tror att vården behöver vara mer innovativ och använda teknik i större utsträckning, men också använda sig av mänskliga resurser, som olika föreningar och institutioner.

– Där vi kan sprida kunskap kring tidig upptäckt av cancer, vägar för hur man söker vård och vad man kan göra. Men också hur vi kan engagera sådana resurser i större utsträckning än vi gör i dag till stöd för patienter efter behandlingen. Alla människor har förmåga att göra någonting, det gäller bara att hitta vägar för hur vi kan hjälpas åt. 

Senada Hajdarevic Professor med förenad klinisk anställning

E-post

090-786 91 24