Klimatkrisen i lokala medier

Annika Egan Sjölander, docent och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Umeå universitet, forskar om klimatkommunikation och har nyligen publicerat en artikel om lokal klimatjournalistik. Den visar att tidningarnas ambitioner i regel är goda, men Egan Sjölander observerar också att journalistiken saknar ett helhetsgrepp om klimatfrågan, och att redaktionella resurser saknas för att kunna gå på djupet.
 
I studien har Annika Egan Sjölander tittat närmare på klimatjournalistik och -debatt i fyra lokaltidningar: Västerbottens-Kuriren, Upsala Nya Tidning, Smålandsposten och Enköpings-Posten. De är valda eftersom de utgör förstatidningar i städer som strävar efter att bli klimatneutrala redan 2030. Studien ”Agents of sustainable transition or place branding promotors? Local journalism and climate change in Sweden”, publicerades nyligen i ett temanummer om medier och klimatkrisen i tidskriften Nordic Journal of Media Studies.
– Journalistiken, och då inte minst lokaljournalistiken, gör samhället möjligt. Denna genre har länge varit styvmoderligt behandlad av oss forskare, men lokala medier är en oerhört viktig demokratisk institution, säger Annika Egan Sjölander.
 
Resurser saknas
Samtidigt finns det mycket mer att göra, menar Annika Egan Sjölander.
– Lokaljournalistiken behöver utveckla ett helhetsgrepp. Det är viktigt att göra bevakningen lokalt relevant, alltså koppla det lokala till det globala. Journalisterna känner samtidigt ett stort ansvar precis som en av de intervjuade reportrarna i studien uttrycker det: ”Det är en så himla viktig fråga. Man behöver göra det intressant för människor har också en trötthet. Visa det som går bra och framåt – jobba för att människor kan påverka sina liv”.
Dessutom är det ofta så att lokaltidningar varken har en klimatreporter eller särskilda resurser för miljöområdet.
– Om så hade varit fallet, skulle möjligheterna öka att ur ett lokalt perspektiv, men också över tid, rapportera om denna mycket komplexa globala fråga.
 
Seminarium i journalistik
I slutet av oktober deltog Annika Egan Sjölander vid Anderseminariet i journalistik vid Karlstad universitet, på det aktuella temat klimatjournalistik inför FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow, Skottland. Där presenterade hon resultat och deltog i diskussioner med nationellt ledande klimatreportrar och forskare om vad som saknas i mediebevakningen och hur det abstrakta kan göras mer konkret. Tidningen Journalisten gjorde också en uppföljande intervju med Egan Sjölander kring de viktigaste resultaten, i sig en indikator på ett ökat intresse för klimatet bland yrkesverksamma journalister.
 
”Klimatarbetet går för sakta”
Något som har ingått i rapporteringen är förstås COP26, som avslutades den 12 november. Under klimatmötet i Paris 2015 lovade varje nation att utveckla en plan för att kraftigt minska sina koldioxidutsläpp som skulle presenteras under COP26.
Tanken var att gå från ord till handling, för att undvika de värsta följderna av den globala uppvärmningen, såsom förödande naturkatastrofer, extremväder, stigande havsnivåer och massutrotning av arter. Egan Sjölander kommenterar utfallet och rapporteringen så här:
– Intresset från mediernas sida ökar varje gång det är COP, journalistikens fokus följer politikens, men problemet är likt tidigare att klimatarbetet går för sakta och åtgärderna är för få. Konflikten Nord–Syd om vem som ska betala är också återkommande.
 
Klimatneutrala Umeå 2030
Studien kring klimatjournalistik är en del av det nyss avslutade projektet Klimatneutrala Umeå 2030 som ingår i det nationella programmet Viable Cities. Nyligen beviljade Energimyndigheten, Vinnova och Formas ett nytt anslag på 10 miljoner kronor till projektgruppen för en fortsättning. Här koordinerar Egan Sjölander den tvärvetenskapliga forskargrupp vid Umeå universitet som samarbetar med partners från SLU, RISE, Umeå kommun (huvudsökande), Umeå Energi, civilsamhällesorganisationer med flera, för att jobba med klimatomställningen. Avsikten är att bidra med relevant kunskapsunderlag.
 
Hållbarhetsforskning
Annika Egan Sjölander var också med om att starta forskarnätverket Umeå Transformation Research Initiative, UTRI och sitter nu med i dess fakultetsövergripande styrgrupp. UTRI stödjer ökade utbyten, samarbeten och samverkan mellan olika områden med koppling till hållbarhetsforskning vid Umeå universitet.
– Vi välkomnar nya samarbeten och samverkan med andra universitet och externa aktörer inom hållbarhetsområdet. Frågorna är viktigare än någonsin. Målet med UTRI är att föra samman olika disciplinära perspektiv, personer och forskargrupper som annars inte skulle mötas, säger Annika Egan Sjölander.