Forskning och utbildning ska ge bättre beredskap vid katastrofer

Kunskapscentrum för katastrofmedicin har sedan starten finansierats av externa medel, och det stod nyligen klart att Socialstyrelsen fortsatt finansierar verksamheten under 2023. De nya projekten kommer mestadels att fokusera på pre- och hospital sjukvårdsledning samt beredskap att agera vid stora skadehändelser i extrema miljöer och i glesbygd samt vid händelser med Kemiska Radiologiska och Nukleära (CRN) ämnen. Samtidigt fortsätter centrumet att bedriva forskning som finansieras av andra externa finansiärer t.ex. Horizon 2020, och Trafikverket. En viktig händelse i år är att Johan Hylander disputerar tidigt i höst med en avhandling som syftar till att beskriva och analysera den medicinska sjukvårdsledningen vid skadehändelser i tunnlar. 

- Det innebär också att vi får möjlighet att anställa en forskare med kompetens som vi är i behov av, säger Lina Gyllencreutz. 

Norra regionen i fokus för forskningen

Fokus på forskningen under 2023 kommer att inbegripa kris och katastrofberedskap i norra regionen, med två olika fokusområden: CRN händelser, samt fokus på glesbygd. Detta är bland annat sprunget ur den gröna omställningen som sker i Norrland idag. Där ska man titta på vad den norrländska industriella utvecklingen kan föra med sig när det handlar om förmågan till prehospital vård, för att kunna möta en beredskap om det händer något stort.

Inom CRN området ligger fokus på att kartlägga behoven och vilket stöd som behövs vid särskilda händelser. Personal på beslutsfattande poster måste ha kunskap och känna trygghet i att fatta rätt beslut i svåra lägen. CRN-projektet handlar om att kartlägga och identifiera svårigheter med just detta.

- Vi ska också kartlägga ambulansen och ledningsgrupperna på sjukhusen vad de har för behov av utbildning för att fatta beslut, berättar Britt-Inger.

Den andra projektinriktningen har fokus på glesbygd, med fjäll, skog och kust som fokusområden. Med långa avstånd, svårtillgängliga miljöer och periodvis ett stort antal människor som vistas i glesbygden, kan det innebära svårigheter med resurser och hantering av olyckor och skador. Här handlar det om att hitta strategier på katastrofberedskap, och göra riskbeskrivningar för att ha en bättre beredskap om något allvarligt händer.

Förbättra chanserna till överlevnad

- Det handlar om en riskbeskrivning av polisens fjällräddning. Vi har ett projekt som vi drar i gång med årets medel. Det handlar te x om fjällräddning som sker i en svårtillgänglig miljö, förklarar Britt-Inger.

Inom glesbygdsprojektet vill man också titta på relevanta aktörer för att kunna analysera hur man ska snabbare kunna vara på plats vid en större skadehändelse, där både avstånd och terräng kan vara ett stort hinder för snabb hjälp.

- Det är ju mycket det som det handlar om. Tid till sjukvård, och hur man kan förbättra chanserna till överlevnad, säger Britt-Inger.

Internationell kris och konflikthantering

Förutom forskningen bedriver man också utbildningar, både inom universitetet och för befintlig personal inom sjukvården. Inom programmet för Internationell kris och konflikthantering (IKK) finns en kurs på 30 hp inom Katastrofmedicin. Antalet studenter på hela kursen har ökat, och även intresset för just katastrofmedicin. Under termin 7 på Läkarprogrammet finns en strimma Katastrofmedicin inlagd, med bland annat en föreläsning och en dugga. Förhoppningen framåt är att katastrofmedicin får en större del i det nya läkarprogrammet.

- Jag hoppas att vi kan utveckla en 7,5 hp fristående kurs, säger Britt-Inger.

Omhändertagande i riskfylld miljö

En bild från övning under kemutbildning inom konceptet Omhändertagande i Riskfylld Miljö (ORM).

BildPer-Erik Johansson

Vidare berättar Britt-Inger att de också ska fortsätta med kursen Omhändertagande i riskfylld miljö, en kurs som handlar om CRN frågor.

- Den kör vi som pilotkurser nu efter att vi har utvecklat den. Den ska utvärderas så att vi får en utbildning på fast grund, säger Britt-Inger.

Kursen riktar sig mot de som arbetar inom sjukvården, räddningstjänst och polis, och bedrivs nationellt ute i regionerna. KcKM har tidigare fått pengar både från Socialstyrelsen och MSB för att utveckla kursen. Konceptet med nationella och korta utbildningar, för att kunna utbilda personalen i alla regioner, är något Socialstyrelsen varit tydliga med borde finnas.

O-R-M kursen är ett samarbete mellan KcKM och Europeiska CBRNE centret, något som är viktigt för samverkan och kvalitetssäkra kompetenser. På KcKM har man även en samverkan med FOI. 

-  Vi ska ta hänsyn till totalförsvaret och civil försvaret, så samverkan med Europeiska CBRNE centret är en bra resurs som även bidrar med expertkompetens och kontaktnät, säger Lina Gyllencreutz. 

Innan O-R-M kursen kom till så fanns det andra former av utbildningar som genomfördes på KcKM. Utbildningar de gärna skulle fortsätta med om de finns finansiering att genomföra dem. Ambitionen från KcKM har alltid varit att den forskning som bedrivs ska kunna mynna ut i utbildning och på så sätt utbilda personal inom t.ex. räddning vid stora buss eller tågkrascher, så att personalen har bästa förutsättningar om katastrofen är ett faktum.

- Polis, ambulans och räddningstjänst har deltagit tillsammans i dessa kurser. De har haft en bra nationell spridning, så jag hoppas att de fortsätter att bedrivas, säger Britt-Inger.

CBRNE övning

BildEva-Maria Diehl

KcKM har utbildat instruktörer, som sedan åkt hem till sina regioner och arrangerat övningar där. På så sett har kursen fått en nationell spridning. Syftet är att utbildningen ska göra personalen mer förberedd när de kommer till en stor skadehändelse. Även om KcKM idag inte bedriver kurserna, så var man med och lade grunden för den utbildning som nu bedrivs runt om i landets regioner.

Britt-Inger berättar om hur bussolyckan i Sveg 2017 är ett exempel på när utbildningen gett direkt effekt för personalen som är först på plats. Ambulansen som kom först till skadeplatsen trodde att de åkte ut på en vanlig trafikolycka. I stället möttes de av den förödande synen av bussen som låg på sidan med skadade och döda.

Ambulanssjuksköterskan som var först på plats har i efterhand berättat om hur det var att komma dit först och se allt detta.

- Hon sa, att om hon inte hade fått den utbildning i katastrofmedicin som hon fick under ambulansspecialistutbildningen hade hon aldrig klarat det här, berättar Britt-Inger.

Hon hade tack vare utbildningen en bild i huvudet hur hon skulle göra och prioritera, och kunde på så vis ta sig an den katastrofala olycksplatsen som de kom till och alla skador som de möttes av. Genom kurser och utbildningar har man alltså kunnat implementera forskningen på en gång.

- Både Socialstyrelsen och vi tycker att det är viktigt att den forskning vi gör ska komma verksamheterna till godo i princip på en gång, säger Britt-Inger.

Kriser och katastrofer i omvärlden

Läget i omvärlden, med jordbävningar, krig och förödelse kräver kunskap och beredskap. Hur kan Kunskapscentrum för katastrofmedicin bidra?

- Vi kan förutom med ovanstående, definitivt även bidra med kunskaper inom CRN händelser, säger Britt-Inger.

Britt-Inger förklarar vidare hur beredskapen vid en terrorhändelse i Sverige är dålig, något man kan fortsätta att utveckla och utbilda personal inom. KcKM i Umeå jobbar just nu mer preventivt, proaktivt och nationellt.

- Det är där vi borde få vara nu, med civil beredskap, och förbereda sjukvårdsledning att vara bättre förberedda och ha framtagna guidelines att följa, menar Britt-Inger.

Britt-Inger lyfter också vikten av att samarbeta och samverka, för att på bästa sätt utveckla vård och krisberedskap.

- Nu är vi än mer i ett läge där vi ska samverka med regioner och kommuner, förklarar hon och menar att de måste vara ute i verksamheterna.

Fältstudier i omvärlden

För att fördjupa sina kunskaper har några av medarbetarna rest till olika katastrofplatser genom åren. Där har de fått ta del av hur man hanterar skadeplatsen, ser över infrastruktur, men också hur man kan jobba med civil beredskap. Tillsammans med Socialstyrelsen har man gjort utredningar och tagit fram så kallade Kamedorapporter.

- Vi har varit till Argentina, Buenos Aires och studerat effekterna av en stor tågkrasch. När man gör sådana där resor kommer man väldigt nära, berättar Britt-Inger.

De slet lös garderobsdörrar från sina hus, och började bära människor över bangården

Något år efter den resan var de också till Spanien på en stor tågkrasch, och fick se hur människor skadats och dött och hur infrastrukturen slogs sönder av kraschen.

- Hur räddningsinsatsen beskrevs och genomfördes drog vi mycket lärdom av, och hur man också måste engagera befolkningen, berättar Britt-Inger.

Ovanför själva skadeplatsen fanns ett samhälle, med hus och företag. Britt-Inger beskriver hur civila slöt upp och engagerade sig och var innovativa för att hjälpa de skadade.

- De slet lös garderobsdörrar från sina hus, och började bära människor över bangården bort till uppsamlingsplatser, berättar en rörd Britt-Inger.

Tack vare samarbetet med Socialstyrelsen har KcKM haft möjlighet att lägga upp fältstudier, något som Britt-Inger menar är viktigt, eftersom man behöver lyssna på människorna också, inte bara se förödelsen.

- Vi gjorde intervjuer med anhöriga och överlevare, berättar Britt-Inger som menar att hon lärt sig oerhört mycket av de berättelser som hon fått tagit del av under dessa resor.

- Jag är en forskare som tror väldigt mycket på människors berättelser, förklarar hon.

Vidare förklarar Britt-Inger hur hon tänker att berättelserna är lika viktigt som att man kan räkna statistik på antal skadade, eftersom det bidrar till ännu en dimension; den psykosociala och omvårdnadsdelen i forskningen som sker vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin.

Blickar framåt

Avhandlingar KcKM

BildJohanna Nordström

Kunskapscentrum för katastrofmedicin har haft ett bra flöde på publiceringar av rapporter inom katastrofmedicin, och arbetet med forskningen och utbildningarna rullar nu vidare ännu ett år. 

- Vi ser ljust på framtiden även om vår forskning förbereder oss på att vara förberedda när det värsta händer, avslutar Lina. 

Vill du läsa mer om verksamheten och de projekt som är aktuella, gå gärna in på KcKMs hemsida och läs mer!