Forskarskolans utbytesprogram tog Sultana till Linköping

Hur har din tid varit i Linköping?

– Min tid i Linköping var utmärkt, fylld med olika aktiviteter, forskning och underbara människor.  Det var en unik möjlighet att lära mig hur forskning bedrivs i Sverige genom att bedriva egen forskning, delta i flera seminarier och nätverka med likasinnade forskare.
– Jag var särskilt glad över att bli inbjuden till det två dagar långa internatet i Ystad som ordnades.  Där jag fick möjlighet att träffa ledningsgruppen för forskarskolan, många framstående svenska och internationella forskare. Min handledare, Karin Rådholm, var en utmärkt mentor i mitt forskningsprojekt och gjorde allt för att hjälpa mig att komma till rätta i mitt boende i Sverige och få mig att känna mig välkommen på Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet. Likaså var professor Carl Johan Östgren vid institutionen för HMV mycket vänlig och välkomnande och gav mig värdefulla introduktioner under min vistelse. Det var ett nöje att träffa dem och arbeta under deras överinseende. Vid sidan av arbetet fick jag också en förstahandsupplevelse av svensk kultur, mat, arkitektur, historia och landsbygd, vilket gjorde upplevelsen ännu bättre.

Vad var syftet med forskningsvistelsen?

– Syftet med min vistelse var att arbeta i en ny forskningsmiljö, öka min erfarenhet av internationell vetenskaplig undervisning och bygga internationella forskningssamarbeten. För detta ändamål uppfyllde jag flera förplaceringskrav, inklusive att ansöka om stipendiet för att få finansiering för boende och flygbiljetter, inlämning av ett forskningsprotokoll som jag skulle genomföra i Sverige med teamet baserat i Linköping och ansöka om lämpligt visum.

Har ditt besök i Linköping varit givande?

– Ja, det var mycket givande. Jag hade turen att få stipendiet från Forskarskolan i allmänmedicin som den första doktoranden från Sydney, Australien. Jag kunde få värdefulla insikter om hur forskning bedrivs i allmänmedicin i Sverige genom att få kontakt med många forskare inom detta område och bli inbjuden till flera seminarier. Jag fick lära mig om de senaste innovationerna inom forskning inom allmänmedicin i Sverige när jag deltog i National Research School in GP-seminariet, som innehöll fantastiska presentationer från högprofilerade forskare över hela världen, kompetensbyggande workshops i forskningsskrivning och informativa avhandlingspresentationer. Workshop'arna i akademiskt skrivande som leddes av Stuart Spencer, pensionerad chefredaktör för The Lancet och Simon Griffin, professor vid University of Cambridge, var mycket informativa och användbara. Jag fick också chansen att höra från och prata med gästtalaren Neil Poulter från The Imperial College, London, om global blodtrycksscreening och vilka utmaningar vi fortfarande behöver ta itu med på global nivå.
– Jag hade också förmånen att få ge feedback till forskarskolans verkställande utskott, bestående av Lars Lindholm, Katarina Hedin, Karin Rådholm och Carl Johan Östgren, om min forskningserfarenhet i Sverige som den första doktoranden från Australien. Under detta möte hade jag också förmånen att få höra från och tala med Zoë Mullen och Rupa Sarkar, chefredaktör för Lancet Global Health respektive Lancet Digital Health. Jag återknöt också bekantskapen med tidigare doktorander som avslutat sina Reciprocal Pre-PhD internships vid George Institute, Miriam Pikkemaat och Ulrika Andersson. Dessutom blev jag inbjuden att presentera min doktorsavhandling och få feedback under allmänläkarseminarierna på Linköpings universitet och Söderköpings Brunn. Jag fick också möjlighet att leda ett forskningsprojekt som var relevant för min doktorsavhandling med hjälp av ett mycket robust och omfattande svenskt dataset och fick ett mycket starkt forskningsstöd från mina handledare vid Linköpings universitet.
– Vid sidan av det akademiska umgänget umgicks jag vid flera tillfällen med de andra doktoranderna för att besöka den lokala landsbygden och äta middag. Jag tyckte också om att ta lite egen tid att besöka andra platser i Sverige och närliggande städer. Sammantaget var min tid där en underbar berikande upplevelse, både arbetsmässigt och socialt.

Berätta mer om den forskning du gjorde här – vad handlade den om?

– Syftet med min avhandling är att undersöka sambanden mellan högt blodtryck och associerade parametrar med kognitiv försämring och demens. Jag genomförde ett forskningsprojekt i Linköping kring detta forskningsämne. Projektet går ut på att undersöka tvärsnittssambandet mellan blodtrycksvariabilitet och pulsvågshastighet i hemmet och självrapporterad kognitiv dysfunktion med hjälp av Cognitive Dysfunction Questionnaire i en populationsbaserad studie. Vi planerade också att utforska sambandet mellan genomsnittligt blodtryck på kontor och i hemmet och självrapporterad kognitiv dysfunktion för jämförelse. För detta projekt fick jag handledning och feedback från en erfaren grupp forskare med olika expertis inom klinisk medicin, geriatrik och kognition och statistik, mina handledare Karin Rådholm och Carl Johan Östgren, och andra fakultetsmedlemmar baserade vid Linköpings universitet – Katarina Nägga, Pontus Henriksson, Angel Herraiz-Adillo och Peder af Geijerstam.
– Genom mitt projekt förfinade jag mina akademiska skrivfärdigheter, statistiska analysfärdigheter och lärde mig hur man förbereder och analyserar kausala diagram, eller DAG.

Hur tror du att den här resan kan bidra med ditt framtida arbete?

– Genom denna forskningspraktik fick jag möjlighet att träffa och arbeta med forskare över hela Sverige med flera experter som är intresserade av blodtrycksförändringar och dess effekter på det kardiovaskulära och cerebrovaskulära systemet, vilket är en förlängning av det arbete jag för närvarande gör. Jag tror att den erfarenhet och de kontakter jag har skapat kan främja framtida samarbeten och intressanta projekt inom detta område mellan George Institute, University of New South Wales och Linköpings universitet (och potentiellt andra universitet i Sverige).

Var det något som inte gick som planerat? Var det något som överraskade dig?

– En sak som inte gick som planerat var en fördröjning i att få tillgång till de data jag hade planerat att analysera under de första två månaderna av min placering. Detta resulterade i slutändan i en kortare tid för att slutföra all planerad analys eftersom jag inte kunde ta med mig data till Australien. Jag diskuterade dock denna fråga med Karin Rådholm och Carl Johan Östgren och vi kunde hitta en lösning genom att lämna över resten av den statistiska analysen till en statistiker, Bertil Wegmann, baserad vid Linköpings universitet.
– När det gäller boende fanns det några problem som jag löste med hjälp av min handledare Karin, som att hämta mina lägenhetsnycklar efter arbetstid, inledande städning av lägenheten, avsaknad av mikrovågsugn och på lämpligt sätt donera eller sälja den innan jag lämnade, och flera internationella banköverföringar för att betala och få ersättning för min hyra.

Vad var den största skillnaden mellan din hemmiljö och forskningsmiljön i Linköping?

– Jag tror att de största skillnaderna mellan mitt hem och forskningsmiljöerna i Linköping var följande:

1. Doktorerna i allmänmedicin baserade i Linköping, Sverige, är vanligtvis på deltid jämfört med doktoranderna vid George Institute (heltid). De doktorer i allmänmedicin som jag träffade under min vistelse i Linköping var mer involverade i den kliniska verksamheten. Detta ökar också varaktigheten av deras doktorsexamen i allmänmedicin i Linköping, Sverige. Jag tyckte dock att det faktum att de var mer kliniskt involverade under sina doktorandstudier gav dem värdefulla kliniska insikter som är relevanta för deras forskning, jämfört med doktorander som bara forskar på heltid. Att ha mer tid för att slutföra en doktorsexamen kan ge mer flexibilitet, särskilt kvinnor i allmänmedicin som också kan ha familjeansvar.
2. Språket som talas för både akademiska och sociala evenemang är engelska i Australien, medan studenter i Sverige kan välja att presentera på svenska.
3. Det är fler sociala evenemang för doktorander i min hemmiljö, jämfört med den på allmänpraktik i Linköping, eftersom alla arbetar kliniskt och kan ha motstridiga scheman. Den nationella forskarskolan i allmänmedicin håller dock storskaliga konferenser några gånger under året vilket ger studenterna möjlighet att knyta kontakter och umgås med andra studenter och seniora forskare från flera universitet och discipliner i Sverige. Detta ger en unik möjlighet att stimulera kreativitet och starta nya samarbeten mellan forskare från olika universitet och expertis.

Har du några tips till andra som funderar på att forska i Sverige?

– Ja, utifrån min erfarenhet skulle jag råda andra som planerar att göra praktik i Sverige att vara beredda på att hantera vissa språkbarriärer, både i arbetsmiljön och i det dagliga livet. De kan använda språköversättarappar på sina telefoner/bärbara datorer, vilket var mycket användbart för mig. Boende kan ta lång tid att ordna, därför bör framtida studenter diskutera och planera med sina handledare och värduniversitet minst 6 månader i förväg. Detsamma gäller för dig som behöver visum för att resa in i Sverige. Det kan ibland vara en isolerande upplevelse att vara långt från nära vänner eller familj ett tag, så det är bra att ta kontakt med deras handledare och andra studiekamrater och diskutera eventuella problem. Det var till stor hjälp för mig att boka in regelbundna möten med min handledare, Katie Harris, hemma och hålla regelbunden kontakt med mina vänner och familj i Australien. Tre månader kan vara en ganska kort tid för att sätta upp och slutföra ett nytt projekt med ett nytt dataset, så det är mycket viktigt att diskutera realistiska tidslinjer med deras värdhandledare.

Vad tyckte du var roligast att göra på din fritid i Sverige?

– På min fritid tyckte jag om att åka på sightseeing runt om i Sverige. Linköping var en vacker stad med mycket bevarad historia, till exempel Gamla Linköping. Jag besökte också Stockholm på helgen, och jag gillade verkligen arkitekturen, maten, museerna och historien. Att besöka Vasamuseet har länge fascinerat mig och det var fantastiskt att se det på nära håll. Gamla stan hade vacker bevarad arkitektur, kullerstensgator, butiker och restauranger att utforska. Jag fick möjlighet att prova svenska köttbullar. Jag tycker om att se lokala djur och det var en intressant upplevelse att se de nordiska djuren som ren, älg och bison när jag besökte Stockholm. Jag besökte också grannstaden Köpenhamn i Danmark, vilket gav mig möjlighet att uppleva en annan vacker stad i norra Europa och där fick jag chans att smaka de berömda Smørrebrød-smörgåsarna.
– Jag njöt av en naturvandring tillsammans med min doktorandkollega Maria genom Omberg, ett skogsbevuxet berg i västra Östergötlands län, och njöt av den fantastiska utsikten över fjällsidan och sjön. Jag fick också möjlighet att besöka Jönköping, Norrköping och Söderköping samtidigt som jag deltog i flera seminarier runt om i Sverige tack vare Nationella forskarskolan och mina värdar på Linköpings universitet. Mest anmärkningsvärt var besöket i Ystad i södra Sverige. Detta gav mig möjlighet att umgås med mina kollegor i Sverige samt göra en del sightseeing. Det var också en unik upplevelse att prova den lokala maten, göra naturvandringar och observera höstens vackra färger i Sverige. Jag blev inbjuden att äta fika med mina kollegor där, vilket gav mig chansen att omfamna denna underbara svenska tradition.