Önskan: ökad respekt för barnböcker

Berätta kort om din bakgrund. Vad gjorde du innan du började på Institutionen för kultur- och medievetenskaper?
– Jag disputerade i litteraturvetenskap 2006 och arbetade därefter några år som forskare och postdok vid Centrum för genusvetenskap i Uppsala och Umeå centrum för genusstudier. År 2011 fick jag ”komma hem” till litteraturvetenskapen igen genom en tjänst som biträdande lektor. Jag skrev klart en bok om åldrande, tid och genus i Kerstin Thorvalls författarskap, och kom sedan att rikta in mig på barnlitteratur och litteraturdidaktik. Våren 2021 blev jag professor i litteraturvetenskap med litteraturdidaktisk inriktning.
 
Hur blev du intresserad av ditt forskningsområde?
– Jag har egentligen alltid varit intresserad av bilderböcker och barnlitteratur – jag slutade helt enkelt inte läsa den bara för att jag blev vuxen! Men i forskningen kom jag in på barnlitteratur genom mitt arbete med Thorvalls författarskap. Jag upptäckte att hon skrivit mängder av böcker för barn innan hon började skriva för vuxna. Den vägen upptäckte jag det roliga fält som barnlitteraturforskningen utgör. Mitt intresse för didaktiska frågor kommer ur min egen litteraturundervisning och genom en allt starkare känsla av vikten att stärka skönlitteraturens ställning och estetiska dimensioner i skolan.

Att jag nästan varje dag får vara med om något som berör mig eller gör mig glad

Vilket/vilka projekt arbetar du med i dagsläget?
– Jag undersöker förhållandet mellan estetik och pedagogik i barnlitteraturen. Det har ofta betraktats som ett motsatsförhållande och såväl konstnärer som forskare har kämpat för att befria barnlitteraturen från pedagogikens grepp och ge den ett större konstnärligt erkännande. Från skolans och svenskämnets håll har skönlitteraturen å andra sidan ofta använts som allt annat än källa till estetiska upplevelser och erfarenhet: man har reducerat den till medel för andra mål så som läsfärdighetsträning eller demokratisk fostran. I mitt projekt vill jag tänka annorlunda kring denna relation – finns det exempelvis pedagogiska dimensioner inbyggda i barnlitteraturens konstnärliga utformning? Jag arbetar också med ett tvärvetenskapligt VR-finansierat projekt om populärkulturella berättelser om hormoner och övergångsåldrar. Där samarbetar jag med två etnologer: Linda Berg (projektledare) och Anna-Sofia Lundgren. Vi undersöker vilken roll hormoner kommit att spela för vår samtids förståelse av övergångar och omvandlingar i livet.
 
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– En blandning av undervisning och diverse administrativa möten, däremellan tid för forskning, läsning och skrivande. Ibland även utåtriktad verksamhet som att besöka bibliotek och skolor.
 
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Att få göra det jag tycker mest om: läsa och skriva, prata och diskutera liv och litteratur med studenter och kollegor. Få ingå i ett arbetslag och känna att det vi gör ibland har någon sorts betydelse. Att jag nästan varje dag får vara med om något som berör mig eller gör mig glad.
 
Är det något som är särskilt utmanande?
– Att hinna med allt som ska göras och de vitt skilda arbetsuppgifter som ingår i mitt jobb.
 
Vad hoppas du att din forskning resulterar i?
– Ett ökat intresse för bilderboken som konstform och respekt för barnlitteraturens komplexitet. En större insikt i skola och samhälle om barns rätt att få uppleva, skapa och tala om skönlitteratur och andra estetiska uttryck.

Snabba fakta

Namn: Maria Jönsson
Bor: Haga i Umeå
Jobbar som: Professor i litteraturvetenskap med litteraturdidaktisk inriktning
Gillar: Eva Lindströms bilderböcker, musik, loppmarknader och sol
Lästips/Boktips: Fjädrar av Jacqueline Woodson
Tittar på: Fab 5, I Mumindalen, Gokväll, Totoro… kort sagt allt milt och vänligt för en kvällstrött själ. Lukas Moodyssons Gösta har jag sett om många gånger – inte särskilt mild, men å så bra. 
Lyssnar på: Väldigt mycket, men kanske allra mest Bob Hund och The Go-Betweens