För att utveckla bra samarbeten så behöver vi mötas

Vilken bakgrund har du?

– Jag utbildade mig till socionom i Umeå. Efter utbildningen arbetade jag först som socialarbetare bland ungdomar i Husby, Stockholm. Innan jag så småningom började på Umeå universitet jobbade jag med folkhälsa inom Västerbottens läns landsting. Jag disputerade i epidemiologi och folkhälsovetenskap på medicinska fakulteten vid Umeå universitet. 

Kan du kort beskriva din forskning?

– Min professur har inriktningen klimatförändringar och hälsa. I min forskning inom området intresserar jag mig främst för

1. klimatanpassningsåtgärder och sårbara grupper,
2. klimatomställnings- och anpassningsåtgärder med utgångspunkt i lokalsamhället samt
3. strategisk kommunikation om hälsa och risk.

Forskning om klimatförändringar och hälsa har en direkt anknytning till UTRI genom sitt fokus på samverkan för hållbar omställning.

– Jag leder projekt i låg-, medel- och höginkomstländer. Ett exempel är ett projekt i Indonesien för att förebygga och kontrollera spridningen av den klimatkänsliga sjukdomen Denguefeber. Ett annat är HOPE-projektet som bl a studerat privatkonsumtion i höginkomstländer och hushållens villighet att genomföra nödvändiga konsumtionsförändringar för att samhället ska nå de temperaturmål som satts av EU och FN. Ett tredje exempel är ett projekt som studerar strategisk samhällskommunikation i klimatomställningsarbetet och hälsans roll i det. Forskning om klimatförändringar och hälsa har en direkt anknytning till UTRI genom sitt fokus på samverkan för hållbar omställning. 

Vad är omställning mot hållbarhet enligt din uppfattning och vilka utmaningar/problem ser du för att vi ska komma dit? 

– Jag brukar utgå från principen bakom hållbar utveckling som först introducerades i Brundtland-rapporten i slutet av 1980-talet som slår fast att mänskligheten ska tillgodose sina behov idag utan att äventyra kommande generationers förmåga att tillgodose sina. Principen innebär ett kompromisslöst ansvar gentemot barn och ungdomar nu och för framtiden. Den principen visar att vi som mänsklighet sedan länge inte lever hållbart, att jordens resurser överförbrukas.

– Inom mitt område klimatförändringar och hälsa så ligger vårt omställningsfokus på att minska utsläppen av växthusgaser, att snabbt fasa ut användningen av fossila bränslen, så att vi ska ha en chans att hålla de temperaturmål som sattes vid det globala klimatmötet i Paris 2015. Utmaningarna är många och utrymmet här är kort men dels finns utmaningar inom oss som människor, att förändras kan kräva en hel del. Dels handlar det om nödvändigheten att öka kunskapen och att göra den brett tillgänglig. Det handlar också om vägval och viljan till satsningar av näringslivet på klimatomställning och politikens mod att prioritera idag för långsiktiga klimatvinster, med ledare som är positiva till samarbete från lokal till global nivå. 

Hur kommer det sig att du engagerat dig i UTRI?

– Jag var med och initierade UTRI för att jag vill öka våra möjligheter att samarbeta brett över de olika fakulteterna med hållbar utveckling, men också med olika aktörer utanför universitetet. För att lösa hållbarhetsutmaningar så behövs det. Det är viktigt för mig att tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap i samhället och jag ser UTRI som en viktig plattform för att tillsammans göra detta.

Vad tror du att UTRI kan bidra med för din egen forskning?

– Jag tror att nya samarbeten kommer att uppstå med kompetens från många olika kunskapsområden, och att det kan leda hållbarhetsarbetet framåt i både forskning och praktisk verksamhet. 

Till sist, varför tycker du att man ska delta i kick-offen? 

– För att utveckla bra samarbeten så behöver vi mötas, berätta för varandra om det som görs och diskutera både utmaningar för och möjligheter till hållbar utveckling och hur vi kan fortsätta jobba tillsammans. Kick-offen är ett fint sånt första tillfälle med UTRI.