REPORTAGE Fruktade malariamyggor och TBE-bärande fästingar på nya jaktmarker. Infrusna mjältbrandsbakterier som väcks upp när permafrosten tinar. I klimatförändringens spår lurar både kända och okända infektionssjukdomar och vi människor måste vara redo.
När klimatet blir varmare drar sig köldälskande djur och växter högre upp på bergsluttningar, djupare ner i vatten eller i riktning mot de kallare polarområdena. Det för också med sig att mer köldkänsliga insekter, småkryp och däggdjur både kan överleva och vara konkurrenskraftiga på nya områden, och med
Umeå SIMSAM Lab
BildLena Mustonendem som värdar kan även olika infektionssjukdomar breda ut sig.
BildHans-Erik Sjöström
Birgitta Evengård, forskare vid Umeå universitet, är en av drygt 40 experter som i en artikel i Science varnar för att många samhällen och ekonomier – från tropikerna till nord- och sydpolen – redan i dag påverkas när arter ändrar sina utbredningsområden på grund av klimatförändringar.
– De förändringar vi ser i ekosystemen påverkar människan på många sätt – medicinskt, socialt och ekonomiskt. Men att studera hur arter förflyttar sig är komplicerat, och kräver ett bra samarbete mellan många skilda specialiteter. Samtidigt måste nya forskningsresultat snabbt nå beslutsfattare och
medborgare. Genom den här stora studien visar vi att artförflyttning är en parameter som bör integreras i FN:s hållbarhetsmål, säger hon.
Birgitta Evengård, professor och överläkare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.
BildMattias PetterssonOlika sorters myggor och fästingar sprider sig snabbt – i genomsnitt förflyttar sig landlevande arter med en hastighet av nästan två mil varje årtionde. Medföljande passagerare, exempelvis encelliga malariaparasiter och virus som orsakar tick-borne encephalitis (TBE), får då också möjlighet att invadera nya breddgrader. Även smittämnen som länge legat infrusna i permafrost kan frigöras när smittade och nedgrävda kadaver tinar upp på grund av ett allt varmare klimat.
– Det här är ett hot att ta på allvar. Sommaren 2016 inträffade ett mjältbrandsutbrott i Sibirien. Då dog tusentals renar, och även delar av befolkningen insjuknade. Det är därför hög tid att inse att hela samhällen kan drabbas, och stärka beredskapen inför hotet från kända och okända infektionssjukdomar, säger Birgitta Evengård.
Klimatförändringen orsakar inte bara högre temperaturer, utan även andra väderhändelser kan bli vanligare.
– Extremt mycket regn gjorde att dricksvattnet i Östersund blev förorenat av en parasit. Reningsverken var helt enkelt inte anpassade för dessa vattenmängder. Infrastrukturen måste därför också hänga med i forskningen.
Naturresurser och råvaror såsom fisk, skog och grödor kan förändras.
Näringar som exempelvis turism och sportfiske kan hotas.
Konflikter kan uppstå när arter förflyttar sig mellan olika ekonomiska zoner.
Hälsoläget kan försämras i områden som tidigare varit förskonade från vissa sjukdomar.
Urfolkskulturer kan påverkas.
Text: Camilla Bergvall
Foto: Elin Berge
Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2017.
