Familjen i fokus genom en internationell lins

Anna Baranowska-Rataj, professor vid CEDAR, Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet, har en mångsidig bakgrund som sträcker sig över flera länder och forskningsdiscipliner. Hon har funnit ett unikt sätt att kombinera sina intressen för demografi, familjeliv och hälsa. Hennes forskningsresa, från Polen och Tyskland till Umeå, har format hennes sätt att tänka kring forskning berättar hon.

Anna Baranowska-Rataj föddes och växte upp i Polen, men hennes akademiska resa har tagit henne långt utanför landets gränser. Med en doktorsexamen från Institute of Statistics and Demography vid Warsaw School of Economics, har hon spenderat forskningsvistelser på flera framstående institutioner runt om i världen.

Jag rekommenderar alla unga forskare att göra internationella forskningsbesök

Senast var hon gästprofessor vid LIVES Centre vid universitetet i Lausanne i Schweiz. Hennes internationella erfarenheter har varit avgörande för hennes forskningsutveckling, och uppmuntrar unga forskare att göra samma sak.

– Jag rekommenderar alla unga forskare att göra internationella forskningsbesök, inte bara för att utveckla nya färdigheter utan också för att det är en möjlighet att knyta nya kontakter och inleda nya samarbeten. Vissa forskare jag träffade under min doktorandtid samarbetar fortfarande med mig på olika sätt idag, säger Anna Baranowska-Rataj.

Genom sitt globala nätverk har Anna Baranowska-Rataj fått ovärderliga insikter i hur olika samhällssystem fungerar. Dessa jämförelser utgör en grundpelare i hennes nuvarande forskning. Anna Baranowska-Rataj arbetar även med att göra forskningen vid hennes nuvarande arbetsplats CEDAR mer synlig på den internationella arenan.

Hennes strategi är att koppla samman forskare från CEDAR med internationella kollegor och att lägga till hennes internationella kollegor i projekt som planeras av CEDAR-gruppen när de ansöker om finansiering från Sverige. Ett exempel på framgången med denna strategi är det nyligen startade projektet FAMREG som involverar gruppmedlemmar från både Umeå och Wien berättar hon.

– Projektledaren har betonat att detta projekt kommer att dra nytta av CEDAR erfarenhet av att analysera registerdata och av att inkludera oss i studier som använder österrikiska register säger Anna Baranowska-Rataj.

Passionen för relationen mellan arbete, familj och hälsa

En stor del av Anna Baranowska-Ratajs forskning handlar om hur arbetsliv och familjeliv påverkar varandra, särskilt i tider av ekonomisk kris. Det djupa intresset har sina rötter i hennes uppväxt i Polen, där ekonomisk osäkerhet formade hennes syn på arbetslivets och familjens dynamik.

Som barn frågade jag ofta mina föräldrar vad det innebär att bli arbetslös

– Våra familjer hade antingen förväntat sig eller upplevt förluster av arbetstillfällen och ekonomiska svårigheter. Som barn frågade jag ofta mina föräldrar vad det innebar att bli arbetslös, hur mycket stöd man kan få från staten och hur man kan hantera de svårigheter som arbetslösheten medför, säger Anna Baranowska-Rataj.

Anna Baranowska-Rataj framhåller att hennes generations erfarenheter kan skilja sig mycket från erfarenheter hos generationer som är födda i Sverige eller i andra länder. Det är därför hon tycker om att göra jämförande forskning som involverar olika samhällen som representerar olika institutionella förhållanden och kulturer.

Det som kan vara sant om arbetsliv, familjerelationer och hälsa i ett samhälle kan vara mycket mindre relevant i ett annat samhälle, och att ta reda på dessa skillnader är intressant för mig som forskare berättar hon.

Denna personliga koppling till arbetslöshet och familjeliv har inspirerat hennes nuvarande projekt HEALFAM. Ett projekt som undersöker hur kritiska händelser i arbetslivet påverkar familjemedlemmars hälsa. Projektet visar på en tydlig koppling mellan föräldrars arbetslöshet och barnens hälsa men också hur vuxna barns arbetslöshet påverkar föräldrarnas välbefinnande.

Jag vill i stället betona behovet av att noga tänka igenom det budskap som regeringen sänder till yngre generationer

Resultaten från hennes projekt tyder på att välfärdsstaten har möjlighet att skydda familjer från arbetslöshetens negativa konsekvenser. Resultaten visar även att om vi är särskilt bekymrade över barn som växer upp i hushåll där en eller båda föräldrarna är arbetslösa, så är politik som ger lika utbildningsmöjligheter mycket viktig.

Fler resultat visar att det som hjälper familjer som drabbats av arbetslöshet inte bara är ett ekonomiskt stöd utan det är också viktigt att se till att alla familjemedlemmar, inklusive de yngsta, får en chans att leva ett framgångsrikt liv i framtiden.

– Jag vill inte förringa de ekonomiska aspekternas roll, men jag vill i stället betona behovet av att noga tänka igenom det budskap som regeringen sänder till yngre generationer när den utformar politiken och skapar berättelser kring politiska beslut, säger Anna Baranowska-Rataj.

Ett resultat som Anna Baranowska-Rataj finner särskilt intressant, även om det inte motsäger hennes tidigare idéer menar hon, är att sambanden mellan arbetslöshet och familjemedlemmars hälsa. Att det fungerar i båda riktningarna när hon tittar på olika generationer.

– Jag måste säga att dessa resultat inte har granskats och publicerats ännu, men ur mitt perspektiv är detta en lovande väg för framtida forskning, säger Anna Baranowska-Rataj.

En vision för framtidens forskning

Som professor vid CEDAR har Anna en tydlig vision för framtiden, både för sig själv och för sitt forskningscentrum. Hon hoppas kunna fortsätta bidra till den internationella forskningsdialogen men hon är också fast besluten att göra CEDAR till en plats där forskare trivs och växer.

Hon vill att CEDAR ska vara en fantastisk arbetsplats, där både forskare och specialister inom forskningsinfrastruktur kan njuta av att göra ett utmärkt arbete i en kreativ och vänlig atmosfär. Att de kan bidra till det internationella vetenskapliga samfundet och ha en dialog med ett bredare samhälle.

– Det jag verkligen gillar med CEDAR är att alla delar detta perspektiv, och jag tror att vi alla arbetar mot samma idéer, säger Anna Baranowska-Rataj.

Faktum är att jag önskar att alla universitet i Sverige kunde ha ett sådant system

Men trots framgångar är Anna Baranowska-Rataj medveten om de utmaningar som unga forskare står inför, särskilt i det svenska akademiska systemet. Hon berättar att hennes intryck är att varje junior forskare, särskilt de internationella, står inför utmaningen att tänka på de ”stora” frågorna och att hitta innovativa lösningar. Det samtidigt som de har mycket begränsad anställningstrygghet.

Hon menar att det akademiska systemet i Sverige skapar starka incitament att förlita sig på stöd från seniora professorer i stället för att bygga upp en egen oberoende agenda.

– Jag känner mig lyckligt lottad att mina mentorer som stöttade mig när jag var postdoktor fick mig att tro på mig själv och uppmuntrade mig att bli ledare för min egen forskargrupp i stället för att försöka bli en del av någon annans team, säger Anna Baranowska-Rataj.

Hon fortsätter och berättar att hon ändå önskar att Umeå universitet kunde ha ett bättre system för att stödja yngre forskare. Det så att hennes yngre kollegor inte behöver uppleva lika mycket stress för deras framtida karriär som hon själv gjorde.

– Faktum är att jag önskar att alla universitet i Sverige kunde ha ett sådant system, säger Anna Baranowska-Rataj.

När hon får frågan om vilka forskningsfrågor hon anser vara mest angelägna inom demografi, åldrandeforskning och befolkningsstudier idag, säger hon att det kanske inte är vilka specifika frågor som är det mest relevanta för framtida forskning. Utan snarare hur forskningen bör organiseras för att besvara frågorna på bästa sätt.

Att lösa detta problem är angeläget, även med tanke på hur inflytelserik framtida forskning kan bli

Hon menar att i princip är alla medvetna om behovet av öppen vetenskap och att vetskapen om att nya rön bör publiceras på ett lättillgängligt sätt finns samt att forskare enkelt bör kunna replikera och utvidga varandras arbete.

Hon menar att i praktiken gör forskarsamhället fortfarande för lite för att främja forskning på det här sättet. Till exempel saknas fortfarande rutiner och metodik för att dela data i registerbaserad forskning.

– Att lösa detta problem är angeläget, även med tanke på hur inflytelserik framtida forskning kan bli, eftersom många topptidskrifter redan nu börjar kräva att forskare delar med sig av både data och koden för att replikera analysen som presenteras i deras artiklar, säger Anna Baranowska-Rataj.

Umeå är en plats att växa på

När Anna först kom till Umeå, 2013, hade hon planerat att stanna en kort tid som postdoktor. Men den öppna och samarbetsinriktade atmosfären fick henne att ändra sina planer.

Direkt när jag kom hit insåg jag att det här är en fantastisk plats för mig att stanna på

Vad hon och många av hennes internationella kollegor som arbetar i Umeå uppskattar är en öppen och avslappnad atmosfär. Samarbetsförbindelser som sträcker sig över olika institutioner och discipliner och utrymmet för alla att uttrycka och förverkliga sina egna idéer berättar hon.

– När jag planerade att komma till Umeå tänkte jag göra min post doc-tjänst här uppe i norr och sedan åka någon annanstans för att fortsätta min akademiska karriär. Men direkt när jag kom hit insåg jag att det här är en fantastisk plats för mig att stanna på, säger Anna Baranowska-Rataj.

Att leva och arbeta i Umeå har även gett henne möjlighet och tillgång till de resurser som behövs för att genomföra stora kvantitativa studier.

– Registerdata ger oss möjlighet att följa människor över tid samtidigt som vi kan spåra allt som händer deras familjemedlemmar. Detta är verkligen en unik egenskap, säger Anna Baranowska-Rataj.

Att skapa mening genom forskningen

För Anna Baranowska-Rataj är forskning mer än att hitta svar. Det handlar om att ställa de avgörande frågorna och utveckla lösningar som verkligen kan förändra människors liv. För henne är forskningen inte bara ett yrke utan det är ett sätt att skapa en djupare förståelse för hur samhället fungerar och hur vi kan förbättra det.

Hon berättar att det hon gillar med sitt jobb som professor i befolkningsstudier är att forskare inom hennes område integrerar nya idéer och nya metoder från olika andra discipliner som ekonomi, sociologi, kulturgeografi och statistik. Hon menar att det därför har inflödet av nya saker om att lära sig en helt annan takt för forskare som är intresserade av befolkningsstudier.

– Denna möjlighet att hela tiden lära sig nya teorier, nya idéer och nya metoder är något som gör att jag tycker att mitt arbete är spännande, säger Anna Baranowska-Rataj.

I stället för att hon vill vara den som ger råd och delar med sig av hennes ”visdom” till unga forskare som vill följa i hennes fotspår, ser hon i stället framemot att lära sig viktiga lärdomar av dem.

– Unga människor är alltid fulla av nya idéer och det är roligt och inspirerande att ha ett intellektuellt utbyte med dem. Jag antar att mitt råd skulle vara att de ska tro på sig själva och inte ge upp, för varje problem finns det en lösning avslutar Anna Baranowska-Rataj och blickar framåt.