Erik undersöker hälsoeffekter av intensivträning för äldre
PORTRÄTT
I takt med att vi lever allt längre ökar också antalet kroniskt sjuka. Som exempel har cirka 150 000 människor demens i Sverige idag – och siffran växer stadigt. Så hur bryter vi trenden? Enligt Erik Rosendahl kan hårdträning vara svaret.
Bild: Mattias Pettersson
Problematiskt nog är många äldre fysiskt inaktiva. Långtifrån alltid frivilligt. I fallet med demens känner du säkert till att minnet sviker och det blir svårt att orientera sig i tid och rum. Men demenssjukdomar påverkar också balansen och musklerna. Något som både bidrar till ökat behov av hjälp och risken för kostsamma fallolyckor.
– Här menar jag att träning är en viktig förebyggande pusselbit. Tyvärr blir personer med demens ofta bortprioriterade inom både vård och forskning, så vi har vetat lite om hur de bäst bör träna, säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi.
Mår bättre av träning
Det har Erik Rosendahl ägnat de senaste sex åren åt att ändra på. Via ett unikt projekt kallat UMDEX (Umeå Dementia and Exercise Study) har han, ihop med forskare från fysioterapi och geriatrik, undersökt effekterna av funktionell träning för personer med demens på äldreboenden i Umeå.
– Vi utformade individuellt anpassade program till var och en, med hänsyn till deras behov och besvär. Sedan fick de träna 45 minuter långa pass i grupp, två–tre gånger i veckan, så intensivt som möjligt utifrån sin egen förmåga, berättar han.
Träning för vardagslivet. Erik Rosendahl förklarar att bra övningar kan vara allt från att upprepade gånger ställa sig upp från sittande till att kliva upp på pallar med viktbälte runt midjan.
BildMattias Pettersson
På bara fyra månader kunde forskarna se resultat. Förutom att deltagarna själva sade sig tycka om att motionera och kände sig piggare, så klarade de faktiskt av vardagliga aktiviteter bättre än de som inte tränade.
– Kroppen är viktigare än många tror, även för det mentala. Det finns en styrka i den där känslan av att någonting fungerar och att man klarar av saker. För någon som är sjuk kan det vara otroligt härligt att bara lyckas stå på benen.
Resursbrist ett hinder
Studien har väckt stor uppmärksamhet, såväl inrikes som utrikes. I hopp om att kunna hjälpa fler har Umeåforskarna utvecklat en träningsmanual, som nu finns på svenska, tyska och engelska. Även en webbplats är på gång. Men att faktiskt få till flera timmars individanpassad träning i veckan kan ändå vara en utmaning. Inte minst på äldreboenden som i regel har låg bemanning som det är.
Via UMDEX har vi lyckats bevisa att äldre personer både vill och kan träna högintensivt, till och med när de är svårt sjuka.
– Visst finns fysioterapeuter på plats som stöd, men mest nu och då som konsulter. De ansvarar dessutom ofta för hundratals äldre personer, med flera olika sjukdomar, och kan omöjligt hjälpa alla med förebyggande träning och rehabilitering i den grad som behövs. Just bristen på personal, även andra än fysioterapeuter, bidrar tyvärr till att många rör på sig alldeles för lite.
En lösning att speed-träna?
Därför undersöker Erik Rosendahl och hans team också mindre tidskrävande alternativ. I en helt ny studie utgår de från HIT, en slags högintensiv intervallträning. Träningsformen har blivit väldigt populär på senare år, särskilt som den genom ynka minuters träning sägs kunna förbättra konditionen och minska risken för kroniska sjukdomar minst lika bra som seg uthållighetsträning. Åtminstone för yngre, friska människor.
– Nu vill vi testa om HIT fungerar även för otränade äldre personer. Glädjande nog har vi precis fått forskningsmedel och kommer att göra en större datainsamling under året.
Planen är att låta ett 60-tal inaktiva pensionärer delta i ett slags kontrollerade spinning-pass. Under tre månader ska de köra väldigt korta, tuffa intervaller på cykel, två gånger i veckan. På den tiden räknar Umeåforskarna både med att kunna trappa upp träningen och hinna se eventuella effekter.
– Vi ska utvärdera vad som händer på muskelnivå, med hjärtat och i hjärnan. Det vore häftigt om HIT för äldre personer visade sig fungera, inte minst vad gäller minnesfunktioner och kognition. Om så är fallet planerar vi gå vidare och testa metoden även för kroniskt sjuka, förklarar han.
Viktigt att bryta trenden
Erik Rosendahl hoppas kunna dra några slutsatser. Mycket hänger förstås på att deltagarna faktiskt orkar HIT-träna och tycker att det är kul. Sedan återstår att se om träningen ger de hälsovinster man hoppas på – och ifall den går att utföra på ett säkert sätt. För det är klart att det kan finnas medicinska risker med att ta i för hårt också.
– Samtidigt visar vår forskning att intensiv träning är något som äldre personer har mest att vinna på. Och via UMDEX har vi lyckats bevisa att äldre personer både vill och kan träna högintensivt, till och med när de är svårt sjuka.
Ökad livskvalitet är alltså en möjlig vinst. Besparingar genom mindre behov av hjälp och färre sjukhusvistelser en annan. Socialstyrelsens siffror avslöjar att enbart demensvården idag går på över 60 miljarder kronor, vilket är mer än kostnaderna för cancer och hjärtsjukdomar tillsammans. Och värre spås det bli i takt med att vi lever allt längre.
– Det faktum att många äldre personer är fysiskt inaktiva är inte alls bra. Det ökar risken för kroniska sjukdomar, och de som redan är sjuka riskerar ytterligare följdsjukdomar. Därför är det viktigt att försöka hitta sätt att bryta trenden, i samhället och inom vård och omsorg.