En morgon i pollenmätningens tjänst

Pollenmätningar och pollenprognoser är viktiga för allergiker

Pollen är små korn som släpps från blommor på träd, buskar och gräs och sprids med vind, insekter och ibland även via vatten. Flera av växterna, som till exempel gräs, björk och al har allergiframkallande pollen. I Sverige är ungefär var femte person pollenallergiker. Därför är det viktigt att göra pollenmätningar så att allergiker har tillgång till information om den dagliga pollensituationen i luften, som kan hjälpa dem att bättre hantera sin sjukdom och planera medicinering mm.

Upp på taket varje morgon

Dagen börjar klockan 8.00 med att vi går igenom Samhällsvetarhuset och tar oss uppåt. En låst dörr, en smal trappa och en stege tar oss upp och ut på taket. För att nå pollenfällorna säkert finns en specialbyggd spång i trä som  leder ända fram till ställningen för pollenfällorna. Här uppifrån ser vi ut över hela campus.

Det finns två pollenfällor på taket. Den ena är en analog så kallad Burkardfälla som samlar in pollen och töms manuellt varje morgon för analys i laboratorium. Den andra är en automatiserad pollenfälla som själv räknar de pollen som kommer in och skickar resultaten digitalt till mottagande forskaren. Den automatiserade fällan ger mindre exakta resultat och används i dagsläget mest för att utvärderas och jämföras mot den analoga fällan. 

Christos Katrantsiotis monterar loss en roterande trumma med en tejp som innehåller det senaste dygnets polleninsamling från Burkardfällan.

BildSandra Olsson 

Pollenhalten påverkas av många faktorer som blomningsperioder, vindriktning och regn

Christos berättar att pollenhalten i luften påverkas av många faktorer och kan variera mycket från dag till dag, bland annat minskar pollenhalten i luften kraftigt när det regnar, men efter regn frisätts ofta mer pollen från växternas blommor.  Pollen kan också färdas långt med vindarna, till exempel uppmättes en av årets högsta halter av björkpollen här tidigt i maj, just innan Umeås björkar ens hade börjat blomma. Stora mängder björkpollen hade då färdats från sydligare delar av Sverige med vinden.  

Burkhardfällan töms varje morgon för analys i laboratorium

Nu ska vi vittja den analoga Burkardfällan, något Christos eller hans kollega Kristian Hristov gör varje morgon under hela pollensäsongen, mars till september. Christos förklarar att Burkardfällan samlar in pollen genom att luft sugs in genom ett smalt och platt munstycke. Pollenkornen som kommer in fastnar då på en tejp som sitter fast på en långsamt roterande trumma, där ett dygns rotation motsvarar några centimeter tejp. Han vittjar fällan genom att plocka ut hela trumman med tejp och allt och sätter sedan i en ny trumma med ny tejp. Christos avslutar med att, tillsammans med sin kollega Sofi Östman, kolla den automatiserade pollenfällan också så allt fungerar som det ska. Därefter lämnar vi taket och tar med den pollenfyllda trumman ned till laboratoriet för analys.

Burkhardfällan har en roterande trumma med en klistrig tejp som samlar in pollen i upp till 7 dygn, Senaste dygnets pollenskörd ryms på några centimeter tejp.

BildSandra Olsson

Christos och Sofi kontrollerar att allt fungerar som det ska med den automatiska pollenfällan.

BildSandra Olsson

Insamlad pollen räknas för hand i mikroskop

Inne på Miljöarkeologiska laboratoriet plockar Christos ut tejpen med insamlad pollen och preparerar den med kemikalier som färgar pollenkornen rosa och gör dem mer synliga gentemot övriga partiklar som finns på provet, som andra mikroskopiska växtdelar och små mineralkorn. Därefter lägger han provet i ett elektronmikroskop där han identifierar varje unik pollensort visuellt och räknar dem. Det kan finnas hundratals och ibland tusentals pollenkorn av många olika sorter på den lilla tejpbiten, så det är ett arbete som tar upp emot en timme och verkligen kräver ett tränat öga, förklarar Christos. Just i detta prov finns huvudsakligen gräspollen i måttliga halter. Christos avslutar pollenräkningen med att göra en digital sammanställning av resultaten för varje unik pollensort.

Tejpen med det senaste dygnets insamlade pollen lossas från metalltrumman och prepareras och färgas sedan inför analys under mikroskop.

BildSandra Olsson

Christos studerar pollenprovet i mikroskop där pollenkornen framträder i rosa färg. På skärmen syns ett rosafärgat korn av gräspollen.

BildSandra Olsson

Pollenmätningarna används för att göra pollenprognoser för Umeå de närmsta dagarna

När pollenräkningen är klar studerar Christos väderprognoser, vindriktningar, temperatur och andra väderförhållanden för kommande dagar. Denna information använder han sedan, tillsammans med resultatet från pollenmätningen, för att skapa en pollenprognos för Umeå de närmsta dagarna framåt. Därefter rapporterar han in resultaten från pollenräkningen och sin pollenprognos till Naturhistoriska riksmuseets databas. Kollegorna på museet publicerar sedan Christos pollenprognos pollenrapporten.se där den blir till stor hjälp för allergiker.

Läs mer om pollenmätningsverksamheten vid Umeå universtitet

Se pollenprognoserna på pollenrapporten.se

Kontakt

Christos Katrantsiotis