Efterfrågar lokal förankring i Sveriges nya arktiska strategi

Den globala uppvärmningen påverkar Arktis dramatiskt, såväl klimatet som ekonomin och levnadsvillkoren för befolkningen i regionen. Regionen har också fått större geopolitiska intressen vilket ökar de säkerhetspolitiska behoven och covid-19 har satt ljus på behovet av beredskap för att hantera pandemier.

Förändringarna ligger till grund för att Sveriges regering under slutet av 2020 uppdaterade den utrikespolitiska svenska arktiska strategin från 2011.

Läs Sveriges strategi för den aktiska regionen här. 

Denna strategi stod i fokus under 2020 års upplaga av Umeå arktiska forum, som fått lov att flyttas fram och ägde rum först den 22 januari 2021, och hölls digitalt via Zoom på grund av pandemin.

Flygbild över forskningsstationen i Abisko, fotograferad 2005.

BildNils Åke Andersson

Rektor Hans Adolfsson inledningstalade och moderator för forumet var Ola Nordebo, till vardags ledarskribent vid Västerbottens-Kuriren. Förutom hedersgästen utrikesminister Ann Linde (S) deltog representanter från forskarsamhället och regionala aktörer som kommenterade strategin ur sina respektive infallsvinklar.  

Sverige ser det som en styrka att vara en del av den arktiska regionen.

Utrikesministern svarade även på några inkomna frågor, om såväl lokala behov av infrastruktur i Arktis som hur Sverige ska kunna arbeta aktivt för att regionen ska kunna vara präglad av fred, klimatarbete och samarbete och inte bli en dragkamp för stormakters militära och geopolitiska intressen. 

Ann Linde, socialdemokratisk utrikesminister i Sverige.

BildKristian Pohl/Regeringskansliet

– Vi kan tyvärr inte ta för givet att Arktis förblir ett område med låg spänning säkerhetspolitiskt, säger Ann Linde, som ville lyfta fram Sveriges långsiktiga strategiska förhållningssätt, som går ut på att verka för samarbete, dialog och förtroendeskapande åtgärder, samt stärka Sveriges nationella försvarsförmåga i norr.

– Det är också ett uttalat intresse från alla åtta arktiska staterna att det ska vara ett fredligt och konstruktivt samarbete, säger Ann Linde. 

Hur prioriterat är Arktis i Sverige

Dieter Müller, professor i kulturgeografi samt vicerektor vid Umeå universitet, framförde att han tycker att den arktiska frågan tycks hamna betydligt lägre på agendan i Sverige jämfört med de nordiska grannländerna. Han undrar när det kommer en ändring som också förstår den arktiska regionen som protagonist för nya lösningar när det gäller miljömässiga och sociala utmaningar.

– Jag håller inte alls med om den beskrivningen. Sverige ser det som en styrka att vara en del av den arktiska regionen, säger Ann Linde, och fortsätter:

– Vi gör allt vi kan för att bidra till en fredlig och uthållig utveckling i Arktis. Inte minst den här nya strategin är ett bevis på hur aktiva vi är i arktisfrågorna och hur viktigt vi tycker att det är, säger Ann Linde. 

Utrikesministern lyfte även fram vikten av polarforskning och att en central del i strategin är önskan om större internationellt samarbete inom forskning. 

– Det är glädjande att den svenska forskningen får så mycket positiv uppmärksamhet internationellt, säger Ann Linde. 

Forskning mer prioriterat

Alla deltagarna från forskningshåll i forumet var väldigt positiva till att forskning och utbildning har fått mer prioriterad roll med egna kapitel i den nya strategin. 

– Vi är glada att regeringen så tydligt pekar ut forskning som en viktig komponent för regeringens starka engagemang för att bidra till en fredlig och uthållig utveckling i Arktis. Jag tror att forskningen som bedrivs i Arktis kommer att ha stor påverkan internationellt, säger Katarina Gårdfeldt, direktör för Polarforskningssekretariatet, som överlag verkade väldigt nöjd med strategin. 

Jag är betydligt mindre imponerad av innehållet.

Johan Olofsson, professor i ekologi vid Umeå universitet, hade viss kritik att framföra.

Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap

BildMattias Pettersson

– Jag är betydligt mindre imponerad av innehållet, säger han och lyfter bland annat att det är olämpligt att använda begreppet polarforskning, då det är ett snävt begrepp jämfört med Arktis.

Han lyfter även att strategin saknar närmare beskrivning om den forskning eller miljöövervakning som kommer att bedrivas eller redan bedrivs i Arktis.

– Det är inte logistikplattformar eller internationella nätverk som bedriver forskning utan det är forskare och forskningsprojekt, säger han. 

Dieter Müller har också granskat strategin med ett kritiskt öga. 

Han framförde att polarforskningen som nämns i strategin är för smal och egentligen bara rör klimat och miljö medan forskning kan bedrivas inom alla områden som strategin lyfter.

Arktisk forskning borde i huvudsakligen utgöras av forskning som genomförs i den arktiska regionen.

Han tycker att det är positivt att regeringen genom strategin tillskriver Norr- och Västerbotten som Sveriges arktiska område. Men han efterfrågar då att man flyttar såväl forskning som beslutsfattande geografiskt närmare området. 

– Arktisk forskning borde i huvudsakligen utgöras av forskning som genomförs i den arktiska regionen och som är baserad på och sker i samspel med den kunskap som finns i området, säger han. 

Dieter Müller, professor i kulturgeografi samt vicerektor, med särskilt ansvar för forskning och forskarutbildning inom samhällsvetenskap och humaniora.

BildMattias Pettersson

Utrikesminister Ann Linde var tyvärr tvungen att lämna forumet tidigare och kunde därför inte ta emot och svara på en del av den kritik som framfördes. 

Peter Sköld, som i och med detta forum gjorde sitt sista arrangemang som föreståndare för Umeå universitets arktiska centrum – Arcum innan han går vidare som rektors rådgivare, undrade vad man kan önska att regeringen gör för att gå från strategi till aktion.

Dieter Müller svarar: 

– Att man lyfter strategin som ett viktigt dokument inför de övriga departementen, att det inte bara är något som “rör dem som bor där uppe”. 

Lokalt budskap rakt igenom

Hela forumet genomsyrades av liknande budskap.

Under det deltog även representanter med fokus på regionala och lokala utmaningar och utvecklingar. Bland dem ville samtliga betona att det är viktigt att det som sker på alla nivåer, bör ha förankring på lokal nivå och inte fattas över huvuden på människor i Norrland. 

Oron är att norra Sverige utnyttjas utan att få utdelning. Länsråd Lars Lustig var en som framförde den. 

Lars Lustig, länsråd vid länsstyrelsen i Västerbottens län.

BildMattias Pettersson

– Det är svindlande summor som ska investeras i norra Sverige de kommande tio-tjugo åren, men kommer det här att leda till en önskad samhällsutveckling eller blir vi återigen de råvaruskafferi som övriga Sverige hämtar sina rikedomar i från, säger han.

– Kommer de miljarder som investeras i Norrland att komma Norrland till del och i så fall på vilket sätt?

Det är människorna, humankapitalen, som vi måste vara rädd om och vara med och utveckla.

Marie-Louise Rönnmark (S), kommunalråd i Umeå kommun anser att befolkningen bör få en större plats i den Arktiska strategin. 

– Som en uppmaning till regeringen för den arktiska politiken: Det är människorna, humankapitalen, som vi måste vara rädd om och vara med och utveckla, säger hon. 

Marie-Louise Rönnmark, Socialdemokraterna kommunalråd Umeå kommun.

BildSamuel Pettersson

Ett perspektiv som Åsa Larsson Blind vicepresident för samerådet, också lyfte fram.

– En omställning till ett hållbart samhälle kan vi inte göra på bekostnad av vare sig urfolks rättigheter eller oersättliga miljövärden. Det måste finnas balans i de investeringar vi gör så att de uppfyller kraven på att vara både klimaträttvisa, hållbara och regionalt utvecklande, säger hon. 

Anna Pettersson, regional utvecklingsdirektör för Region Västerbotten, anser att Västerbotten är en bra plats för att skapa utveckling som sedan kan växa.  

– Våra städer i Västerbotten är ju relativt små ur ett globalt perspektiv, men de är samtidigt av en väldigt lämplig storlek för att kunna vara testbäddar och noder för att utveckla innovationer som sen kan överföras till större städer, säger hon och menar att universiteten har en viktig roll i utvecklingen av Arktis. 

Åsa Larsson Blind, förbundsordförande Svenska Samernas Riksförbund, SSR.

BildSSR

– Vi ser att det är alldeles nödvändigt att de samarbeten som finns mellan universiteten i Arktis får förutsättningar att fortsätta så att man kan stärka smart specialisering, innovation och kompetensförsörjning.

Fler forum efterfrågas

Erik Bergkvist (S) deltog också. Som tidigare regionråd vid Region Västerbotten och nuvarande Europarlamentariker har han erfarenhet av såväl lokalt som globalt perspektiv. Även han ville betona vikten av den lokala förankringen. 

Erik Bergkvist (S), Europarlamentariker.

BildEuropaparlamentet

– Det som sker i våra regioner är det som påverkar helheten på ett väldigt viktig sätt, utan det lokala arbetet skulle det inte kunna ske någon utveckling på nationell nivå eller EU-nivå, säger han. 

Men han efterlyser ännu fler forum som dessa, som ger utrymme till dialog och samverkan mellan olika nivåer kring den arktiska regionen.

– Umeå Arctic forum är ett bra och viktigt steg i rätt riktning.