Den svenska polariseringskartan – större kommuner större konflikter

Louise Skoog är universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen. Hon forskar om politik och förvaltning i flernivåsystem, lokalisering av offentlig service, politiska konflikter och geografisk polarisering. Hon har tillsammans med sin kollega David Karlsson, Göteborgs universitet, publicerat en artikel i Statsvetenskapliga tidskrift (vol 125, nr 5, 2024) "Den svenska polariseringskartan. Partipolitiska åsiktskonflikter i svenska kommuner". Vi har ställt Louise "Fem snabba frågor" om artikeln. 

Vad handlar artikeln om?

Jag och min kollega David Karlsson (Göteborgs universitet) har undersökt hur partipolitiska åsiktskonflikter varierar mellan Sveriges kommuner. Vi har kartlagt polariseringen i kommunpolitiken, alltså hur stora åsiktsskillnaderna är mellan partier och i vilken utsträckning dessa konflikter blir synliga i det politiska arbetet. 

Vanligtvis handlar diskussionen om politisk polarisering om på nationell  nivån, men vår studie visar att det finns en betydande polarisering även i kommunpolitiken – och dessutom stora skillnader i graden av polarisering mellan kommuner. Vi har analyserat vilka faktorer som påverkar den lokala polariseringen, och vi var särskilt intresserade av om geografiska och demografiska faktorer – exempelvis kommunens befolkningsstorlek, geografiska läge, urbanitet kontra ruralitet, invånarnas bosättningsmönster – bidrar till att forma den svenska polariseringskartan. Vi undersökte även effekterna av partistrukturen i kommunfullmäktige. 

Det finns även en ganska utbredd missuppfattning om att kommunpolitik inte är partipolitiserad och att konfliktnivåerna är låga. Vår forskning visar en annan bild, där konfliktens vågor kan gå höga i många kommuner.

I studien gör vi en viktig distinktion mellan faktiska och manifesterade åsiktskonflikter. Faktiska konflikter handlar om hur stora åsiktsskillnaderna är i en rad sakfrågor, medan manifesterade konflikter avser i vilken grad åsiktsskillnader sätter sin prägel på det politiska arbetet – exempelvis genom debatter och partiskiljande beslut. Genom att hålla isär dessa konfliktformer kan vi dessutom identifiera ”latenta” konflikter, det vill säga faktiska åsiktsskillnader som finns under ytan men inte synliggörs i den politiska debatten. 

Vad har ni kommit fram till?

Studien visar att kommuners befolkningsstorlek har en avgörande betydelse för graden av polarisering. Ju fler invånare en kommun har, desto större är de partipolitiska åsiktsskillnaderna, både faktiska och manifesterade. I mindre kommuner är det vanligare med samförstånd över partigränserna, men detta kan också innebära att vissa konflikter aldrig blir synliga – de är latenta snarare än manifesterade.  Vi har också visat på att det troligen är storleken i sig – och inte de kulturella faktorer som sammanfaller med att de flesta större kommuner finns i urbana storstadsområden och de flesta mindre kommuner på landsbygden – som påverkar konfliktnivån.

I större kommuner är både de faktiska och de manifesterade åsiktskonflikterna högre. En möjlig förklaring är att med en större befolkning följer en bredare mångfald av politiska åsikter, vilket skapar tydligare partiskiljande positioner och mer debatt. I mindre kommuner, där fler känner varandra personligen, kan konflikter tonas ned och lösas genom kompromisser snarare än offentlig debatt. 

Vidare visar studien att kommuner med ett mer fragmenterat partisystem – det vill säga med fler och mindre partier – har större faktiska åsiktskonflikter. Vi noterar även att kommuner där lokala partier är starka oftare har mer öppet manifesterade konflikter. Detta beror sannolikt på att många lokala partier bildas i opposition mot de etablerade partierna, vilket kan göra partiskillnaderna mer tydliga i den lokala politiken. 

Hur har ni gått tillväga?

Studien bygger på data från en stor enkätundersökning riktad till samtliga kommunpolitiker i Sveriges 290 kommuner. Politikerna har fått svara på frågor om sina åsikter i olika politiska sakfrågor samt hur de upplever konfliktnivån mellan partier i kommunpolitiken. 

Vi har analyserat sambanden mellan faktiska åsiktskonflikter (åsiktsskillnader i en rad politiska sakfrågor) och manifesterade konflikter (hur politikerna själva upplever konfliktnivån).

Varför är det ett viktigt ämne att studera?

Politiska åsiktsskillnader är en naturlig och viktig del av demokratin, eftersom de gör det möjligt för väljarna att förstå och välja mellan olika politiska alternativ. Men graden av polarisering har betydelse för hur den lokala demokratin fungerar. 

Om konflikterna är för låga kan det innebära att viktiga åsiktsskillnader aldrig synliggörs, vilket gör det svårare för väljarna att förstå partiernas positioner. Om de istället är mycket starka och manifesterade kan det försvåra samarbetet mellan partierna och leda till politisk låsning, där beslut blir svåra att fatta. 

Det finns även en ganska utbredd missuppfattning om att kommunpolitik inte är partipolitiserad och att konfliktnivåerna är låga. Vår forskning visar en annan bild, där konfliktens vågor kan gå höga i många kommuner. Och framförallt bidrar vår studie – förhoppningsvis – till en ökad förståelse för varför kommuner skiljer sig åt när det gäller partipolitisk polarisering och nyanserar debatten om stad-land-motsättningar i svensk politik. 

Vem har nytta av resultaten?

Studien är särskilt relevant för forskare inom statsvetenskap och demokrati, men även för kommunpolitiker och tjänstepersoner som vill förstå varför den lokala politiska dynamiken ser ut som den gör i den kommun de verkar. 

Även för journalister och samhällsdebattörer – och samhällsintresserade medborgare – kan studien förhoppningsvis ge insikter om hur politiska konflikter fungerar på lokal nivå och varför vissa kommuner präglas av högre polarisering än andra. 

Särskilt viktig är studien i debatten om kommuners framtida struktur. Våra resultat visar att kommunstorlek spelar en avgörande roll för relationerna mellan lokala politiska aktörer. Det innebär att en förändrad kommunstruktur, exempelvis genom sammanslagningar, kan få konsekvenser för hur det politiska landskapet utvecklas på lokal nivå.