Kolets väg in i den marina födoväven

Vi vet att klimatförändringarna leder till ett ökat inflöde av terrestert kol, det vill säga kol som ursprungligen kommer från land och ofta är brunfärgat. Exakt hur detta inflöde kommer att påverka våra kustnära födovävar är fortfarande oklart, men vissa pusselbitar har fallit på plats tack vare denna studie.

Brunt vatten försämrar ljusklimatet

Via älvarna transporteras det terrestra kolet till havet, och tidigare studier har visat att det bruna vattnet försämrar ljusklimatet i vattnet och att bakterieproduktionen gynnas framför algproduktionen. Men var tar det terrestra kolet vägen när det väl hamnat i våra kustvatten?

Genom att märka in det terrestra kolet med deuterium, tungt väte, kunde forskarna följa detta kol i olika delar av näringsväven. De kunde visa att en del av detta kol förs upp genom näringsväven till högre trofinivåer, såsom fisk. Vägen in i näringskedjan verkar till största delen gå via de bottenlevande djuren, som antagligen äter det terrestra kolet direkt när partiklar faller ner på botten. En del djurgrupper äter mer av det terrestra kolet, medan andra främst lever på bottenlevande alger, alltså marint kol.

Djurplankton lever till övervägande del på marint kol, och inte på det kol som transporterats från land till hav.

BildHajime Watanabe

Djurplankton lever på marint kol

Bakterierna i vattenmassan, som ofta gynnas av det terrestra kolet, skulle kunna tänkas bidra till att detta kol kommer in i näringsväven genom att de blir uppätna av små djurplankton. Denna studie pekar dock på att så inte är fallet i någon större utsträckning. Djurplankton innehåller inte särskilt mycket terrestert kol, utan verkar istället leva på kol som producerats i den marina miljön.

Abborre lever på terrestert kol

Forskarna undersökte även spigg och abborre, och såg stora skillnader mellan dessa arter. Spiggen var inte särskilt beroende av det terrestra kolet, medan abborre till en större del verkade leva på detta kol. Resultaten visar därför på att abborren i hög utsträckning äter bottenlevande djur.

Variation under sommaren

I vilken grad olika organismer är beroende av terrestert kol varierar under sommaren. De bottenlevande djuren använder detta kol under hela sommaren, med en liten dip i början på juni. Värdena var som högst nära flodmynningen, och lägre längre ut i havet. Värdena var även högre i djupa områden, vilket antyder att beroendet av terrestert kol för dessa organismer är högre där det råder brist på marint producerat kol. Djurplankton däremot visade på ett väldigt lågt beroende av det terrestra kolet under större delen av sommaren, men med ett lite högre värde i maj månad. Studien understryker att klimatförändringarna kommer att förändra de basala energikällorna i kustekosystem.

Artikeln är tidigare publicerad i EcoChange årsrapport 2018. Texten baseras på:

Bartels, Pia; Ask, Jenny; Andersson, Agneta; et al. 2018. Allochthonous Organic Matter Supports Benthic but Not Pelagic Food Webs in Shallow Coastal Ecosystems. Ecosystems (New York. Print), Springer 2018, Vol. 21, (7): 1459-1470