Christoffer Wedebrand

Vad har du gjort efter studierna? Var jobbar du idag?
Jag förlade masterutbildningens praktiktermin vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), en myndighet under Försvarsdepartementet. Eftersom mina handledare var mycket nöjda med min insats erbjöds jag möjligheten att även göra mitt examensarbete där – vilket jag förstås tackade ja till.

I det vakuum som uppstod direkt efter min masterexamen arbetade jag som lärarvikarie inom Umeå kommun samtidigt som jag aktivt sökte jobb. Efter bara några månader erbjöds jag en visstidsanställning vid den enhet på FOI där jag hade praktiserat och författat mitt examensarbete. Parallellt med visstidstjänsten var jag även inne i en rekryteringsprocess för en fast tjänst, som jag efter diverse utvärderingar slutligen tog mig igenom. I dag arbetar jag som analytiker vid enheten ifråga, alltså Enheten för samhällets säkerhet.

Vad består dina arbetsuppgifter av? 
FOI är ett forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Kärnverksamheten består av forskning, metod- och teknikutveckling samt utredningsarbete. Flera medarbetare sitter också utplacerade som direktstöd hos våra uppdragsgivare, exempelvis hos Försvarsmakten. Oavsett var på myndigheten man hamnar som analytiker arbetar man därför på ett eller annat sätt med ovanstående.

Själv arbetar jag alltså vid Enheten för samhällets säkerhet, vars huvudsakliga uppdragsgivare utgörs av diverse civila myndigheter. Exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Energimyndigheten. De konkreta studierna kan vara av mycket olika slag både vad gäller omfång och ämnesinriktning, men alla handlar de på ett eller annat sätt om krisberedskap eller civilt försvar. Enkelt uttryckt hjälper vi myndigheterna att förbereda sig själva och samhället i stort för kriser och krig.

Vilken nytta har du haft av utbildningen på IKK-programmet?
IKK-programmet ger enligt min mening en utmärkt grund att stå på om man vill arbeta med krisberedskapsfrågor. Programmet ger en mycket god allmänbildning inom området genom sitt breda kursutbud. Metodkursen och de många skrivuppgifterna (hemtentamina, PM, B- och C-uppsatser), förutsatt såklart att man verkligen anstränger sig och gör sitt bästa, utvecklar också en allmän förmåga att bedriva analys som kommer till nytta oavsett vilka frågor man sedan arbetar med.

Har du något tips till våra nuvarande studenter om hur man förbereder sig för arbetslivet? 
Återigen vill jag trycka på metodkursen. Vetenskaplig metod är ett strukturerat och transparent sätt att svara på frågor. Att förstå och att kunna använda sig av flera olika metoder är därför mycket viktigt om man vill arbeta som analytiker. Det man gör i egenskap av analytiker är ju att svara på frågor av skilda slag – svar som dessutom måste vara välgrundade. Att vara skicklig på metod ser jag därför som mycket viktigare än att besitta en massa sakkunskap. En viktig förmåga är dess-utom att kunna formulera sig väl. Både i tal och i skrift och på sätt som är begripliga för många olika målgrupper. För det finns förstås ingen mening med att skriva en analys som ingen läsare förstår. IKK ger dock goda möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga, just genom de många skrivuppgifterna.

Finns det något övrigt som du tycker är viktigt att nämna om dina studier eller ditt arbetsliv?
IKK är ett mycket bra program. Det ger en god inblick i många olika ämnesområden och ger stora möjligheter för studenten att uppöva sin analytiska och språkliga förmåga. Inte minst är programmet oerhört spännande och ges av mycket skickliga föreläsare. Men såklart lär man sig ingenting och utvecklas heller inte om man inte öppnar sina läroböcker. Så mitt bästa tips är att väl egentligen att ta fasta på en rolig studietid och att göra sitt bästa.