Biblioteket samarbetar med utbildningarna

För ett par år sedan inleddes samarbetet mellan Umeå universitetsbibliotek och Polisutbildningen och då främst om yrkesskrivandet där fokuset ligger på språkriktighet. Skrivpedagogen Margareta Bonnedahl tror på idén om att samarbeta med lärarna på ett utbildningsprogram:

– Jag tror att det här integrerade arbetssättet är det bästa för studenten då det byggs in i utbildningen och inte bara genomförs som isolerade föreläsningar. Det är bra att biblioteket kan göra det tillsammans med lärarna som ser studenternas olika behov, säger hon.

Martin Carlsson och Margareta Bonnedahl föreläser för studenter på Polisutbildningen.

BildLinus Talltjärn

Polisen Martin Carlsson har vidareutbildat sig inom förhörsteknik och har de senaste tre åren undervisat på Polisutbildningen i Umeå. Han ser att många studenter har för låg nivå när det gäller den språkliga biten, en kompetens som behövs och är särskilt viktig vid all dokumentation som en polis behöver göra. Under ett förhör ska en polis ha den juridiska kunskapen om de aktuella brotten och även bemästra själva förhörstekniken. Efter förhöret är avslutat ska allt skrivas ner i ett förhörsprotokoll och vara korrekt.

– Som polis behöver du jonglera med alla tre delarna samtidigt. Om dokumenterandet är bristfälligt, då blir de andra delarna inte synliga. Studenterna måste bli så jämna som möjligt i alla tre delarna. Man blir aldrig starkare än den svagaste länken, konstaterar Martin Carlsson.

Vårdat, enkelt och begripligt

Utgångspunkten för dagens föreläsning är Förundersökningskungörelsen, FUK, §22 som vägleder hur ett förhör ska dokumenteras. Kungörelsen skrevs 1947 och har ett krångligt språk. Martin Carlsson berättar och visar för studenterna att han skrivit om den till nutidssvenska och under föreläsningen ger han exempel på vad den innebär och vilka polisiära problem språket i dokumenterandet kan ställa till med. Bredvid står Margareta Bonnedahl och förklarar mer kring de språkliga problemen som kan uppstå kring pronomen och syftningsfel, tempus och talspråk. Mellan övningarna som studenterna får göra säger Martin Carlsson:

– Jag kommer att återkomma och tjata om vikten av språket under hela er utbildning.

– Alla ska förstå det ni skriver, både allmänheten och poliser, fyller Margareta Bonnedahl i.

En polis som påminner om språklagen, det vill säga att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt, hur kommer det sig? Varför är en polis så intresserad av språkets betydelse?

– Jag har sett hur viktig dokumentationen av ett förhör är, att det exempelvis inte får finnas ett tolkningsutrymme. Ju längre jag jobbat, ju viktigare har jag insett att det är. Arbetet med ett förhör blir bortkastat annars, säger Martin Carlsson och fortsätter:

– Jag vill skapa ett inre engagemang och motivation hos studenterna för vikten av att skriva bra, så att de kan se vinsterna med det och den tydliga kopplingen till polisyrket.

Jag kommer att återkomma och tjata om vikten av språket under hela er utbildning

På min fråga om han inte hade kunnat undervisa i språkets betydelse, utan inblandning av biblioteket, svarar Martin:

– Ja, men jag ligger inte på samma nivå som Margareta och hon kan dessutom länka vidare till mer information och ge studenterna värdefulla verktyg att arbeta med. Det är även bra med den upparbetade kontakten med biblioteket och veta att man som student kan vända sig dit för hjälp. Jag är så glad för samarbetet och att vi kan se så bra resultat.

Läs-workshop

Biblioteket strävar efter att allt mer arbeta tillsammans med utbildningsprogrammen. Ett annat exempel utöver Polisutbildningen är samarbetet som inletts med Personalvetarprogrammet. Frida Skog, universitetslektor i sociologi, undervisar på programmet och berättar att det fanns en frustration bland de som undervisade kring just läsning och studieteknik:

– Det var svårt att få studenterna till att självständigt läsa kurslitteraturen. Vi lärare vill ju att de ska älska att läsa, som vi har gjort, utbrister Frida och menar att det finns en dissonans mellan studenter och lärare där.

Efter ett inledande möte med biblioteket berättar Frida Skog att hon fick flera pedagogiska tips för egen del och att hon fick veta att problemet med att läsa kursböcker är mycket vanligt hos studenter.

Under en workshop som leddes av personal från biblioteket fick studenterna arbeta tillsammans i grupp och läsa ett kapitel i en kursbok utifrån en viss teknik. Tillfället blev även ett forum för studenterna att ventilera sin frustration och rädslor för studierna, berättar Frida Skog:

– Vi lärare har varit dåliga på att fånga upp det på ett konstruktivt sätt. Samarbetet med biblioteket har varit både gynnsamt, givande och inspirerande! Jag tycker att det känns som ett framgångsrecept även om vi inte hunnit utvärdera helt ännu.

Hon poängterar att det även varit viktigt för studenterna att de formellt fått träffa personal från biblioteket. Frida Skog menar att det har sänkt trösklarna för att gå till biblioteket och ta del av den hjälp som finns där.

Ludwig Fridolfsson och Anette Andersson läser årskurs 2 på Personalvetarprogrammet.

BildLinus Talltjärn, Umea universitetsbibliotek

Anette Andersson och Ludwig Fridolfsson går årskurs 2 på Personalvetarprogrammet och berättar att de som nyantagna studenter blev chockade över den mängd kurslitteratur som de skulle läsa. I samma veva fick de vara med i läs-workshopen som arrangerades i ett samarbete mellan utbildningen och biblioteket. Där fick de lära sig en teknik för att läsa smartare och därmed hinna ta sig igenom litteraturen.

Nu är jag inte lika rädd för de långa kurslistorna längre

– Det har blivit så mycket roligare att ta sig an kurslitteraturen nu när vi lärt oss hur vi kan göra det på ett mer tidseffektivt sätt, berättar Anette Andersson som också är glad för den anteckningsmetod hon börjat använda under den tid hon läser.

– Nu är jag inte lika rädd för de långa kurslistorna längre. Jag vet att jag tar mig igenom det, säger Ludwig Fridolfsson.

Båda två har fortsatt med den teknik de fått lära sig och tror att fler studenter skulle ha stor nytta av det som de fått lära sig.