"Betydelsefulla upptäckter väntar ofta i glappet mellan olika discipliner"

Vid första anblick kan det verka som att Rickard L Sjöbergs nuvarande vetenskapliga huvudintressen inte är särskilt närbesläktade med de som inledde hans forskarkarriär för mer än 25 år sedan. Idag ägnar han sig främst åt hjärntumörer, men hans första vetenskapliga artiklar handlade om en häxpanik i Rättvik på 1670-talet. Trots att han ofta rört sig mellan vad som kan definieras som skilda akademiska ämnen menar han att steget mellan dem inte är så långt som man kan tro.

– Min forskning förenas av likartade principer för användningen av vetenskaplig metod. En viktig drivkraft i mitt arbete är också att hitta kunskap om hjärnans sätt att arbeta som kan vara till nytta för människor i utsatta situationer, säger Rickard.

Dessutom händer det förvånansvärt ofta att frågor han studerar visar sig överlappa även på ett mer direkt sätt, menar han. Ett exempel är hans intresse för såväl barnförhör som patienters minnesprocesser under vakenkirurgiska ingrepp.

– Barnförhör kan låta som något som är mer aktuellt för poliser än neurokirurger, medan det kan te sig tvärtom när det gäller minnesfenomen vid elektrisk stimulering av hjärnan. Men de vetenskapliga teorier och kognitiva processer som är relevanta för att förstå de olika fenomenen är förvånansvärt likartade.

Ursprungsbedömningsteorin viktig gemensam nämnare

En viktig gemensam nämnare i hans arbete med just minnen i olika sammanhang är den så kallade ursprungsbedömningsteorin. Den utgår från antagandet att minnen rekonstrueras i samma ögonblick som de ska plockas fram. I samband med det gör personen också en bedömning av minnets ursprung som baseras på minnets egenskaper. Bedömningen är oftast omedveten men i vissa situationer kan den också göras medvetet. Blir bedömningen fel av ett eller annat skäl kan ett falskt minne uppstå.

– Ursprungsbedömningsteorin har, eller borde åtminstone ha, stor betydelse för hur man bedömer barns berättelser i juridiska sammanhang. Men den är också potentiellt viktig för neurokirurger, bland annat i den högaktuella frågan om hur realistiskt det är att behandla Alzheimers sjukdom med djup hjärnstimulering. Det kan också vara så att misstag i ursprungsbedömning är en faktor som gör det svårare för läkare att hantera neurokirurgiska komplikationer på ett sunt sätt. Jag diskuterar båda frågorna i två aktuella litteraturöversikter, förklarar Rickard.

Vakenkirurgi och molekylära processer två forskningsfokus

Rickard L Sjöberg leder för närvarande en forskargrupp vars fokus är att försöka förstå hjärnans funktion och hur den kan skyddas hos patienter med hjärntumörer och andra neurokirurgiska tillstånd. Våren 2023 disputerar neuropsykologen Mattias Stålnacke på en avhandling där han med olika metoder, bland annat psykologisk testning, livskvalitetsformulär och funktionella magnetkamerastudier, följt upp patienter med hjärntumörer av typen maligna gliom som Rickard L Sjöberg opererat. Mattias och Rickard samarbetar även kliniskt och en av Mattias arbetsuppgifter är att samtala med och testa patienter under de vakenkirurgiska ingrepp Rickard utför.

– Huvudpoängen med vakenkirurgi är att vi kan se effekter av operationen även på psykologiska förmågor och processer. Som neurokirurg är man nog allra mest rädd för att skada talet, men under vakenkirurgi kan patienterna prata under tiden man opererar, berättar Rickard.

Ett annat intresse Rickard tagit med sig in i forskningen om gliom rör molekylära processers betydelse för hjärnans funktion och exempelvis hjärntumörers utveckling. Rickard Sjöberg forskade under en period om neurogenetisk reglering av monoaminerga signalsubstanser som exempelvis serotonin, bland annat vid National Institutes of Health i USA. Han intresserade sig särskilt för hur genetiska variationer interagerar med miljöfaktorer för att påverka beteendet hos människor och rhesusapor. De senaste åren har han i samarbete med bland andra Beatrice Melin, Benny Björkblom, Henrik Antti och Wendy Wu vid Umeå universitet kunnat vara med om att börja applicera den här kunskapen när det gäller förståelsen av just maligna gliom.

– I Umeå har vi under många år byggt upp en bank med prover från hjärntumörer. Nu verkar färska metabolomikdata därifrån tyda på att nedbrytningsprodukter av serotonin skiljer sig åt beroende på vilken sorts gliom man utvecklar. En annan upptäckt på samma tema är att vi nyligen kunde visa att variation i genen för ett av de enzym som metaboliserar bland annat serotonin verkar kunna ha betydelse för risken att utveckla den mest elakartade varianten av gliom.

"Intresset är alltid att hjälpa den enskilda patienten”

Även i hans neurokirurgiska forskning återkommer kopplingen mellan olika forskningsområden. Många av hans tidigare publikationer om neurogenetik och serotonerg metabolism har publicerats i psykiatriska och neurofarmakologiska tidskrifter, medan de senare upptäckterna brukar klassificeras som neuro-onkologi.

– Det handlar om att utveckla förståelsen för hur hjärnans grundläggande biokemiska miljö regleras och vilka effekter denna reglering får. Men i botten finns naturligtvis samma intresse: att hjälpa den enskilda patienten.

Rickard beskriver lusten att producera inte bara spännande utan också användbar forskning om hjärnans sätt att arbeta som det som ofta lockat honom att kliva över de akademiska ämnesområdenas inbördes gränsdragningar.

– De upptäckter som får stor betydelse för människor väntar åtminstone enligt min erfarenhet ofta i glappen mellan akademiska discipliner, avslutar han.