PORTRÄTT Arkan Sayed-Noor är professor i ortopedi och överläkare. Han arbetar med att ge patienter med höftprotes ett bättre resultat och bättre mående efter operation.
Höftledssjukdomar är vanliga och kan orsaka smärta, belastnings- och gångsvårigheter samt nedsatt livskvalitet. Varje år opereras flera tusen äldre svenskar med konstgjord höftprotes på grund av artros i höftleden eller brott i lårbenshalsen.
Arkan Sayed-Noor forskar på hur höftprotesoperationer kan göras ännu bättre. (3 minuter)
Operationen ger goda resultat i de flesta fall, men cirka 10 procent blir inte riktigt nöjda:
– Mitt mål är att försöka förbättra livet för de patienterna. Att minska risk för komplikationer, förbättra funktion, muskelstyrka och gångförmåga, säger Arkan Sayed-Noor.
Arkan Sayed-Noor är professor i ortopedi vid Umeå universitet och baserad i Sundsvall, där han arbetar som överläkare på länssjukhuset och undervisar på den regionaliserade läkarutbildningen.
Sedan 2003 har han forskat om höftprotesoperationer och vilka faktorer som påverkar de kliniska, biomekaniska och radiologiska resultaten.
– Det är rätt vanligt numera med sjukdomar som drabbar höftleden, säger Arkan Sayed-Noor.
– Framförallt artros och broskförslitning där. Sen är det även vanligt med höftfrakturer, det vill säga benbrott som engagerar lårbenshalsen.
Genom olika typer av studier har han och hans forskningsteam undersökt hur olika kirurgiska tekniker, återställning av geometriska parametrar och placering av proteskomponenter påverkar komplikationsrisk, funktion och livskvalitet efter operationen.
– Det finns olika sätt att ta sig in i höftleden. Och det har varit debatt och diskussion bland ortopeder om vilket snitt som är bäst, säger Arkan Sayed-Noor.
– Det finns olika saker att titta på: hur patienten mår i höften, muskelkraften och komplikationsrisken efter varje snitt. Så vi har tittat på detta både hos frakturpatienter och hos artrospatienter.
De senaste åren har Arkan Sayed-Noor samarbetat med Svenska Höftprotesregistret och skadedatabasen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå för att epidemiologiskt studera stora antal höftprotespatienter med långtidsresultat.
Svensk registerforskning är framgångsrik tack vara våra kvalitetsregister på höftfrakturer
– Om man ska göra bra kliniska studier med intressanta frågeställningar så måste man ofta begränsa kriterierna för att hitta en homogen grupp som är intressant. Att hitta de där patienterna är inte lätt alla gånger. Och när man väl har hittar en lämplig patient så är det inte säkert att han eller hon vill vara med i studien, säger han.
– Ett sätt att gå runt de här problemen och försöka minska risken att tappa patienter är att bedriva registerforskning. Svensk registerforskning är framgångsrik tack vara våra kvalitetsregister på höftfrakturer och höftproteser.
I sin pågående forskning undersöker Arkan Sayed-Noor vilken påverkan kroppsvikt, blodsocker och lipidprofiler, exempelvis kolesterol, har på resultatet av en höftprotesoperation.
– När jag kan designa en bra studie som går att genomföra på rätt sätt och sedan leder till nya tydliga resultat - helst ett resultat som stämmer med hypotesen jag haft från början - då är det riktigt roligt att forska, säger Arkan Sayed-Noor.
Arkan Sayed-Noor är född i Bagdad i Irak. Han tog sin läkarexamen vid Bagdads universitet 1997 och två år senare flyttade han till Sverige.
År 2001 började han sin AT-tjänstgöring på länssjukhuset i Sundsvall, där han fortfarande arbetar.