Både studenter, företag och utbildningsprogram vinner på Co-op

– Det viktigaste är att jag får se hur saker och ting funkar i verkligheten, säger byggingenjörsstudenten Edvin Fogelberg. Sedan är det bra för framtiden att få kontakter och förhoppningsvis kan det leda till att man snabbare får jobb.

Det viktigaste är att jag får se hur saker och ting funkar i verkligheten

Co-op står för Cooperative Education och innebär att studenten varvar sina studier med betalda och handledda arbetsperioder på ett företag. Sista terminen skriver studenten även sitt examensarbete i samarbete med arbetsplatsen. En del får också möjlighet att jobba extra under terminerna.

”Väldigt ivrig på att få en plats”

Modellen finns i dag på tre högskoleingenjörsprogram och ett civilingenjörsprogram. Totalt 38 företag erbjuder plats för studenter, som dessa får söka i konkurrens, på samma sätt som man söker ett vanligt jobb.

– Jag var väldigt ivrig på att få en plats, berättar Edvin. Jag sökte faktiskt alla platser som fanns och fick mitt förstahandsval, vilket jag är jätteglad för.

Edvin Fogelberg som pluggar till högskoleingenjör i byggteknik har Co-op-plats på konsultföretaget Tyréns träkonstruktionsavdelning, här i samspråk med konstruktören Daniel Risberg. I bakgrunden hans kollega Viktor Bretting.

BildAnna-Lena Lindskog

Att bygga i trä ligger i tiden och Edvin Fogelberg som går andra året på högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, ville därför lära sig mer om det. Hans förstahandsval var konsultföretaget Tyréns träkonstruktionsavdelning.

Under sina första sommarveckor på företaget fick han ritunderlag från en konstruktör att jobba vidare med i ett digitalt ritverktyg.

– Jag har fått jobba med lite enklare projekt, lagerbyggnader till exempel. Då ritar jag ut stommarna, pelare och balkar.

Extrajobb under höstterminen

Edvin fick under hösten fortsätta jobba extra på företaget med en del projekt som inte hunnit bli klara under sommaren.

Har du haft nytta av det du gjort på Tyréns i somras i dina studier?

– Ja, absolut. I höstas hade vi dimensioneringskursen, så det jag hunnit prova innan gjorde att jag fick bättre förståelse för hur det funkar.

Jag blir ofta förvånad över hur många studenter som redan första praktikperioden faktiskt hamnar i skarpa projekt

– Jag blir ofta förvånad över hur många studenter som redan första praktikperioden faktiskt hamnar i skarpa projekt, säger Fredrik Häggström, programansvarig för byggteknikprogrammet. De ritar till exempel små byggnader eller har räknat på konstruktion, fast vi inte gått igenom det i utbildningen än.

Mer motiverade studenter

Vad tycker du är största nyttan för studenterna att ha Co-op-plats?

– De blir väldigt motiverade att läsa vidare, för de får se att det vi lär oss på universitetet är relevant. Det sprider sig också till andra i klassen, när vi tar upp något på lektionerna kan de säga ”det gjorde vi i somras, men på det här sättet” och så får vi en givande diskussion. De lär sig också programvaror som används och får förståelse för hur man bygger ute i produktionen, hur man planerar och beräknar.

Anna Karlsson som pluggar industriell ekonomi har haft Co-op-plats på Sigma Industry i Umeå och tycker att det framförallt stärkt hennes självförtroende. Markus Ådahl, programansvarig,ser Co-op som en viktig konkurrensfördel för utbildningen.

BildAnna-Lena Lindskog

Anna Karlsson närmar sig examen på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Hon har haft Co-op-plats på konsultföretaget Sigma Industry i Umeå. Hon har sommarjobbat där två somrar, med start efter tredje året på utbildningen.

– Jag vill gärna jobba inom industrin och kanske så småningom som konsult, så när jag fick chansen att komma till ett konsultföretag tog jag den.

Under sina somrar på företaget har hon främst fått jobba med interna projekt, eftersom hon som student inte är redo för riktiga konsultuppdrag ute hos industrikunder. Men, hon har ändå fått god inblick i vad konsultrollen innebär.

Bättre självförtroende

Vad tycker du att Co-op gett dig?

– Bättre självförtroende för det första! Vår utbildning är ganska teoretisk, läser man fem år utan att ha varit ute hos ett företag tror jag inte att man får samma förståelse för var och hur man kan applicera sin kunskap. I skolan har man också väldigt tydliga kravspecifikationer, man ska plugga en sak och visa det i en labb eller på en tenta, men i Co-op och under exjobbet är det inte någon som förklarat precis hur jag ska göra, utan de har ett problem och så ska jag lösa det.

Anna Karlsson, student på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi.

BildAnna-Lena Lindskog

Anna gör inte exjobbet på Sigma, utan hos ett av industriföretagen i regionen, Olofsfors AB. Företaget, som bland annat gör skogsmaskinsband, har gett henne i uppdrag att utreda hur ugnar som används i produktionen kan nyttjas mer effektivt.

Konkurrensfördel

Markus Ådahl är programansvarig för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Han tycker att Co-op ger utbildningen en viktig konkurrensfördel. Studenterna får testa sina kunskaper i ingenjörsmässiga arbetsuppgifter med tydlig koppling till utbildningen. Företagen får marknadsföra sig till studenterna, men också goda möjligheter att känna dem på pulsen. Vad kan en industriell ekonom från Umeå universitet och är studenten som kommer via Co-op en person de skulle vilja anställa?

– Från utbildningen är vi med när företagen presenterar sig innan studenterna ansöker, vi är med på intervjuer och uppföljande besök, säger han. Det ger bättre inblick i vad företagen gör och vad som är viktigt i utbildningen. Det blir också enklare att få till gästföreläsningar med företag, eftersom vi har kontakterna.

Alla studenter på programmet söker inte Co-op-plats, berättar han. Flertalet företag som ingår i Co-op finns i norra Sverige och studenter söderifrån som vill tillbringa sommarloven i sina hemtrakter väljer hellre att sommarjobba där.

– När det gäller industriell ekonomis inriktningar mot finans- och försäkringsbranschen finns dessutom de flesta företag i Stockholm. Därför försöker vi få med fler företag i Stockholmsområdet i Co-op, säger Markus Ådahl.

”Alla har nytta av det”

Katarina Henriksson är projektsamordnare vid Enheten för forskningsstöd och samverkan och och koordinerar Co-op på Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Där ingår bland annat att aktivt arbeta för att få med fler företag och organisationer i samarbetet.

Katarina Henriksson.

BildMattias Pettersson

– Det är en otrolig fördel för universitetet att ha ett systematiserat samverkansarbete med många av regionens stora arbetsgivare, säger hon. Alla har nytta av det och så ska det vara i samverkan, men i Co-op blir det så tydligt. Både programperspektiv, studentperspektiv och arbetsgivarperspektiv finns med.

– För det andra bidrar Co-op till att stärka arbetslivsperspektivet och därigenom kvaliteten i utbildningen. Co-op följer en tydlig progression, studenten får möta arbetsgivare tidigt i utbildningen och får kännedom om sin kommande arbetsmarknad, samverkansinslag återkommer vid flera tillfällen under studietiden, exempelvis i projektkurser och under arbetsperioderna och slutligen via examensarbetet. Studenten får därigenom ett lärande som relaterar till studierna och växlar teori och praktik, vilket är ett jättebra sätt att lära sig och behålla motivationen för att plugga.

Vill ge någonting tillbaka

Teknikföretaget Nasdaq med kontor i Umeå har medverkat i Co-op i flera år. Studenter som får en plats hos dem arbetar inte bara på företaget under sex sommarveckor, utan i stort sett hela sommarloven.

– Vi vill också att de arbetar hos oss under terminerna, en dag i veckan, berättar Mårten Hedborg, senior director of software engineering på Nasdaq. Vårt mål är att de ska vara en del i verksamheten så som vilken nyanställd som helst. De får ett team de arbetar med, är med på morgonmöten, sprintstarter och demos. Arbetsuppgifterna är lätta i början, sedan rampar vi upp det under de två åren och studenterna bidrar snabbt på ett positivt sätt till verksamheten.

Många av oss har pluggat på universitetet och vi vill ge något tillbaka, men också bygga in en utforskande och akademisk kultur i det vi gör

I utbildningen pluggar studenterna i industriell ekonomi finansiell matematik och statistik. Hos Nasdaq lär de sig programmera och får arbeta med programvaruutveckling inom finansområdet.

Varför har ni som företag valt att vara med i Co-op?

– Många av oss har pluggat på universitetet och vi vill ge något tillbaka, men också bygga in en utforskande och akademisk kultur i det vi gör. Det gör vi inte bara genom Co-op, utan genom till exempel exjobb hos oss och gästföreläsningar på universitet. Vi vill också lära känna talanger, tidigt få kontakt med studenter och långsiktigt bygga ett varumärke hos dem, men också kortsiktigt ”pinpointa” duktiga personer vi skulle vilja jobba vidare med i framtiden. För oss har det varit väldigt lyckat på många olika sätt, vi är jättenöjda med samarbetet och kommer fortsätta med det framöver.

Edvin Fogelberg stortrivs på sin Co-op-plats. De som jobbar med träkonstruktion är en liten enhet, och även om han har en handledare finns hela gruppen att fråga när han behöver hjälp.

Vad skulle du säga till en förstaårsstudent som funderade på att söka Co-op-plats?

–  Att det verkligen är värt det, säger Edvin. Man får offra att man får sämre lön än man kanske skulle få på sitt vanliga sommarjobb, men man tjänar mer i erfarenhet. Så om Co-op leder till att man får jobb snabbare efter utbildningen har man tjänat igen det ganska fort!