PORTRÄTT
Lotta Vikström, professor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, har lång forskningserfarenhet vid CEDAR. Forskningsområdena som berör social och demografisk demografi har blivit många, perspektiven breda och belysande.
Hur hamnade du på CEDAR? Jag blev doktorand och disputerade 2003 på ämnet social mobilitet och migration under 1800-talet i sågverksmetropolen Sundsvall. Mitt avhandlingsarbete baseras på kyrkoboksmaterial som återfinns här på CEDAR.
Hur kom det sig att det blev historisk demografi? Det började med mitt intresse för utvandringen från min hembygd Kisa i Östergötland. Jag skrev både B- och C-uppsats om detta och kombinerade studier av kyrkböcker med emigrantbrev från Amerika som utvandrare skickade hem. Här kunde jag fånga både samhällets förändring i stort och individens levnadsvillkor.
Och vad forskar du om just nu? Nu undersöker jag funktionsnedsättningar och vad det innebär för människor i historisk tid och fram till idag. Valet av ämnet har till viss del grund i avhandlingsarbete om Sundsvallsdistriktet. Kyrkoboksmaterialet rymmer en hel del information och det som fångade mig var alla lytesnoteringar om enskilda individer som prästerna antecknade och beskrev som exempelvis halta och lytta, idioter, sinnesslöa, blinda eller döva.
Det här är ett relativt nytt forskningsområde? Ja, absolut. Forskning om funktionsnedsättningar i historisk tid inleddes inte förrän på 1980-talet och bristen på källor har försvårat mer systematiska studier. Nu har vi mer data där vi kan rekonstruera levnadsbanorna från vaggan till graven bland människor med funktionsnedsättningar och jämföra med dem utan funktionsnedsättningar. Lite är känt om hur olika funktionsnedsättningar över tid påverkat möjligheterna till jobb, giftermål, familjebildning, flyttningar, hälsa och överlevnad. Det undersöker jag och mina forskarkollegor för att synliggöra och förstå vilka levnadsvillkor människor med funktionsnedsättningar haft och hur de har bemötts av sin tids omgivning
Något fler av dina forskningsprojekt som du tycker har varit givande? Min forskning om brottslingars liv före och efter brott, som jag kunnat kartlägga tack vare CEDAR:s kyrkböcker i kombination med fångrullor, har väckt särskilt intresse, även utanför akademin. Kriminalitet tycks vara ständigt aktuellt. Min användning av pressmaterial, handelskalendrar, näringsstatistik har belyst ett känt problem med kyrkböcker, nämligen under-rapporteringen av kvinnors yrken
Vad är en riktigt bra dag på jobbet? Det är när jag tillsammans med medarbetare kan lösa ett forskningsproblem, då resultaten och förståelsen för dem plötsligt klarnar, nästan en aha-upplevelse! Att dessutom resultaten beskriver levnadsöden bland individer som på grund av funktionsnedsättning varit osynliga i historien och delvis än idag, gör att mitt jobb känns viktigt så gott som varje dag.
Hur mår 50-åringen DDB (Demografiska databasen)? Jag tycker 50-åringen är pigg och utgör en i högsta grad aktuell forskningsresurs. Det märks exempelvis av CEDAR:s (Enheten för demografi och åldrande forskning) satsning senare år på att tillgängliggöra kyrkoboksdata för 1900-talets första hälft, en viktig "pusselbit" som länkar äldre registerdata från 1700–1800-tal, med modernt från 1960-talet och fram till nutid. CEDAR har dessutom en ledande roll i SwedPop, en nationell infrastruktur som samlar befolkningsdatabaser och som det länge funnits behov av.