"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Rikard Eriksson
Publicerad: 2024-05-22 Uppdaterad: 2024-05-24, 13:14

"Att få bidra till förändring, då är jag nöjd"

PORTRÄTT I en värld där samhällsutvecklingen ständigt påverkas av svåra samspel och globala krafter, står forskare som Rikard Eriksson i spetsen för att förstå de komplexa vävarna som binder samhället samman och formar framtiden. För Rikard är det inte bara en fråga om att producera resultat för forskarsamhället, utan också att föra samhällsdebatten framåt och belysa frågor som påverkar människor på nära håll.

Bild: Mattias Pettersson
Rikard Eriksson

Framtidslandet kombinerar egentligen allt som jag tycker är stimulerande med Umeå universitetet

För Rikard sträcker sig det akademiska landskapet långt bortom en enskild disciplin. I hans roll som ekonomgeograf integrerar han perspektiv från nationalekonomi, företagsekonomi och sociologi i ett rumsligt perspektiv, vilket berikar och formar karaktären av hans forskning. Genom att sammanfläta olika vetenskapliga discipliner strävar Rikard efter att inte bara förstå hur lokalsamhället påverkas av globala processer och trender, utan också hur denna kunskap kan återföras till samhället i form av framåtblickande insikter.

– Det är svårt att säga hur samhällsvetenskaplig forskning 'gör skillnad' då det sällan ger direkta effekter som går att observera. Däremot är det enligt mig viktigt att forskningen på något sätt är kopplat till samhällsdebatten och kan belysa frågor och utmaningar som är relevanta för människor i närmiljön, säger Rikard.

Två betydande exempel lyfts fram av Rikard, hans undersökningar kring företagsnedläggningar och strukturomvandlingens geografi samt den pågående samhällsomvandlingen i norra Sverige. I båda fallen har Rikard och hans kollegor strävat efter att belysa hur olika regioners möjligheter till sysselsättning och välfärd påverkas av externa faktorer.

– Att se att min forskning intresserar både forskarsamhället och praktiker är en belöning i sig. Om jag kan bidra till att forma samhället mot en mer inkluderande riktning, då är jag nöjd, säger Rikard.

Vi har exempelvis jobbat väldigt nära med Region Västernorrland för att hjälpa dem utforma strategier för att bredda sin ekonomi och undvika att hamna i ett naturresursberoende. Ett sådant samarbete stärker både regionen och den forskning vi bedriver genom att vi kan lära oss från konkreta fall.

"omvandlingens baksida"

För Rikard Eriksson är nyfikenhet kärnan i hans passion för forskning. Att försöka förstå varför vissa grupper och platser ständigt hamnar på "omvandlingens baksida" och vilka konsekvenser detta medför, har blivit en central drivkraft bakom hans arbete. Men det är inte bara akademiker som han hoppas engagera; att hans forskning kan väcka intresse och vara till nytta för praktiker inom regional utveckling är lika viktigt för honom. Rikards mål är tydligt, att bidra till en samhällsutveckling som inkluderar alla.

– Ofta blir det vissa aktörer i samhället som på olika sätt dominerar debatten kring regional utveckling. Jag försöker i stället bredda perspektiven och lyfta fram resultat som i stället handlar om den stora, men ofta tystare, majoriteten. Exempelvis har jag på senare tid ägnat mycket tid på att förstå offentlig sektors roll för både kompetensförsörjning och regionala utvecklingsprocesser, berättar Rikard.

Rikard är realistisk när han ser framåt. Han förutser att frågor om strukturomvandling och förutsättningar för kommuner att uppfylla sitt välfärdsuppdrag kommer fortsätta vara högt på dagordningen, vilket gör lokalt förankrad forskning ännu viktigare för att möta de unika utmaningarna som olika samhällen och regioner står inför.

Umeå en avgörande faktor

Umeå och dess akademiska miljö har utgjort en avgörande faktor för forskningen. Valet att bedriva forskning här var självklart för Rikard, med tanke på möjligheterna att kombinera arbete och fritid.

– Vi har lyft fram att en 'rumsligt neutral' statlig politik inte ser likadan ut överallt. Det är viktigt att förstå och problematisera dessa skeenden för att bidra till utveckling som kan gynna lokalsamhället.

Umeå universitet har också varit en central plats för Rikards fokus på regionala utvecklingsfrågor, samt den nuvarande forskningen kring samhällsomvandlingen i norr.

– Som geograf bygger forskningen mycket på den närmiljö vi befinner oss i. Vi producerar därför olika former av ”geografi” vid olika lärosäten i landet. På det sättet har så klart UMU varit viktigt för mitt fokus på regionala utvecklingsfrågor, liksom den nuvarande forskningen kring samhällsomvandlingen i norr. Sedan blir det så klart ett stigberoende då man är påverkad av miljön och man själv påverkar miljöns utveckling, säger Rikard.

Utmaningar och vägen framåt

Rikard har alltid varit intresserad av varför ekonomin producerar sådana skillnader mellan platser, alltså varför vissa blir vinnare och andra förlorare och hur det förändras över tid.

Som student läste han därför ”utvecklingsgeografi” eftersom dessa skillnader så klart är tydliga på global nivå. Rikards avhandling handlade dock om hur faktorer som påverkar regionala skillnader i förnyelseförmåga och tillväxt, och sedan dess har fokus varit på regionala skillnader i Sverige. Forskningen under detta generella paraply har varierat beroende på vad som är viktiga samhälls- och forskningsfrågor.

För mig har det handlat om hur det jag tidigare gjort kan vidareutvecklas för att förstå nya samhällsprocesser

– Under avhandlingstiden och därefter fokuserade jag mycket på arbetskraftsrörlighet inom och mellan regioner, sedan effekter av företagsnedläggningar efter krisen 2008 och nu handlar det om hur små kommuner kan hantera stora investeringar, säger Rikard.

Rikard har stött på flera utmaningar under resans gång som har påverkat hans väg framåt. En av de största utmaningarna har varit att hantera tendensen inom samhällsvetenskaperna att "uppfinna hjulet" vid varje projektansökan.

– För mig har det handlat om hur det jag tidigare gjort kan vidareutvecklas för att förstå nya samhällsprocesser.

Speciella förebilder är svårt att lyfta fram, i stället har han skapat ett brett internationellt nätverk. Dock är det några individer som han träffade i tidig akademisk ålder som utgör en viktig referensgrupp kring både konkreta projekt och bredare frågor om forskningens och ämnets roll.

– Min partner, som jag träffade under doktorandtiden, har alltid provocerat mig genom frågor om för vem spelar det roll?

När det kommer till att balansera ansvar som biträdande prefekt och forskningsledare med hans eget engagemang i forskning har han även där mött en del utmaningar längs vägen. För Rikard har det varit viktigt att sätta tydliga gränser för hans arbetsdag. Han tog beslutet redan när han var student att inte arbeta utanför kontorstid. Detta har hjälpt honom att försöka hålla sig till en slags "tidsbudget" för hans arbete och att anpassa hans arbetsbelastning efter det. Ibland blir det förvisso omöjligt att hantera, men han försöker hålla fast vid den principen.

– Det finns ärligt talat roligare saker att göra än att jobba, säger Rikard.

Att upprätthålla en sund balans mellan arbete och liv, vilket i sin tur hjälper honom att fortsätta att prestera på bästa sätt både på jobbet och i hans egen forskning.

Jag tycker generellt att samarbetet inom akademin är roligast.

”Plötsligt får någon en idé”

Inom akademin finns det flera speciella ögonblick som Rikard minns med glädje och som har haft en betydande inverkan på honom. För honom är samarbetet inom akademin en av de mest givande aspekterna. Att sitta tillsammans och plötsligt får någon en idé för ett nytt papper eller ett nytt forskningsprojekt. Dessa stunder av kreativitet och intellektuell utbyte är verkligen minnesvärda för Rikard.

– Jag tycker generellt att samarbetet inom akademin är roligast, säger Rikard.

Att kunna fördjupa sig i litteratur eller empiri tillsammans med kollegor är också något som han verkligen uppskattar med sitt arbete. Rikard berättar även att det är fantastiskt att få se hur doktorander utvecklas och finner sin egen väg inom ämnet. Det är nog det som är allra roligast med jobbet att se yngre forskare utvecklas.

Framtidslandet

Rikard berättar om sitt nuvarande forskningsprojekt och säger att framtidslandet kombinerar egentligen allt som han tycker är stimulerande med universitetet.

– Vi är 15-talet både juniora och seniora forskare från olika ämnen som utifrån olika perspektiv analyserar den så kallade pågående samhällsomvandlingen i norra Sverige.

Rikard fortsätter och berättar att det är en otroligt stimulerande grupp som långsiktigt kan sätta dessa processer i ett historiskt, samtida och framåtblickande perspektiv och samtidigt forska om något som är relevant inte bara för norra Sverige utan för hela Sverige och även Europa.

Skapa en meningsfull akademisk resa.

I slutet av samtalet frågar jag Rikard om han kan dela med sig av några visdomsord till studenter som är intresserade av att följa i hans fotspår. Rikard svarar med följande råd:

  • Gör det som är roligt och fokusera på det.
  • äs så mycket du kan under studietiden.
  • Ta kurser som intresserar dig. Det är inte säkert att ett program alltid erbjuder den bästa kombinationen av kurser.

 

Rikard Eriksson

Fem snabbfakta om Rikard:

1. Feel-good-låtar: Just nu har jag Adrienne Lenkers senaste skiva på repeat.

2. Dold talang: Ett väldigt bra ”rumsligt minne”. Jag hittar vägen på platser jag varit tidigare och glömmer inte heller ett ansikte. Däremot kan jag inte komma ihåg namn eller nummer.

3. Senaste insikten: Så gammal jag blivit.

4. Drömyrke om inte forskare: Sjuksköterska.

5. Måltid som sprider leenden: Det är nog en god pasta med en hemmagjord pesto.