Att bygga en rondell i rusningstrafik

Skollagen slår fast att varje elev har rätt till en likvärdig utbildning, oavsett skola eller vart i landet man bor. Trots detta pekar nationella och internationella rapporter på att likvärdigheten i skolsystemet inte upprätthålls, alla elever får inte en lika god skolgång. 2015 beslutade regeringen därför om ett långsiktigt utvecklingsprojekt. Man gav Skolverket, i samverkan med Skolinspektionen, i uppgift att identifiera skolor och huvudmän med låga kunskapsresultat och att utveckla en projektorganisation för att bistå dem att nå sina mål. Arbetet började utföras inom Skolverkets projekt ”Samverkan för bästa skola” (SBS).

I första steget av projektet erbjuder Skolverket huvudmän och skolor att delta i projektet, och man träffas för att göra en nulägesanalys. Analysen ligger sedan till grund för en åtgärdsplan som visar vad skolor och huvudmän anser sig behöva för stöd. Utifrån denna åtgärdsplan arbetar man därefter tillsammans med ett lärosäte formativt på förvaltnings- rektors- och klassrumsnivå under två år. Umeå universitet deltar, via Centrum för skolledarutveckling, som ett av de lärosäten som jobbar tillsammans med Skolverket och utvalda skolor i projektet.

För att få en fungerande och effektiv organisation behöver det finnas en tydlig röd tråd i skolans arbete och uppdrag, från huvudman, dvs kommunen, till rektorerna och till klassrummen. För dessa skolor funkar det ofta inte så, de olika nivåerna vet alltid inte vad de andra gör.

Katarina Norberg, Centrum för skolledarutveckling.

BildMattias Pettersson

– Redan från början när regeringen ville göra en insats mot den ojämlika skolan var det viktigt att det fanns en vetenskaplig förankring i arbetet. Därför tillfrågades de lärosäten som hade rektorsutbildning om man ville vara med, och vi tackade självklart ja. Rent praktiskt går det till så att Skolverket två gånger per år identifierar ett tiotal skolhuvudmän, det är oftast kommuner men kan också vara styrelsen i en friskola, som ansvarar för ett antal skolor som inte har tillräcklig måluppfyllelse. Det kan till exempel handla om att man har en för stor andel elever som inte når kunskapskraven, varje huvudman brukar ha med tre skolor i projektet, säger Katarina Norberg, docent vid Centrum för skolledarutveckling och kontaktperson för Samverkan för bästa skola vid Umeå universitet.

Hitta den röda tråden

Forskare och lärare från Centrum för skolledarutveckling stödjer deltagarna att genomföra och utveckla den åtgärdsplan som de har satt upp tillsammans med Skolverket. Universitetets insatser riktar sig främst till huvudmannen, skolledare och lärare. I de fall det innebär undervisningsnära insatser kopplas kollegor från Pedagogiska institutionen in.

– Av de huvudmän och skolor som har varit med i projektet hittills kan vi se att 80 % av huvudmännen och i princip alla skolor underpresterar i förhållande till nationella mål. Skolorna har problem med kultur, organisation om kommunikation. För att få en fungerande och effektiv organisation behöver det finnas en tydlig röd tråd i skolans arbete och uppdrag, från huvudman, dvs kommunen, till rektorerna och till klassrummen. För dessa skolor funkar det ofta inte så, de olika nivåerna vet alltid inte vad de andra gör. De har inga gemensamma mål som de arbetar mot. Viktigt att poängtera är att detta inte är en unik problematik för Sverige, både svensk och internationell skolforskning visar på att liknande problem finns överallt, säger Olof Johansson, professor vid Centrum för skolledarutveckling.

Bilden som skolan hade haft av problemet var felaktigt och det skapade en kultur där de inte tyckte att problemen gick att åtgärda.

Stötta skolornas eget arbete

– Vi finns med för att utmana och stödja skolornas förbättringsarbete på olika verksamhetsnivåer. Vi hjälper och stöttar deltagande huvudmän och skolor, men det är viktigt att de ska utföra arbetet själva. För att de ska få kontinuitet i processen ger vi dem ofta ”läxa” att göra mellan våra träffar. Det kan t.ex. vara observationer av någon specifik del i sin verksamhet för att hitta styrkor och utvecklingsområden. En annan viktig uppgift för oss är ofta att hjälpa skolorna att få syn på sina problem. Ett exempel på detta är en skola där en stor andel av eleverna fick F i betyg, dvs underkänt. Det fanns en samstämmig bild hos lärare och skolledning att det var de nyanlända eleverna som fick F, och att det därför var svårare att åtgärda problemet. Vi gick till botten med detta och tog fram data på hur betygsfördelningen faktiskt såg ut. Det visade sig att 50 % av de elever som hade fått F var inte alls nyanlända, utan infödda svenska elever. Bilden som skolan hade haft av problemet var felaktigt och det skapade en kultur där de inte tyckte att problemen gick att åtgärda. Genom att visa upp problemet kunde skolan gå till botten och faktiskt angripa problemet som inte alls låg hos eleverna, utan hos skolans kultur och organisation, fortsätter Olof Johansson

Olof Johansson, professor vid Centrum för skolledarutveckling

BildPrivat

– Ofta behöver också skolor hjälp med att värdesätta den kompetens de besitter. Till exempel ville en skola få hjälp med att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt. När vi satte oss ned och tittade på vilka kompetenser som fanns på skolan visade det sig att de under flera år tidigare hade erhållit fortbildning inom detta område. Det som behövdes var att deras kompetenser sammanställdes och ledde till konkreta uttryck i verksamheten, säger Olof Johansson. 

Ofta behöver skolor hjälp med att värdesätta den kompetens de redan besitter.

Hårdare regler inte lösningen

Efter sjunkande resultat i PISA-undersökningar och rapporter om en stökig skola finns politiska krav på tidigare betyg och hårdare tag. Olof Johansson och Katarina Norberg menar dock att det inte är regeländringar som krävs för att skolan ska fungera bättre.

– Vi tycker generellt att de lagar och andra styrdokument som omgärdar och styr skolan idag är bra. Vi tror att de aktiva inom skolan måste kontextualisera läroplanen och fråga sig hur de ska arbeta i just den här skolan. Ett arbetssätt som fungerar på en skola som har en viss elevsammansättning och som ligger i en viss kommun kanske inte alls fungerar på en annan skola på en annan plats. Vad som gör att en skola fungerar eller inte är komplext och påverkas av många parametrar, till exempel lärarkårens kultur och behörighet, skolledningens och huvudmannens strategier och framtidsperspektiv, elevsammansättningen, området där skolan ligger osv. Därför tror vi inte på enkla lösningar som tidigare betyg och strängare ordningsregler i skolan. På ett strukturellt plan kan vi se att bostadssegregering ger effekter på skolan och att vissa utsatta områden har större utmaningar. Men, den här problematiken finns i alla städer och det finns också flera exempel på framgångsrika skolor i utsatta områden. När det gäller problemlösningar i förskola och skola är det extra viktigt att komma ihåg att enkla lösningar inte fungerar på komplexa problem, säger Katarina Norberg.

Fungerande skola kritisk för ett demokratiskt samhälle

I anslutning till projektet SBS bygger deltagande forskare upp en databas som redan har gett upphov till flera vetenskapliga publikationer. Projektet utvärderas regelbundet både av Skolverket och lärosäten.

När det gäller problemlösningar i förskola och skola är det extra viktigt att komma ihåg att enkla lösningar inte fungerar på komplexa problem.

– Enligt skollagen har rektorn ansvar för att utveckla skolan så att den fungerar så bra som möjligt för eleverna. Därför måste skolorna jobba med sina problem. En väl fungerande förskola och skola är en viktig verksamhet i ett demokratiskt samhälle, den ska fostra elever till demokratiska medborgare som klarar av att ta vuxna beslut. Det är inte något som är upp till en individuell lärare eller rektor, det är en gemensam fråga för hela samhället. Sen är det verkligen inte lätt, i en forskningsrapport om implementeringen av en ny läroplan skrev jag att genomförandet är som att ”bygga en rondell i rusningstrafik”, och det är också en bra beskrivning av det arbete som vi ska hjälpa skolorna att genomföra. De gör ett omfattande utvecklingsarbete samtidigt som de strävar efter att ge varje elev bästa möjliga utbildning, säger Olof Johansson.