"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-05-12 Uppdaterad: 2024-03-22, 10:01

”Alla som är nyfikna på varför samhället ser ut som det gör borde läsa genusvetenskap!”

PORTRÄTT I sina studier i genusvetenskap har Amanda Dufberg fått träna sitt kritiska tänkande. Hon har också fått verktyg för att kunna analysera maktrelationer och normer i samhället som vid första anblick uppfattas som naturliga.

Text: Elin Andersson
Bild: Privat

När jag läste A-kursen kände jag att genusvetenskap är det ämne som jag brinner mest för. Jag har alltid varit intresserad av frågor som berör maktrelationer och minoriteter i samhället – speciellt kvinnors rättigheter, jämställdhetsfrågor och HBTQ-frågor.

Amanda Dufberg kommer från Stockholm och flyttade till Umeå hösten 2018 för att börja plugga samhällsvetarprogrammet vid Umeå Universitet. Programmet gör det möjligt för studenterna att skräddarsy sin utbildning, och Amanda valde att rikta in sig mot genusvetenskap genom att läsa kurserna Genusvetenskap: Makt och Kön A, B och C.

– När jag läste A-kursen kände jag att genusvetenskap är det ämne som jag brinner mest för. Jag har alltid varit intresserad av frågor som berör maktrelationer och minoriteter i samhället – speciellt kvinnors rättigheter, jämställdhetsfrågor och HBTQ-frågor. De genusvetenskapliga kurserna innehöll dessutom mycket läsning och skrivande, vilket passade mig bra.

I sin C-uppsats undersökte Amanda Dufberg vilken betydelse som läggs i begreppet ras i svensk dagspress, och inom debatten om huruvida begreppet borde användas eller inte.

– I de genusvetenskapliga kurserna har vi fått läsa om vad etnicitet och ras är, hur de har tolkats historiskt och hur vi talar om dem idag. Under A-kursen uppstod det en diskussion med vår föreläsare om huruvida det är okej att använda rasbegreppet idag eller inte. Det väckte funderingar hos mig som hängde kvar genom kurserna. Varför finns det ord som är tabu i Sverige idag när exempelvis samma ord på engelska, ”race”, används frekvent i USA? I Sverige talar vi ofta om etnicitet istället för ras – syftar de orden verkligen på samma sak? Och går det att förändra betydelsen av ord genom hur vi väljer att använda dem? Jag valde därför att undersöka dels hur rasbegreppets användning har sett ut i Sverige historiskt sett, dels vilka argument som presenteras idag för att vi bör använda rasbegreppet och även vilken betydelse som läggs i ordet av dem som argumenterar för dess användning.

Genusvetenskap är mycket bredare än vad jag trodde! Jag visste att det innefattade frågor om HBTQ, jämställdhet, kön/genus och sexualitet, men att det berör alla former av maktrelationer i samhället visste jag inte.

Amanda Dufberg berättar att Genusvetenskap: Makt och Kön A innehöll en introduktion till genusvetenskapen som berörde många av de genusfrågor som man vanligen har stött på i samhället eller tidigare studier. Under B och C-kurserna fick hon jobba med flera olika forskningsteorier och -metoder, samt diskuterat olika filosofiska perspektiv på vad kön, genus, ras, etnicitet och klass är.

– Genusvetenskap är mycket bredare än vad jag trodde! Jag visste att det innefattade frågor om HBTQ, jämställdhet, kön/genus och sexualitet, men att det berör alla former av maktrelationer i samhället visste jag inte. Även ras, etnicitet, klass, mm. Under ett moment på A-kursen fick vi till exempel fundera kring huruvida samhället är anpassat för handikappade personer och vilken position det sätter dem i. Jag har också fått träna mitt kritiska tänkande, och har fått verktyg för att kunna analysera olika former av maktrelationer och normer som vid första anblick uppfattas som naturliga.

– Jag tycker att alla som är nyfikna på varför samhället ser ut som det gör, och varför det finns normer och sociala mönster som upplevs som självklara ska läsa genusvetenskap. I framtiden skulle jag gärna vilja jobba inom någon organisation som antingen jobbar med humanitärt bistånd eller driver politiska frågor som berör minoriteter inom Sverige, som exempelvis HBTQ-frågor, kvinnorättsfrågor eller problem med rasism. Via genusvetenskapen har jag fått verktyg för att undersöka samhällsfrågor med ett kritiskt förhållningssätt – vilket är en bred kunskap som går att applicera där det behövs.