Adjunkt sätter punkt

Leif Stening började läsa sociologi vid Umeå universitet 1973. Intresset för ämnet och studier i sociala relationer hade väckts några år innan då han sommarjobbade på barnkolonin Burvik utanför Skellefteå, och en forskande sociolog kom till kollot för att göra vetenskapliga observationer på barn och lägerliv.

Leif Stening, lägerledare på Burviks kollo i början av 70-talet.

FotoPrivat

Efter utbildningen, en fil kand i sociologi, pedagogik och statistik, i pausminglet under jazzkonserten med Woody Herman som spelade i Umeå, blev Leif handplockad till att jobba som amanuens vid Sociologiska institutionen.

- Min handledare var på samma konsert och han kom fram till mig i pausen och sade ”Kom upp imorgon på institutionen så får vi prata”. Jag förstod nog vad det handlade om och nästa dag när vi träffades fick jag min anställning på Södra Paviljongen. Det var min anställningsintervju.

Leif minns den första tiden som mycket positiv och lärorik och allt arbete planerades och utfördes i en demokratisk anda. Allt diskuterades i stormöten och alla skulle ha inflytande.
- Alla erbjöds att göra allt, oavsett titel. Det var bara lönen som skilde åt. Jag fick väldigt stort ansvar på en gång. Arbetsliv och arbetsmarknad blev mitt specialfält redan från första början.

Leif jobbade främst med undervisning, men även i forskningsprojekt. Under flera år var han deltagare i i ett svenskt-kanadensiskt forskningsprojekt där syftet var att jämföra flexibilitet och reglering av arbetsmarknaden inom tre typer av brancher; stål-, telekom- och pappersindustri. Det innebar delvis vistelse vid McGill University i Montreal och fältarbete både i Kanada och runt i hela Sverige. Projektet resulterade bla i boken ”Labour Market Regimes and Patters of Flexibility”. Leif samlade på sig mycket kunskap och erfarenhet i projektet som han senare har haft nytta av i arbetet med utvecklingen av personalvetarprogrammet.

- Av datamaterialet som jag fått i projektet, kunde vi ta fram ett ”arbetsplatscase” som handlade om ett fiktivt stålverk. Caset har legat till grund för kursen ”Strategiskt HRM” där studenterna ikläder sig rollen av personalchefer vid en HR-avdelning och lärarlaget agerar VD, produktionschef, arbetsledare och fack. Gemensamt med löser de uppdrag som ges till avdelningen, relaterat till frågor om bl a organisationsförändring, kompetensförsörjning, ledarskap, arbetsmiljö, och prestation-belöningsfrågor.

Numera är caset vidareutvecklat, mera komplext och överfört till vård och äldreomsorg i den påhittade kommunen Gnetlanda. Och det är för detta pedagogiska upplägg som Leif tillsammans med Fredrik Åberg (Umeå kommun), Johan Örestig (universitetslektor vid Pedagogiska institutionen) och Christer Mårtensson (Region Västerbotten) fått Samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris.

Sedan 1983 har Leif undervisat inom Personalvetarprogrammet och i nästan tio år har han haft uppdraget som ordförande i programrådet.
- Ett viktigt arbete har varit att bevaka omvärlden, för yrkesrollen har förändrats under den här tiden. Jag har varit runt och gjort praktikbesök under åren på över 200 arbetsplatser och pratat med personalchefer om vilka frågor som upplevs som aktuella och viktiga. Här märker man tydligt hur just strategifrågor blivit allt centralare.

Leif Stening gör sorti.

FotoLars Evertsson

Personalvetarprogrammet i Umeå har alltid haft ett gott rykte och många har velat gå utbildningen. Programmet håller hög kvalitet och enligt Leif kan en framgångsfaktor vara att utbildningen innehåller mycket praktik parallellt med de akademiska studierna.

- Det bästa med få jobba med Personalvetarprogrammet är jag får följa studenterna under tre års tid, hur de växer och får självförtroende, hur de utvecklas och hur de blir. Det har varit jätteroligt och inspirerande. Samtidigt som behovet av själv ständigt behöva uppdatera sina egna kompetenser inom fältet varit en utmaning.

Efter vårpromotionen och emottagandet av priset, kommer Leif att gå i pension.
- Säkert kommer det nog bli några inhopp i undervisningen från min sida, men annars kommer jag ägna mig åt träning och föreningsarbete i framtiden. Närmast ska jag arrangera Gammliaterrängen och Umemaran här i Umeå.