Urban Lindgren

I min doktorsavhandling från 1997 studerade jag vilken betydelse stora industriella investeringar har för lokal befolknings- och sysselsättningsutveckling. Stora investeringsprojekt kan potentiellt ge kommuner och regioner ökad befolkning och fler jobb under såväl byggperioden som den efterföljande driften av anläggningen. En lärdom från dessa studier är att de lokala spridningseffekterna – investeringens avtryck i den lokala ekonomin – påverkas av i vilken mån det finns god matchning mellan de varor, tjänster och kompetenser som efterfrågas och det lokala och regionala näringslivets branschmässiga sammansättning och storlek. Generellt sett tenderar de lokala spridningseffekterna att bli större i regioner med stor befolkning och diversifierat näringsliv.
 
Efter doktorsavhandlingen har min forskning breddats och lett in på nya vägar. Här kan nämnas forskningen om arbetskraftsrörlighetens betydelse för företags konkurrenskraft via informationsutbyte och lärande. Tillsammans med kollegor har vi bidragit till att utveckla teorier om varför det finns regionala skillnader i ekonomisk tillväxt och innovationsförmåga. Genom detta arbete har det blivit alltmer uppenbart att den ekonomiska geografin inte endast har att studera företag utan också befolkning i vidare bemärkelse. Inte minst framväxten av kunskapssamhället visar att människors kunskaper och erfarenheter blivit en allt viktigare produktionsfaktor i ekonomin. Därmed spelar också människors önskemål om vardagslivets innehåll och lokalisering en allt större roll för regional utveckling och arbetsgivares möjligheter att rekrytera personal till alla de platser där verksamheter behöver bedrivas, i såväl privat som offentlig regi.
 
Urbanisering har varit den dominerande befolkningsomfördelningstrenden i Sverige under mycket lång tid, vilket bidragit till befolkningstillväxt i de stora städerna. Den ökade befolkningstätheten har också bidragit till ökad demografisk, socioekonomisk och etnisk boendesegregation. De konsekvenser boendesegregation har för människor i ett livsloppsperspektiv har på senare tid lyfts fram allt mer. I ett pågående internationellt tvärvetenskapligt forskningsprojekt – ”Life at the Frontier” – studeras boendesegregation i form av abrupta skillnader i befolkningens socioekonomiska och etniska sammansättning i stadslandskapet. Projektet syftar till att undersöka hur uppväxt i sådana gränsområden påverkar barns och ungdomars arbetsmarknadssituation och inkomster senare i livet. Tidigare studier antyder att sådan exponering under barn- och ungdomsåren har en ogynnsam effekt på social rörlighet och chanserna att göra klassresor. Inte minst torde denna problematik drabba människor med utländsk bakgrund.
 
Vid sidan om de forskningsintressen som här översiktligt beskrivits har jag under lång tid ägnat stort intresse åt att bygga upp forskningsinfrastruktur. Redan i början av 1990-talet var jag med designade en av landets första forskningsdatabaser med longitudinella demografiska och socioekonomiska registerdata över hela befolkningen. Vi insåg tidigt potentialen i dessa data och vilka möjligheter som ges till internationella forskningssamarbeten med publicering i internationella topptidskrifter. Efter erhållna projektmedel (28 miljoner kronor) från Vetenskapsrådets satsning under 2008 på att stärka svensk registerforskning (SIMSAM) breddades samarbetet med forskare från epidemiologi, yrkesmedicin, sociologi och statistik. Ett av de viktigaste målen med gruppens arbete var att bygga upp en ny forskningsinfrastruktur som skulle kunna stödja forskargrupper med intresse för forskning om barn och ungdomars hälsa och välfärd i ett livslångt perspektiv. Resultatet av det arbetet är Umeå SIMSAM Lab som idag är en mötesplats för många olika forskargrupper. Dessa grupper har tillgång till befolkningsmässigt heltäckande registerdata vilka länkar demografiska och socioekonomiska registerdata med hälsodata från register vid Socialstyrelsen och olika nationella och regionala hälsorelaterade datakällor.
 
 
Akademiska meriter
 
Professor i kulturgeografi (2008)
Docent (2004)
Doktorsexamen (1997)
Licentiatexamen (1994)
 
 
Ledningsuppdrag och utmärkelser

Granskare Beredningsgrupp HS-B, Vetenskapsrådet (2022)
Ledamot i Fortes styrelse (2016-2021)
Ledamot i SND:s (Svensk Nationell Datatjänst) styrgrupp (2020-2021)
Prefekt/Biträdande prefekt, Institutionen för geografi (2011-2019)
Vetenskaplig sekreterare i Etikprövningsnämnden i Umeå (2012-2018)
Styrelseordförande i Centrum för regionalvetenskap, Umeå universitet (2008-2014)
Nordeas vetenskapliga pris (2013)
Umeå universitets karriärbidrag (2009)
Forskarutbildningsansvarig, Institutionen för geografi (2002-2005)
Studierektor, Institutionen för geografi (1998-2001)